Inom Vallgraven
Inom Vallgraven är en stadsdel och ett primärområde i Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Centrum.
Området har fått sitt namn från läget inom vallgraven, som ursprungligen även omslöt stadens befästningar. Stadsdelen avgränsas i söder av Rosenlundskanalen och Vallgraven från väster till öster, av Drottningtorget och Nils Ericsonsgatan i öster/nordost, av Kanaltorgsgatan och Christina Nilssons gata i norr/nordväst samt Packhusplatsen, Skeppsbron och Göta älv i väst/nordväst. Stadsdelen har en areal på 64 hektar.[1]
Primärområdet Inom Vallgraven (som då även inkluderar stadsdelen Nordstaden) är stadens kärna med byggnader som Kronhuset, Göteborgs stadsmuseum, Göteborgsoperan, Hovrätten, Tingsrätten, Länsresidenset, Domkyrkan och Tyska kyrkan.
Den västra halvan av stadsdelen är uppförd på Eklanda bys ängar och den östra på Gullbergs ängar, av den ursprungliga donationsjorden från stadsprivilegierna 1621. Båda var kronohemman.[2]
Innehåll |
Områdesindelning [redigera]
I kommunen har det funnits flera administrativa indelningar, i den nuvarande indelningen används primärområden vilka ibland omfattar flera av de stadsdelar som användes tidigare. Således bildades primärområdet "Inom Vallgraven" inte bara av den gamla stadsdelen med samma namn utan även av stadsdelen "Nordstaden", dessa två skiljs åt av Stora Hamnkanalen. Det finns flera områden som har egna namn men som inte varit officiella stadsdelar i kommunens indelning: områdena på de två kullarna Stora och Lilla Otterhällan i sydvästra delen av "Inom Vallgraven" kallas Kungshöjd och Otterhällan; området nedanför kullarna vid Rosenlundskanalen kallas Rosenlund. Området på kullen i västra delen av "Nordstaden" kallas Kvarnberget och området vid Göteborgsoperan kallas för Lilla Bommen.
Riksintressant område [redigera]
Stadskärnan anses ha ett högt kulturhistoriskt värde, och är därför klassat som att vara av riksintresse enligt Naturresurslagen (NRL), med motiveringen:
"Stadskärnan inom Vallgraven är en unik miljö med en rikt varierad, i huvudsak småskalig, bebyggelse. Området speglar Göteborgs utveckling från grundläggning till nutid. Stora delar av den ursprungliga stadsplanen med vallgrav, kanaler, befästningsrester och gatusträckningar är bevarade. Flera gatustråk präglas av äldre tiders tomtindelning och byggande. Områden med samlad bebyggelse av mycket stort arkitektur- och byggnadshistoriskt värde är bl.a. Gustav Adolfs Torg-Stora Hamnkanalen, kvarteren kring Domkyrkan och Stora Nygatan. I området inom Vallgraven finns också många välbevarade exempel på olika tiders arkitektur där gult tegel utgör ett viktig karaktärsdrag. Grönstråket utanför Vallgraven vittnar om den stora roll parker och andra planteringar hade i 1800-talets stadsplanering. Palmhuset och Stora Teatern är två betydelsefulla allmänna byggnader från 1800-talet med dominerande läge i parkmiljön längs Vallgraven. Fattighusån med sina slussar visar vattenledernas stora betydelse för transporter fram till 1800-talets början. Intill Fattighusån ligger f.d. Fattighuset och Barnhuset som är exempel på tidiga sociala institutioner utanför staden".[3]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg : från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydquist, Göteborg 1860, s. 21
- ^ Herklint, Mats; Sedenmalm, Staffan; Lind, Olle; efter en förlaga av Gudrun Lönnroth (1992). Göteborg: Kulturmiljöer av riksintresse. Göteborg: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Sid. 29. ISBN 91-630-1463-7
Källor [redigera]
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.)
- Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-29.
|
|||||||
