CDU

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristdemokratiska unionen
Christlich Demokratische Union Deutschlands
Cdu-logo.svg
Förkortning CDU
Land  Tyskland
Partiordförande Angela Merkel
Generalsekreterare Peter Tauber
Grundat 26 juni 1945 (1945-06-26)
Huvudkontor Konrad-Adenauer-Haus
Klingelhöferstrasse 8
10785 Berlin
Antal medlemmar 461 543(2:a)
Politisk ideologi Kristdemokrati,
Liberalkonservatism
Internationellt samarbetsorgan International Democrat Union
Europeiskt samarbetsorgan Europeiska folkpartiet
Politisk grupp i Europaparlamentet Gruppen EPP
Färg(er) Svart, orange
Ungdomsförbund Junge Union
Studentförbund RCDS
Webbplats
http://www.cdu.de
Tysk politik
Politiska partier
Val

Tysklands kristdemokratiska union (tyska: Christlich Demokratische Union Deutschlands, förkortning: CDU) är ett kristdemokratiskt parti i Tyskland. Partiet finns i hela Tyskland utom i delstaten Bayern, där den konservativa politiken företräds av CDU:s systerparti Christlich-Soziale Union in Bayern (CSU). Tillsammans bildar man CDU/CSU på riksplanet. Partiet har generellt dominerat i tysk efterkrigspolitik och hade efter den tyska förbundsrepublikens bildande 1949 närmast monopol på kanslerposten till 1969. Från 1982 till 1998 (16 år) var kristdemokraten Helmut Kohl förbundskansler. Nuvarande partiordförande (sedan 2000) och förbundskansler (sedan 2005) är Angela Merkel.

I Europaparlamentet ingår partiet i den konservativa och kristdemokratiska gruppen Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Konrad Adenauer på en valaffisch från 1957.
Mandatfördelning i förbundsdagen 1949–2005.
  CDU-CSU

1949 blev CDU:s ledare Konrad Adenauer Tysklands första förbundskansler (regeringschef). Han blev en landsfader i 1950-talets Wirtschaftswunder och förknippas med landets uppgång från ruinerna efter andra världskriget. 1963 avgick Adenauer och efterträddes av Ludwig Erhard. Från 1966 till 1969 var CDU en del av den stora koalitionen tillsammans med SPD med CDU:s Kurt Georg Kiesinger som förbundskansler. 1969 tog en socialliberal koalition mellan SPD och FDP över regeringsmakten. Kurt Georg Kiesinger fortsatte som CDU-ledare fram till 1971.

CDU:s ledare Rainer Barzel väckte misstroendevotum mot socialdemokraten Willy Brandts koalitionsregering 27 april 1972, men förlorade knappt med två röster. Det har senare framkommit att två konservativa ledamöter mutats av östtyska Stasi. Barzel och CDU/CSU ställde sig kritiska till Brandts nya utrikespolitik.

Vid förbundsdagsvalet 1976 ställde Helmut Kohl för första gången upp som kanslerkandidat. CDU/CSU förlorade knappt med 48,6 procent av rösterna. Det var fram till dess CDU/CSU:s näst bästa valresultat överhuvudtaget. En konflikt mellan CDU och CSU och ledarna Kohl och Franz Josef Strauss följde efter valförlusten. En splittring av CDU/CSU:s förbundsdagsgrupp röstades igenom av CSU, Kreuther Trennungsbeschluss, med föresatsen att verka som ”fjärde parti” (efter SPD, CDU och FDP), men detta togs senare tillbaka. Det hela ledde dock till att Strauss 1980 kom att vara CDU/CSU:s kanslerkandidat, men de förlorade förbundsdagsvalet det året.

Kohl förbundskansler[redigera | redigera wikitext]

1982 blev CDU:s Helmut Kohl förbundskansler då CDU/CSU bildade en koalitionsregering tillsammans med FDP. Då hade man fällt den sittande regeringen under Helmut Schmidt genom ett misstroendevotum.

Efter valet 1990 blev Kohl vald till det återförenade Tysklands förbundskansler.

Östtysklands kristdemokratiska parti gick 1990 upp i CDU.

Opposition 1998–2005[redigera | redigera wikitext]

Vid 1998 års val besegrades Kohl och CDU/CSU av den nya rödgröna koalitionen med SPD och Allians 90/De gröna under SPD:s Gerhard Schröder.

Efter Kohls tid som förbundskansler kom en partiskandal att nystas upp och Kohl anklagades för korruption.

Merkel är sedan april 2000 partiordförande för CDU. Under sina första år som partiordförande fick hon ofta stå tillbaka för andra politiker. I förbundsdagsdebatterna mot förbundskansler Gerhard Schröder fick Merkel till en början inte företräda sitt parti, då hon inte var gruppledare i förbundsdagen. Merkel blev heller inte CDU:s och CSU:s kandidat till posten som förbundskansler inför förbundsdagsvalet 2002; detta förtroende fick i stället CSU:s ledare Edmund Stoiber. Under mandatperioden 2002–2005 stärkte Merkel dock sin ställning i partiet högst betydligt och var i stort sett oomstridd som kanslerkandidat inför det tidigarelagda förbundsdagsvalet 2005.

Koalitionsregeringar[redigera | redigera wikitext]

Se även: Regeringen Merkel

CDU befann sig 1998–2005 i opposition på riksnivå och hade då stora framgångar vid skilda delstatsval, sannolikt framförallt på grund av missnöje över Tysklands dåvarande koalitionsregering som bestod av socialdemokrater och medlemmar ur Allians 90/De gröna. Sedan valen i delstaterna Brandenburg och Sachsen där det högerextremistiska partiet NPD kom in i lantdagen, hamnade även CDU i motvind och den framgång som man hade hoppats på i förbundsdagsvalet på hösten 2005 uteblev, dock främst på grund av framgångarna för vänstern i form av Vänsterpartiet. Valet hade ingen klar vinnare och i brist på andra parlamentariska alternativ valde de två stora partierna CDU och SPD att bilda en stor koalition med CDU-ledaren Merkel som förbundskansler. Den 22 november 2005 valdes Merkel av förbundsdagen till Tysklands förbundskansler. Hon är den första kvinnan på posten, och dessutom den första förbundskanslern i det återförenade Tyskland som har varit medborgare i DDR.

Efter förbundsdagsvalet 2009, där CDU gått framåt, kunde Merkel byta ut koalitionspartnern SPD, som genomled en historisk valförlust, mot det mindre FDP. FDP åkte emellertid ur förbundsdagen i valet 2013, vilket fick CDU/CSU att ånyo söka samarbete med SPD.


Konrad Adenauer och Ludwig Erhard.
Kurt Georg Kiesinger (t.v.) och Helmut Kohl (mitten).

Kända partiföreträdare[redigera | redigera wikitext]

Förbundskansler[redigera | redigera wikitext]

Tysklands förbundskansler har ett flertal gånger valts ur CDU:

Partiordförande[redigera | redigera wikitext]

Ordförande för CDU/CSU:s förbundsdagsgrupp[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]