Pigment

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En pulverhög med pigmentet ultramarin från naturen.
Färgpigment till försäljning på en marknad i Goa, Indien.
Färgpigment använda på regalskeppet Vasa.
En partiellt leucistisk koltrast. Koltrastens svarta färg beror på pigment medan fjädrarnas skimrande kvalitet beror på selektiv reflektion. Leucism hos fåglar yttrar sig i en total eller partiell brist på de svarta pigmenten eumelanin eller feomelanin i fjäderdräkten vilket i sin tur beror på en störning i processen som lagrar dessa pigment i fjädern.

Pigment är ett material som förändrar färgsammansättningen i reflekterande ljus som ett resultat av selektiv färgabsorbering vilket innebär att vissa material absorberar vissa våglängder av ljuset. Denna fysiska process skiljer sig från exempelvis fluorescens, fosforescens och andra former av luminiscens, då materialet självt inte alstrar något ljus.

Pigment förekommer bland annat i sammanhang där produkter vid tillverkning ges en viss kulör. Målarfärg tillverkas genom att tillsätta pigment till ett bindemedel.

Biologiskt pigment[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel:Biologiskt pigment

Begreppet pigment inom biologi omfattar alla färgskapande material i djur- och växtceller. Pigmenten finns hos djur i strukturer som kallas kromatoforer. Hos djur finns exempelvis syrebärande blodfärgämnen som hemoglobin, myoglobin och hemocyanin, gallfärgämnen i matsmältningsapparaten och synfärgämnen i ögats näthinna. I hud, hår och fjädrar finns röda till svarta melaniner och i bland annat fettvävnad finns röda till gula karotenoider.

Hos djur skiljer man på pigmenterad färg, det vill säga selektiv absorption, och färger som skapas genom selektiv reflektion eller iridiscens där de två senare skapar skimrande ytor vars färger skiftar beroende på hur ljuset träffar ytan. Detta sker genom interferens ofta på grund av att flera tunna lager av material ligger ovanpå varandra. Exempel på detta är skimrande färger och effekter på fågelfjädrar och fjärilsvingar.

Historiska pigment[redigera | redigera wikitext]

De flesta av dagens pigment framställs syntetiskt, men många pigment har sitt ursprung från naturen. Under förhistorisk tid utvanns de allra första pigmenten ur leror, jord och kol, som man sedan blandade i saliv eller fett för att få de första målarfärgerna. Jordfärger som ockra, umbra och sienna innehåller järnoxid. Dessa pigment finns i både gula, röda, orangea och bruna nyanser. Många pigment finns naturligt i mineraler som malakitgrön, azurit, ultramarin och kromgrönt. Svarta pigment får generellt sin färg från kol, kimrök som fås då trä förbränns har en kolsvart färg, medan bensvart som framställs genom att bränna ben är mer blåsvart. Kalkspat har använts som vitt pigment sedan forntiden och blyvitt sedan antiken. Bly klassas däremot som giftigt och är idag förbjudet, istället använder man idag zinkvitt och titanvitt. De flesta pigment är oorganiska men även organiska pigment (t.ex. indigo och karmin) har använts genom historien.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]