Koppar(I)oxid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Röd kopparoxid
CopperIoxide.jpg
Systematiskt namn Koppar(I)oxid
Övriga namn Röd kopparoxid
Kemisk formel Cu2O
Molmassa 143,09 g/mol
Utseende rödbrunt pulver
CAS-nummer 1317-39-1
Egenskaper
Densitet 6 g/cm³
Löslighet (vatten) Olöslig
Smältpunkt 1235 °C
Kokpunkt 1800 °C
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
2
0
LD50 470 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Koppar(I)Oxid eller röd kopparoxid är en kemisk förening mellan koppar och syre. Ämnet förekommer naturligt i mineralet kuprit.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Koppar oxideras mycket långsamt i torr luft under normala förhållanden. Röd kopparoxid bildas vid exponering av ren syrgas eller vid uppvärmning.

\rm 4\ Cu + O_2 \rightarrow 2\ Cu_2O

Den kan också bildas genom reduktion av svart kopparoxid (CuO).

\rm 2\ CuO + CO \rightarrow Cu_2O + CO_2

Silverpläterade kopparföremål kan drabbas av rödpest om pläteringen blir skadad. Det är röd kopparoxid som bildas genom en galvanisk reaktion med det ädlare silvret.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Röd kopparoxid är olösligt i vatten och organiska lösningsmedel, men är lösbart i ammoniak och starka syror varvid motsvarande kopparsalt bildas.

Koppar(I)oxid var det första ämne som upptäcktes ha halvledande egenskaper. Likriktare av kopparoxid-dioder var kommersiellt tillgängliga redan 1924, långt innan kisel-baserade halvledare blev dominerande.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Röd kopparoxid används som pigment, fungicid och i bottenfärg som ett alternativ till blymönja.

Se även[redigera | redigera wikitext]