Kristdemokraterna

Wikipedia

Denna artikel anses behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard.
Diskutera frågan på diskussionssidan. Se även stilguiden.

Kristdemokraterna {{{partinamn_officiellt}}}



Partiledare	{{{partiledare}}}
Partiordförande	Göran Hägglund
Språkrör	{{{språkrör}}}
Talesperson(er)	{{{talesperson}}}
Partisekreterare	Lennart Sjögren
Gruppledare i riksdagen	Stefan Attefall
Gruppledare i senaten	{{{senatsledare}}}
Gruppledare i representanthuset	{{{representanthusledare}}}

Grundat	20 mars 1964
Huvudkontor	Munkbron 1, Stockholm
Antal medlemmar	24 066 (4:e)

Politisk ideologi	Kristdemokrati
Internationellt samarbetsorgan	Centrist Democrat International
Nordiskt samarbetsorgan	{{{norden}}}
Europeiskt samarbetsorgan	Europeiska folkpartiet
Partigrupp i Europaparlamentet	EPP-ED
Färg(er)	Vit Blå

Webbplats	www.kristdemokraterna.se

{{{fotnot}}}

Kristdemokraterna (kd) är ett kristdemokratiskt politiskt parti i Sverige, som ingår i Allians för Sverige och är representerat i riksdagen sedan 1991. Partiet har haft sitt nuvarande namn sedan 1996. Antalet medlemmar var i november 2007 totalt 24 066 personer.

I Europaparlamentet ingår partiet i den konservativa och kristdemokratiska gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna.

[redigera] Ideologi

Huvudartikel: Kristdemokrati

Kristdemokratin bygger på en kristen människosyn och värdegrund. Enligt kristdemokraterna innebär detta att varje människa är unik och ofullkomlig men samtidigt har ett okränkbart värde och okränkbara rättigheter. Ideologin innefattar också personalism som innebär att människan är en social varelse med behov av olika små, naturliga gemenskaper. Dessa gemenskaper, exempelvis familjen, anser man vara grunden för det goda samhället.

Kristdemokraterna står även för subsidiaritetsprincipen som innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga samhällsnivå och förvaltarskapsprincipen som partiet tillämpar till exempel på miljöpolitiken och som innebär att man ska förvalta det man har idag till förmån för kommande generationer. Kristdemokratin betonar även det solidariska ansvaret mot medmänniskorna.

Kristdemokraterna betraktar de europeiska kristdemokratiska partierna som sina broderpartier trots sitt eget ursprung i en svensk, folklig frikyrklighet som inte är av helt samma karaktär som den katolska kristenhet som de tyska, bayerska och italienska motsvarigheterna utgått från.^[1]

[redigera] Kärnfrågor

Kristdemokraternas viktigaste områden är familjepolitiken, äldreomsorgen och företagspolitiken. Beträffande familjepolitiken så anser de att makten över barnens omhändertagande i större grad ska finnas hos familjerna själva. Genom exempelvis vårdnadsbidraget ska familjen själv få en möjlighet att välja omsorg för sitt barn. Partiet anser även att dagens äktenskapsbegrepp ska bibehållas, och är emot införandet av samkönat äktenskap. Äldreomsorgen har alltid varit en viktig fråga för partiet, där man har lyft upp de äldres rätt till ett värdigt liv som ledstjärnan. De vill till exempel att de äldre lättare ska kunna få välja om de vill bo kvar hemma eller om de ska bo på ett äldrehem och att en lägsta standard för vad en boende på äldreboende kan kräva. Inom företagspolitiken vill de bland annat sänka arbetsgivaravgifterna för företagen. Under valet 2006 profilerade de sig starkt för att de ville slopa fastighetsskatten. De lyckades till slut att påverka de övriga partierna inom alliansen till att avskaffa fastighetsskatten. Den togs bort den 1 januari 2008.^[2] Inom barnomsorgen har Kristdemokraterna drivit en fråga om att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag. Det kan införas 1 juli 2008.

[redigera] Historik

Huvudartikel: Kristdemokraternas historia

[redigera] Bildandet och de tidiga åren

1956 bildades gruppen Kristet Samhällsansvar (KSA) för att lyfta fram kristna kandidater och värderingar, men så småningom växte bland flera företrädare, av vilka Lewi Pethrus var den mest pådrivande, fram en idé att grunda ett kristligt parti. En bidragande orsak var 1963 års förslag till ny gymnasiereform där kristendomsämnet skulle skäras ned mycket kraftigt. Trots en namninsamling som gav 2,1 miljoner underskrifter så drevs förslaget igenom i riksdagen vilken skapade mycket kritik

Partiet bildades som föreningen Kristen Demokratisk Samling den 20 mars 1964. Den 15 april samma år konstituerades föreningen som ett parti och Birger Ekstedt valdes till partiordförande.

