Kungsgatan, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′15.07″N 11°57′53.54″Ö / 57.7041861°N 11.9648722°Ö / 57.7041861; 11.9648722

Ströms hörna ligger i korsningen mellan Kungsgatan och Västra Hamngatan
Kungsgatan och Ströms hörna 1943.
Kungsgatan 20 och 22 i hörnan av Ekelundsgatan, som syns till höger i bild.[1] Foto från 1961. Originalet i Göteborgs stadsmuseum.

Kungsgatan i centrala Göteborg är en cirka 930 meter[2] lång gata, varav 600 meter utgör gågata. Kungsgatan sträcker sig från Harry Hjörnes plats i öster över de båda hamngatorna, passerar förbi Otterhällan och Kungshöjd, fram till Esperantoplatsen i väster. År 1900 var dess längd endast 540 meter, medelbredden var 10 meter och ytan 5 282 kvadratmeter.[3]

År 2006 fanns det cirka 200 företag med adress längs Kungsgatan. Det finns ett 15-tal restauranger. Bland kaféerna kan nämnas Mekka Bageri och Café som legat på samma plats sedan 1929. Den mesta besökta inrättningen längs gatan var multibiografen Filmstaden Downtown fram till dess att den lades ner 2007. I den förra biografen finns nu ett stort Åhléns-varuhus på 4 000 kvadratmeter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet fastställdes sannolikt i samband med den år 1621 beslutade stadsplanen, och skrevs Konungzgatun 1621-39, Konnungs gatan 1644, Konungsgatan 1669-1739 och Kungsgatan först 1815. Det var som en hyllning till Göteborgs grundare Gustav II Adolf som gatan fick sitt namn, men också efter mönster av Koningstraat i Amsterdam från stadens utvidgning 1585. Kungsgatan i Göteborg är den äldsta gata i Sverige som bevarat detta namn.[4][5] "Kungsgatan kallas den gata som är den betydelsefullaste inom stadens murar", skriver italienaren Battista Alberti, grundläggare av renässansens arkitekturteori. Kungsgatan gjordes också bredare än alla andra gator i samband med de första stadsplanerna.[6]

Vid Kungsgatans slut, mellan Otterhällan och Kungshöjd, fanns en av stadens portar som först kallades Västerport eller Lille port. Sedan benämndes den ofta Hållgårdsporten efter bastionen med samma namn och senare mera officiellt Karls port. Den revs 1820. [7]

Kungsgatans sträckning mellan Lilla och Stora Otterhällan kallades under 1700- och 1800-talet för "hästbacken", efter de hästmarknader som ägde rum där.

Olssons Slöjdaffär förvärvade Kungsgatan 20 år 1953. Slöjdaffären hade sin rörelse i huset fram till 1962 då fastigheten efter en rad transaktioner övertogs av Byggnads AB Balken - AB Armerad Betong. Detta företag lät riva huset och grannhuset på Kungsgatan 22, liksom ett antal hus vid Ekelundsgatan och Övre Kyrkogatan. Istället uppfördes det nuvarande stora affärskomplexet efter ritningar av arkitekt Nils Einar Eriksson.[8] Huset stod klart 1965 - nu med fastighetsbeteckningen kvarteret 60 Hästkvarnen 10. Vid uppförandet av det nya huset i kvarteret förbereddes för en tunnelbanestation under huskomplexet.[9]

Här startade Turitz-koncernen ett stort Epa-varuhus. Det visade sig vara en mindre lyckad investering varför det lades ner våren 1975. I de lediga lokalerna startade i oktober 1975 efter amerikanskt mönster "Vitess Katalog-Expo", som var ett helägt dotterföretag till Svenska Pressbyrån. Epa-baren fanns dock kvar en tid och Svenska Handelsbanken flyttade hit sitt kontor från Kungsgatan 16. Största delen av fastigheten hyrdes ut till Länsstyrelsen och Telegrafverket.[10] Ytterligare förändringar av interiören har skett, bland annat för en biljardhall och för restaurangverksamhet.[8]

Historik över verksamheter på- och kring Kungsgatan[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gulin med flera, (1977), s. 103.
  2. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  3. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 5
  4. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 172
  5. ^ Göteborgs gatnamn : anteckningar af Elof Hellquist, [Särtryck ur Göteborgs Aftonblad], Wettergren & Kerber, Göteborg 1911 s. 5
  6. ^ Göteborgs hjärta : En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, [del I : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977 s. 12
  7. ^ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s. 7
  8. ^ [a b] Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 420.
  9. ^ Gulin med flera, (1978), s. 420.
  10. ^ Gulin med flera, (1977), s. 108.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs hjärta : En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, [del I : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977
  • Göteborgs hjärta : En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, [del II : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Domkyrkan till Östra Larmgatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1978

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]