Kinesiskt nyår

Från Wikipedia
Firandet avslutas med lyktfesten[1][2]

Kinesiskt nyår eller vårfesten (traditionell kinesiska: 春節, förenklad kinesiska: 春节, pinyin: Chūn Jié) är det kinesiska nyåret enligt den traditionella kinesiska kalendern. Det infaller vid den andra nymånen efter vintersolståndet, vilket inträffar någon gång under perioden 21 januari till 19 februari i den gregorianska kalendern. Det kinesiska nyåret är den största och viktigaste av de traditionella (och moderna) kinesiska högtiderna och markerar inte bara början på det nya året utan också början på det ljusare halvåret.

En månad i den kinesiska kalendern är en måncykel, det vill säga cirka 29,53 dygn. Det går 12 månader à 29 eller 30 dagar på ett år. Kalendern justeras med en extra månad ungefär vart tredje år.

Firande

En mängd traditioner finns runt det kinesiska nyåret. Nyårsfesten hålls som regel på nyårsafton, medan nyårsdagen är vikt åt vän- och familjebesök. Midnatt firas in med smällare och fyrverkerier. En obligatorisk symbolladdad rätt i större delen av Kina är fisk, eftersom uttalet för fisk är det samma som för ordet "överflöd". I Nordkina är jiaozi, som annars är vardagsmat, lika obligatoriskt på matbordet. Man brukar även äta tangyuan till efterrätt. Barn, men också många andra, får vanligen en nyårspeng i ett rött kuvert. Helst av allt skall beloppet vara förknippat med en 8:a då det är ett turnummer. T.ex. 8, 80, 88 eller 888 RMB. Många arbetsplatser delar ut en 13:e månadslön till sina anställda. Vårfestivalen är också för många den längsta arbetsfria perioden på året.

Kalender

Se även

Noter

Externa länkar