Göteborgs-Posten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göteborgs-Posten
Göteborgs-Posten logotype.png
Publikationstyp Morgontidning
Grundad 1813, 1858/1859
Huvudkontor Polhemsplatsen 5, Göteborg, Sverige
Chefredaktör Cecilia Krönlein
Politisk beteckning Liberal
Språk Svenska
Frekvens Daglig
Upplaga 201 500 (per utg. dag 2012)[1]
Format Tabloid
Huvudägare Stampen AB
ISSN 1103-9345
Webbplats http://www.gp.se/


Göteborgs-Postens Nya Aktiebolag
Nyckelpersoner Per Mattisson
Styrelseordförande
Ricard Robbstål
Vd
Antal anställda 359 – December 2012
Ekonomi
Omsättning 1,167 miljarder SEK
Rörelseresultat 14,055 miljoner SEK
Vinst efter skatt 14,872 miljoner SEK
Tillgångar 469,486 miljoner SEK
Eget kapital 106,127 miljoner SEK
Struktur
Moderbolag Stampen AB
Övrigt
Fotnoter Siffror från 2012 års bokslut.[2]
Huvudredaktionen för Göteborgs-Posten, belägen vid Polhemsplatsen i Göteborg.

Göteborgs-Posten, förkortat GP, tidigare förkortat G-P, är en liberal dagstidning vars främsta spridningsområde är Göteborg med omnejd. Med en räckvidd på 541 000 läsare (2010)[3] är tidningen Västsveriges största morgontidning och landets näst största,[4] efter Dagens Nyheter. Tidningens tryckeri ligger i BackaHisingen - kontor och redaktion i GP-huset vid Polhemsplatsen i centrala Göteborg.

Papperstidningen består till 40 % av annonser och har varit Göteborgs största annonsmedium sedan 1944.[5] År 2006 uppgick annonsförsäljningen till 860 miljoner kronor.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

En föregångare till dagens GP var Götheborgs-posten som gavs ut med två nummer i veckan, dels tisdagar och fredagar och dels måndagar och torsdagar, från den 23 mars 1813 och fram till 1816 av boktryckaren och redaktören Georg Löwegren. Han hade redan i maj 1809 fått utgivningsbevis för en tidning med samma namn, vilket förnyades den 6 februari 1813. Tidningen ägdes 1816-1832 av G.M. Gillberg, som även var redaktör.

Andra gången en tidning med namnet Götheborgs-Posten startades var den 2 januari 1850. Tidningen gavs ut av handlanden A. Backlund, trycktes hos Anders Lindgren och kom ut två gånger i veckan, onsdagar och lördagar, med undantag för sex månader under år 1850, då den utgavs som varannandagstidning, fyrsidig och trespaltig. Den kostade 3 riksdaler 16 skilling banko om året och upphörde den 28 juni 1851.

Från Bonnier till Hjörne[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande tidningen grundades 31 december 1858 (via ett provtryck), men regelbunden utgivning skedde från och med 5 januari 1859.[6] Utgivningsbevis utfärdades för med. fil. kandidaten Karl Emil Nikolaus Lindberg, som dessutom var ansvarig utgivare åren 1858-1863. Därefter övertogs redaktörskapet 1863-1869 av bokhandlaren David Felix Bonnier, då tidningen utkom med två nummer i veckan - onsdag och lördag. Redaktörer under 1800-talet var därefter; filosofie doktor Otto Thulin 1870-1872, filosofie doktor Fredrik Åkerblom 1873-1893 och filosofie kandidat Carl Axel Stål 1893-1896.[7]

Tidningens första redaktionslokal fanns på Torggatan.

Sedan 1872 har GP varit en regelbundet utgiven tidning. År 1860 började den att utges sex dagar i veckan. År 1873 övergick tidningen till ett aktiebolag (Göteborgs-Postens Aktiebolag) samt fick filosofie doktor Fredrik Åkerblom till ansvarig utgivare och huvudredaktör efter att han köpt den av David Felix Bonnier för 100 000 riksdaler. GP försvann därmed ur Bonniersfären.

