Silver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om grundämnet. För andra betydelser, se Silver (olika betydelser).
Silver
Ag-TableImage.svg
Tecken
Ag
Atomnr.
47
Grupp
11
Period
5
Block
d
Allmänt
Ämnesklass övergångsmetaller
Densitet 10 490 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 2,5
Utseende Glimrande vit metall
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 107,8682 u
Atomradie (beräknad) 160 (165) pm
Kovalent radie 153 pm
van der Waalsradie 172 pm
Elektronkonfiguration [Kr]4d105s1
Elektronkonfiguration
e per skal 2, 8, 18, 18, 1
Oxidationstillstånd (O) 1 (amfoterisk)
Kristallstruktur Kubisk tätpackning (ccp)
Kristallstruktur
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Smältpunkt 1234,93 K (961,78 °C)
Kokpunkt 2435 K (2162 °C)
Molvolym 10,72 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 250,58 kJ/mol
Smältvärme 11,3 kJ/mol
Ångtryck 0,34 Pa vid 1234 K
Ljudhastighet 3600 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 1,93 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 232 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 63.01 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 429 W/(m·K)
1a jonisationspotential 731,0 kJ/mol
2a jonisationspotential 2070 kJ/mol
3e jonisationspotential 3361 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
107Ag 51,839 % 107Ag, stabil isotop med 60 neutroner
108Ag syntetisk 418 år ε
IT
2,027
0,109
108Pd
 
109Ag 48,161 % 109Ag, stabil isotop med 62 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Silver (latinskt namn Argentum) är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller.

Metallen används ofta till smycken. Det används också som elektrisk ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs, exempelvis till inneslutning av supraledande material i de största elektromagneterna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver har också en mycket hög värmeledningsförmåga.

Silver är godkänt som färgämne i livsmedel, med E-nummer E 174.

Den kemiska beteckningen Ag kommer av argentum, det latinska ordet för silver (betyder även pengar).

Silver är idag (30 december 2010) värt cirka 6,62 kr/g, eller 30,445 $/oz. En oz (troy ounce), som ädelmetaller ofta mäts i, är 31,103 476 8 g.[1]

Användningsområden [redigera]

Silver har många användningsområden, bland annat för smycken, där det är ett av de vanligaste materialen. Den finaste silverkvalitén i smycken och konstföremål kallas sterlingsilver och består av 92,5 % silver och resten koppar och andra metaller, vilket deklareras genom instämpling av talet 925.

Gränsen för att få kallas silver ligger enligt internationell norm vid silverhalten 83 % eller 830/1000, vilket deklareras genom instämpling av talet 830. Enligt äldre svenska bestämmelser räknade man i sexton-delar, varvid gränsen lagfästes till 131/4 lod, vilket i decimalbråk är ≈82,8 %, det vill säga praktiskt taget detsamma som halten 830.

I andra länder har dock lägre silverhalt tidigare tolererats, och 12-lödigt silver (75 % silverhalt) var vanligt i många länder.[2]

Cirka 44 %[källa behövs] av allt silver användes förr inom fotoindustrin. Denna siffra har dock minskat med införandet av digitala kameror, och var 2007 snarare 14 %. Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. Silverklorid är genomskinligt och används ibland som glascement. Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och uretrakatetrar.

En silvertacka är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy uns. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy uns (31,1 gram) till 1000 troy uns (31,1 kg).

Silverring

Källor [redigera]

  1. ^ "Guldbladet" #6 2013, Tovex AB, Stockholm
  2. ^ Gammalt silver ur kulturens samlingar, Bengt Bengtsson

Se även [redigera]