Brätte

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 58°20′45″N 12°18′16″Ö / 58.34583°N 12.30444°Ö / 58.34583; 12.30444

Minnessten över staden Brätte.
Lämningar av staden Brätte.
Modell över Brätte, på hur staden kan ha sett ut vid 1600-talets början. Husen och gårdarna låg i ett gytter på Grytåsbergets sluttning ner mot hamnen. Brätte hade ingen på förhand uppgjord stadsplan och saknade helt försvarsanläggningar.

Brätte var en stad vid Vänerns sydligaste vik, som idag är sjön Vassbotten. Föregångare till dagens Vänersborg.

Staden hette från början Vassända. Det är oklart när dess historia börjar, men det var en handelsplats i början av 1500-talet. Namnet Brätte nämns första gången 1556. Platsen hade ett strategiskt läge eftersom fallen i Göta älv vid Rånnum (nuvarande Vargön) och Trollhättan tvingade sjöfarten på Vänern att lasta om sina varor här för landtransport förbi fallen på den så kallade Edsvägen. Dessutom gick vägen från det då norska Bohuslän mot Skara och vägen från Dalsland förbi platsen.

Någon gång mellan 1580 och 1586 får Brätte stadsprivilegier.[1]

Under Kalmarkriget, 16111613 erövras Nya Lödöse av danskarna och ett flertal av stadens borgare flyttar till närliggande köpstäder, de flesta till Brätte vars invånarantal ökar från 200 till 450. När Nya Lödöse var danskt fick Brätte ta över rollen som landets enda utskeppningsort i väster fram till 1619 då Sverige fick tillbaka de förlorade områdena vid Älvsborgs andra lösen.

Tre saker gjorde det omöjligt för Brätte att överleva som stad: den låg dåligt till från militär synpunkt, sjön Vassbotten grundades så att skeppen inte kunde gå i hamn och expansionsmöjligheter saknades. Det hade redan tidigare gjorts försök att flytta staden både av Gustav Vasa 1560 och av Erik XIV några år senare. Nästa försök gjordes av Karl IX 1610 sedan 6 av stadens 22 gårdar brunnit ned. Problemet var att den tilltänkta platsen, Huvudnäs, var i privat ägo, men 1641 kom man fram till ett avtal och ägorna löstes in. Brätteborna kunde nu börja bygga sin nya stad och den 1 februari 1644 utfärdar Drottning Kristinas förmyndarregering privilegier för Vänersborgs stad.[2] De sista invånarna lämnar Brätte 1647.

Arkeologiska utgrävningar gjordes bland annat 1918 och 1943 och det är idag möjligt att se lämningarna efter staden. En stor del av föremålsfynden kan beses på Vänersborgs museum, där även en modell, gjord av Sören Elmqvist, föreställande Brätte i början av 1600-talet finns att beskåda.

Brätte stadsförsamling bröts ut ur Vassända församling omkring 1600 och gick upp i Vänersborgs stadsförsamling 1644.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. Sid. 31. ”år 1582 talas i en besvärsskrivelse från Nylödöse om "Brätte, Jöneköpinge, Boesund och alle andre städer i Västergötland", och året därpå nämnes Brätte i ett kungligt brev som stad. Ännu 1580 förekommer dock icke Brätte i städernas skattelängder; första gången så veterligen är fallet är 1586.” 
  2. ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. Sid. 59–60. ”Den 1 februari 1644 lades äntligen den rättsliga grundvalen för den nya staden genom utfärdandet av det bland huvudnäsborna säkerligen med spänning motsedda privilegiebrevet” 
  3. ^ Skatteverkets förteckning över församlingar genom tiderna (bokstaven B)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]