Efter att Ekstedt avlidit 1973 valdes Alf Svensson på rikstinget 1974 till ny partiordförande.

[redigera] Valsamverkan med Centerpartiet

Huvudartikel: Centern (valsamverkan)

1985 hade KDS en valsamverkan med Centerpartiet som innebar att man gick fram med egna listor men under den gemensamma beteckningen Centern. Tanken med samarbetet var att KDS skulle kunna kringgå fyraprocentsspärren och ta sig in i riksdagen och att borgerligheten med KDS draghjälp kunde få en ickesocialistisk majoritet i riksdagen, samverkan kritiserades därför inte oväntat från socialdemokratiskt håll. Valet blev en framgång för KDS, man fick in Alf Svensson i riksdagen och därmed sin första riksdagsledamot som blivit invald för partiet.

[redigera] Riksdagsinträdet och vidare

1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS). 1991 kom KdS över 4%-spärren och kom in i riksdagen. Samtidigt bildade borgerligheten regeringen Bildt där KdS fick tre statsråd. 1995 bytte partiet namn till det nuvarande. Från och med valet 2006 så sitter Kristdemokraterna återigen i regeringen med tre statsråd.

[redigera] Nutid

År 2004, efter mer än trettio år som partiledare, avgick Alf Svensson till förmån för sin sedan länge utpekade kronprins, värmlänningen Göran Hägglund.

Partiet hade vid årsskiftet 2005/2006 totalt 24 202 medlemmar (2004/2005 24 479 medlemmar) och finns representerat i i stort sett alla kommuner och landsting.

Deltar i Allians för Sverige som bildar regering tillsammans efter riksdagsvalet 2006. I regeringen Reinfeldt fick Kristdemokraterna tre ministrar: Göran Hägglund, Socialminister, Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister, Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister.

[redigera] Organisation

Partiets organisation består av tre nivåer; lokalavdelning, distrikt och riksorganisation. Medlemsinflytande utövas direkt av medlemmarna på lokalavdelningsnivå och av de ombud som medlemmarna utser för distrikts- och riksorganisationsnivå.

För varje nivå finns en styrelse som förutom de valda styrelsemedlemmarna innehåller representanter för de associerade förbunden, främst Kristdemokratiska ungdomsförbundet

[redigera] Kritik

Kristdemokraterna har genom åren blivit kritiserade för att vara motståndare mot homosexuella, främst på grund av partiets motstånd mot utlandsadoption för homosexuella par och könsneutrala äktenskap.^[3] Denna kritik avfärdas av partiet, vilka hävdar sig se frågorna ur ett barnperspektiv i stället för som frågor relaterat främst till sexuell läggning.^[4] Även det faktum att KDU har haft en öppet homosexuell ordförande, Erik Slottner, brukar anföras mot detta. Slottner tvingades dock avgå efter ett år som ordförande efter att ha förlorat medlemmarnas förtroende, och återgick till sin tjänst i kristdemokraternas riksdagskansli.

De har även fått kritik för att det finns många frikyrkliga personer i partiet och att deras intressen därmed skulle ha för stor roll i partiet. Från en del kristna företrädare har kritik istället kommit för att Kristdemokraterna inte driver en politik som i tillräckligt hög grad stämmer med deras uppfattning av kristen etik, utan har blivit mer liberala på en del områden.^[5]^[6]

[redigera] Kristdemokratiska politiker

Göran Hägglund (Partiledare och Socialminister)

[redigera] Partiledare tillika partiordförande

1964-1972	Birger Ekstedt
1973-2004	Alf Svensson (Biståndsminister 1991-1994)
2004-	Göran Hägglund (Socialminister 2006-)

[redigera] Förste vice partiordförande

1964-1968	Lewi Pethrus, därefter "Hedersordförande"
1968-1979	Åke Gafvelin
1979-1982	Ernst Johansson
1982-1985	Maj-Lis Palo
1985-1993	Jan Erik Ågren (Riksdagsledamot 1991-1994)
1993-2003	Inger Davidsson (Civilminister 1991-1994)
2003-	Maria Larsson (äldre- och folkhälsominister 2006-)