Tidningen intog redan från början en unionell och skandinavisk hållning. I inrikespolitiken först moderat liberal och i religiösa frågor än mera liberal, blev tidningen under Åkerbloms ledning utpräglat konservativ. Tidningen såldes 1896 till ett nytt bolag, Göteborgs-Postens Nya Aktiebolag, i vilket Skandinaviska Tryckeri AB var starkaste intressent, och samma år förändrades tidningens hållning till liberal. Redaktör fram till 1904 blev Valfrid Södergren. Tidningens förra redaktion bildade däremot en ny konservativ tidning, Morgon-Posten. År 1904 inköptes GP av Edvard Alkman, som också blev dess huvudredaktör och gav densamma en utpräglat frisinnad hållning, varjämte särskild uppmärksamhet ägnats åt kulturella frågor, litteratur och konst. Harry Hjörne tog över ägandeskap och redaktion den 29 april 1926. Samtidigt lade han grunden till tidningens idrottsredaktion, genom att knyta en fast medarbetare till enbart idrottsbevakning. Denne skulle producera minst en daglig idrottssida samt 5-6 sidor på måndagar.

Första idrottsreferatet i GP var den 6 augusti 1896 under rubriken "Sportverlden" och en tävling om Skaraborgs skytteförbunds vandringsstandar bland sju av länets skyttegillen. Gustaf Theodor Selldin fick Hjörnes uppdrag att organisera sportredaktionen. Han anställdes 1918. Dagen efter att Ingemar Johansson blivit världsmästare i boxning 1959 sattes ett upplagerekord med 322 000 tidningar. Det står sig än idag.[8]

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Först 1939 började tidningen ges ut sju dagar i veckan. År 1995 lanserades GP på Internet, och år 2004 gick Göteborgs-Posten slutligen helt över till tabloidformat, efter att stegvist ha infört detta på olika delar och bilagor.[9]

Göteborgs-Posten har under 2000-talet utvecklats till en tidningskoncern under namnet Stampen-Gruppen. Genom aggressiv förvärvsexpansion har koncernen idag spridning längs hela den svenska Västkusten och i stora delar av Mälardalen. Det första steget för att skapa dagens koncern skedde när Stampen år 2004 tillsammans med Nya Lidköpings-Tidningen, Länsförsäkringar Bergslagen och delar av släkten Pers lade ett bud på börsnoterade VLT-koncernen.

Ett Stampen-lett konsortium köpte hösten 2005 Centertidningar. Den affären följdes under våren 2007 av en stor omstrukturering av svensk landsortsmedia, som tidigare kännetecknats av ett betydande korsägande mellan liberala tidningar. Omstruktureringen innebar att Stampen fick majoritetskontroll över VLT-koncernen och Nerikes Allehanda-koncernen i Mälardalen samt Bohusläningen, Strömstads Tidning, TTELA, Hallands Nyheter och Hallandsposten på Västkusten.

Göteborgs-Posten startade i maj 2007 webb-TV-satsningen GP TV.[9]

GP+ lanserades den 24 mars 2011, som betaltjänst via internet och mobil.[10]

Chefredaktörer[redigera | redigera wikitext]

Delar och bilagor[redigera | redigera wikitext]

  • GP Söndag är en söndagsutgåva av Göteborgs-Posten.
  • GP Fredag och Lördag
  • GP:s veckovis återkommande bilagor är Två Dagar (lördag), TV-tider (söndag), Jobb & Studier (söndag) samt Bostad (måndag).

I litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Tidningen skildras i satirform i Anderz Harnings roman Tidningslorden, utgiven år 1977.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs-Posten har ett mervärdeskort, Läsvärdet, som är till för helårsprenumeranter.
  • Så gott som dagligen sedan 27 december 1972 har komikern, serievetaren och göteborgsvitsaren Sture Hegerfors ritat sin P.S.-ruta på sista sidan av del tre. Från den 6 februari 2002 finns P.S. även på GP:s webbplats.[15]
  • Göteborgs-Posten var den första tidning som gavs ut i Sverige på 1900-talet, precis efter 12-slaget, natten mellan 31 december 1899 och 1 januari 1900. Numret hette "Göteborgs-Posten, Fyrationdeandra årgången, Måndagen den 1 januari vid midnatt".[16]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ TS
  2. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Göteborgs-Postens Nya Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560006966/bokslut. 
  3. ^ Tidningsstatistik, TS
  4. ^ Stampens hemsida
  5. ^ Tidningsfunkis, Björn Engström, Bruno Ehrs & Björn Dawidsson, Göteborgs-posten, 1993 ISBN 91-970247-9-1, s. 49
  6. ^ Wedel, Kristian: " Bokhandlaren som fick en idé". GP.se. Läst 31 augusti 2013.
  7. ^ Göteborgs Typografiska Förening 1884-1934 : en minnesskrift, red. Nils Wessel, utgiven av GTF, Göteborg 1935, s. 20ff
  8. ^ Crusner, Lennart; Alm Bo, Hansson Jan (1995). Idrotten - en spjutspets. Skriftserie om Göteborgs-posten, 1103-5900 ; 6. Göteborg: Göteborgs-posten i samarbete med Tre böcker. Libris 7592937. ISBN 91-7029-178-0 , s. 6f, 10, 25
  9. ^ [a b] ”Göteborgs-posten Historik”. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=721&a=431601. Läst 20080721. 
  10. ^ gp.se/pressrum
  11. ^ "Om GP". GP.se. Läst 31 augusti 2013.
  12. ^ [a b c d] "Sveriges periodiska litteratur. Band 3. Post 261.". KB.se. Läst 31 augusti 2013.
  13. ^ "- Project Runeberg - Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning". Runeberg.org. Läst 31 augusti 2013.
  14. ^ [a b] "Göteborgs-Posten". NE.se. Läst 31 augusti 2013.
  15. ^ Göteborg : Humorns huvudstad, Sture Hegerfors, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2002 ISBN 91-7029-502-6 s. 58
  16. ^ Press och pressfolk i Västsverige 1902-1972, red. Erik Wengström, utgiven av Västra Journalistföreningen, Rundqvists Bokförlag, Göteborg 1972 s.38

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Engblom, Lars-Åke (1993). Först men inte störst: tidningarna i Göteborg 1900-1926. Skriftserie om Göteborgs-posten, 1103-5900 ; 2. Göteborg: Tre böcker i samarbete med Göteborgs-posten. Libris 7592884. ISBN 91-7029-122-5 
  • Forsström, Bertil (1977). Harry Hjörne och Göteborgs-posten 1926-1940. Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg, 0346-914X ; 12. Göteborg. Libris 7625501. ISBN 91-7222-187-9 
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1977). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Lund: Ekstrand. Libris 7640798. ISBN 91-7408-015-6 (hela verket) 
  • Malmberg Gert, Hansson Jan, red (1999). Millennium: årtusendets bok. Göteborg: Göteborgs-posten. Libris 7799720. ISBN 91-973363-2-7 (inb.) 
  • Wengström Erik, red (1972). Press och pressfolk i Västsverige 1902-1972. Göteborg: utg. Libris 1292965 


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hjörne, Harry (1964). Ett halvsekel som stadens journalist. Stockholm. Libris 873566 
  • Hjörne, Harry (1965). Äventyr i tidningarnas värld. Stockholm: Geber. Libris 8198702 
  • Skriftserie om Göteborgs-posten. Göteborg: Göteborgs-posten i samarbete med Tre Böcker. 1993-. Libris 4112261 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]