Kaserngränden
 Kaserngränden nedanför Hvitfeldtsgatan. Byggnaden är tillbyggnaden av Televerkets hus. | |
| Namn efter | Borgerskapets kasern |
|---|---|
| Namngiven | (1883) |
| Läge | |
| Plats | Inom Vallgraven, Göteborg |
| Sträckning | Kungsgatan–(vändplats) |
| Längd | 110 meter |
| Betydelse | |
| Känd för | parallell återvändsgata i annat höjdläge |
Kaserngränden är en återvändsgata söder om Otterhällan och nordost om Kungshöjd i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är cirka 110 meter lång och har infart från Kungsgatan samt rundar Telegrafhuset i väster och söder mot Kaserntorget i öster. Gatan är parallell med Kungshöjdsgatan och Hvitfeldtsgatan, men har ett annat höjdläge.[1] Gatan är numrerad 1-2.[2]
Historik[redigera | redigera wikitext]
Gatan nämns första gången 1883. Gränden låg vid Borgerskapets kasern som uppfördes 1793-1799 för Garnisonsregementet i Göteborg men redan 1801 flyttade istället Kungliga Göta artilleriregemente in - se Kaserngatan. År 1900 uppgavs gränden vara 133 meter lång, med en medelbredd av 4,7 meter och med en yta av 625 kvadratmeter.[3].
Längs med stenmuren i grändens västra och södra del finns ett trettiotal markerade p-platser.[4]
En kärlekssaga från Kungshöjd[redigera | redigera wikitext]
Bakom Telegrafverkets hus står en poppel – Populus Nigra - en efterträdare till en äldre poppel som troligen planterades 1838[5] på samma plats. Den äldre poppeln hotades ett flertal gånger av fällning. Om detta har det vid åtskilliga tillfällen skrivits romantiska historier i pressen, bland annat i Göteborgs-Posten den 21 juli 1958:
"Påskveckan 1908 gjorde jag första gången bekantskap med Göteborg. Vid Kaserntorget höll de på att riva Götarnas gamla kaserner. Fem år senare invigdes Nya Telegrafverket, som det då kallades. Där Hvitfeldtsgatan och Kungshöjdsgatan skär varandra stod ett träd, om vilket en gammal man berättade följande:
"Vid denna plats bodde i slutet av 1830-talet och i början av 1840-talet en ung marketenterska, kallad "vackra Lena". Hon var trolovad med en steward på en ostindiefarare. I ett brev till sin kära Lena sände han en gång två små kvistar, som skulle planteras vid hennes fönster. Levde de båda var han i livet annars... Sticklingarna trivdes bra och stewarden Einar Albom kom lyckligt hem 1841 eller 1842. - Så blev det resa igen och de båda träden tycktes trivas bra. Fram på sommaren 1843 tynade emellertid det ena trädet bort. Lena fick onda aningar och på hösten samma år fick hon meddelande om att hennes Einar låg på Indiska Oceanens botten. Han hade dött i en svår sjukdom. Det var ett hårt slag för Lena. Så voro dock träden sända med kärlek, planterade och vårdade med kärlek i ett slags telegrafi. Vackra Lena avslog alla friareanbud och dog, älskad och saknad av många, år 1899, 80 år gammal."
"Så långt den gamle mannen. När Telegrafverket 1913 invigdes och skulle sända tusentals telegram och telefonsamtal, tänkte jag på det gamla trädet - Populus nigra - vars föregångare sjuttio år tidigare sänt ett slags telegram till vackra Lena. Än står det en svartpoppel kvar och minner om trogen kärlek och telegrafi." - Carl Stehr [6]
"Vackra Lena" hette egentligen Lena Pihl, och poppeln har därefter gått under benämningen "Kärlekspoppeln". På sommaren 1994 knäcktes större delen av trädets krona, men kunde räddas genom att stammen sågades av en bit ovanför det nedre grenverket. Dessutom planterades sticklingar på platsen.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001, ISBN 91-7029-460-7, s. 157.
- ^ Kaserngränden
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Kommitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 5
- ^ Eniro kartor, Gatuvy: Kaserngränden
- ^ Göteborg berättar igen, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker förlag, Göteborg 1994 ISBN 91-7029-149-7, s. 106
- ^ Göteborgs hjärta: En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Del I : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977, s. 57-58.
- ^ Göteborgs-Posten, 1994-08-05, s. 8, Ingrid Wirsin: "Kärlekspoppeln får leva vidare".
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001, ISBN 91-7029-460-7, s. 157.
- Göteborgs hjärta: En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Del I : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977, s. 57-58.
- Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Kommittén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 5.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- "Den gamla poppeln bakom Telegrafverket minner om trogen kärlek." Foto av poppeln vid Kaserngränd förvärvat 1979 från Olle Gulin, Göteborgs Stadsmuseums bildsamling.