[redigera] Andre vice partiordförande

1965-1976	Sven Enlund
1976-1979	Jona Eriksson
1979-1982	Maj-Lis Palo
1982-1987	Stig Nyman (Landstingsråd 1991-1994, 1998-2002, 2006-)
1987-1989	Rose-Marie Frebran (Riksdagsledamot 1991-2002)
1989-1990	Britt-Marie Laurell
1990-1993	Ingrid Näslund (Riksdagsledamot 1991-2000)
1993-2003	Anders Andersson (Landstingsstyrelsens ordf. i Kalmar län 2002-2006)
2003-2004	Göran Hägglund (Socialminister 2006-)
2004-	Mats Odell (Kommunikationsminister 1991-1994), (Kommun- och finansmarknadsminister 2006-)

[redigera] Partisekreterare

1964-1972	Bertil Carlsson
1972-1978	Stig Nyman (Landstingsråd 1991-1994, 1998-2002)
1978-1985	Per Egon Johansson
1985-1989	Dan Ericsson
1989-1991	Inger Davidson (Civilminister 1991-1994)
1991-1993	Lars Lindén (Riksdagsledamot 2002-)
1993-1994	Dan Ericsson
1994-2002	Sven Gunnar Persson (Riksdagsledamot 2002-)
2002-2006	Urban Svensson
2006-	Lennart Sjögren

[redigera] Gruppledare i riksdagen

1991-2002	Göran Hägglund
2002-	Stefan Attefall

[redigera] Andra kända svenska kristdemokrater

Peter Althin, riksdagsledamot 2002-2006 och juridisk talesman
Jerzy Einhorn, cancerläkare och riksdagsledamot 1991-1994
Bror Stefenson, seniorförbundets ordförande
Anders Wijkman, europaparlamentariker
Gert Fylking, komiker
Peo Thyrén, artist
Abgar Barsom, fotbollsspelare
Ian Wachtmeister, företagare och fd. partiledare(NyD)

[redigera] Sidoorganisationer

[redigera] Associerade förbund

[redigera] Övriga sidoorganisationer

Kristdemokratiska Studentförbundet
Kristdemokrater i Svenska kyrkan
Kristdemokratiskt Internationellt Center
Stiftelsen Civitas
Studieorganisationen Framtidsbildarna

[redigera] Valresultat

År	1964	1966	1968	1970	1973	1976	1979	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002	2006
Riksdagsval	1,8%	*	1,5%	1,80%	1,75%	1,36%	1,39%	1,87%	2,6%**	2,94%	7,14%	4,1%	11,77%	9,15%	6,59%
Landstingsval	*	1,8%	*	1,9%	2,1%	1,9%	2,0%	2,4%	2,0%	3,1%	7,0%	3,7%	10,0%	8,2%	6,65%
Kommunval	*	*	*	1,8%	2,1%	2,0%	2,1%	2,4%	2,0%	2,8%	5,8%	3,2%	8,0%	7,1%	5,8%

* - Denna typ av val inträffade inte det berörda året på grund av differensierade valår.

** - Valteknisk samverkan med centerpartiet under namnet centern, och därmed inget eget reslutat. Siffran är den andel röstsedlar med KDS-kandidater som avlades under den gemensamma beteckningen.

[redigera] Resultat i riksdagsval per kommun

1973	1976	1979	1982
1988	1991	1994	1998
2002	2006

[redigera] Litteratur

Här följer en förteckning om litteratur om partiet, för litteratur om ideologin se under artikeln kristdemokrati. För litteratur om en specifik person, se under dennes artikel.

Niels Arbøl, Kristdemokraterna en världsrörelse (Samhällsgemenskap, 1986) ISBN 91-85036-22-6 (svensk översättning Ingvar Svensson)
Cecilia Hjort Attefall, Partiet som lyfte: 40 år med svensk kristdemokrati: 1964-2004 (Samhällsgemenskap, 2004) ISBN 91-85036-52-8
Birger Ekstedt, KDS - en politisk nödvändighet (Samhällsgemenskap, 1970)
Göran V. Johansson, Kristen Demokrati På Svenska (Liber, 1985) ISBN 91-40-05103-X
Erik Lindfeldt, Moralpartiet. En bok om KdS (Carlssons, 1991) ISBN 91-7798-433-1
Bernt Olsson, Upprinnelsen - Om Kristdemokraternas första tid i Sverige (Samhällsgemenskap, 2004) ISBN 91-85036-56-0
Allan Sandström, KDS - Partiet bakom fromhetsvallen (LT, 1979) ISBN 91-36-01329-3
Alf Svensson, I Tiden, från motvind till uppvindar (Samhällsgemenskap, 1984) ISBN 91-85036-10-2
Kristdemokratisk Debatt (tidsskrift som utgavs av partiet 1992-2003) ISSN 1103-1522

[redigera] Referenser

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Kristdemokraterna

Sveriges riksdagspartier

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristdemokraterna

Kategorier: Städa | Kristdemokraterna