Klortrifluorid

Från Wikipedia
Klortrifluorid
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namnKlortrifluorid
Kemisk formelCLF3
Molmassa92,448 g/mol
UtseendeGulgrön gas eller vätska
CAS-nummer7790-91-2
SMILESFCl(F)F
Egenskaper
DensitetFlytande: 1,77 g/cm³
Gas: 0,004 g/cm³
Löslighet (vatten)Hydrolys
Smältpunkt-76,34 °C
Kokpunkt11,75 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

0
4
3
W
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Klortrifluorid är en kemisk förening mellan klor och fluor. Den är en giftig, frätande och mycket reaktiv gas eller (nerkyld eller komprimerad) vätska.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Ämnet framställs genom att blanda klorgas och fluorgas. Processen ger även klormonofluorid (ClF) och de två ämnena separeras sedan genom destillation.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Klortrifluorid är ett starkt oxidations- och halogeniseringsmedel. Det är mycket reaktivt och angriper de flesta organiska och oorganiska material. Reaktionerna är ofta häftiga, ibland även explosiva. I kontakt med vatten bildas både saltsyra och fluorvätesyra, oftast i gasform då reaktionen är både häftig och exoterm. Svavelväte spontandetonerar i kontakt med klortrifluorid vid rumstemperatur. Eftersom klortrifluorid är ett starkare oxidationsmedel än syre så angriper den även oxider. Dessa reaktioner är dock inte häftiga.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Det huvudsakliga användningsområdet för klortrifluorid är framställning av uranhexafluorid (UF6).

Stridsgas[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1930-talet utvärderades och testades klortrifluorid som stridsgas av Kaiser Wilhelm-institutet i Tyskland. Ämnet gick under namnet N-stoff och en fabrik för att producera klortrifluorid byggdes i Falkenhagen. När fabriken erövrades av Röda armén 1944 hade 50 ton N-stoff hunnit tillverkas. Ämnet har aldrig använts i krig.

Raketbränsle[redigera | redigera wikitext]

På grund av dess starka oxidationsegenskaper så är den intressant som hypergoliskt raketbränsle, men samma egenskap gör det också svårt att hantera och förvara ämnet. Det kan förvaras i tankar av metall eftersom det bildas ett skyddande lager av metallfluorid på insidan, men om fluoriden smälter eller nöts bort så äter sig ämnet genom tanken.

Se även[redigera | redigera wikitext]