Kristina Björnsdotter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristina Björnsdotter
Vapensköld för den gamla danska kungaätten, som Kristina tillhörde.
Sveriges drottning
Regeringstid 1156–18 maj 1160
Företrädare Rikissa av Polen
Efterträdare Birgitta Haraldsdotter
Gemål Erik den helige
Barn Knut
Filip
Katarina
Margareta
Ätt Ylvingaätten
Far Björn Haraldsson Järnsida
Mor Katarina Ingesdotter
Född 1120-talet
Död Omkring 1170

Kristina Björnsdotter, född på 1120-talet, död cirka 1170, var en svensk drottning 1156–1160, som var gift med kung Erik den helige.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kristina var dotter till prins Björn Haraldsson Järnsida av Danmark och prinsessan Katarina Ingesdotter av Sverige. Hon blev gift med Erik den helige omkring 1149. Med honom fick hon barnen Knut, som blev svensk kung 1167 och Margareta, som blev drottning av Norge. Kristina är mest känd för sin konflikt om markägande med klostret i Varnhem, för vilken påven ville få henne bannlyst. Drottning Kristina gjorde anspråk på Varnhem som sitt arv, efter Fru Sigrid. Kristina ska ha trakasserat munkarna så i den milda grad att munkarna valde att flytta till Danmark och där skapa Vitskøl kloster (1158). Kristina ska vid mordet på maken ha flytt med sonen, troligen till Danmark.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Knut, kung av Sverige 11671196.
  2. Filip
  3. Katarina, gift med Nils Blaka.
  4. Margareta, gift med kung Sverre Sigurdsson av Norge.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Åke Ohlmarks: Alla Sveriges drottningar
  • Spåren av kungens män. Maja Hagerman. ISBN 91-518-2927-4 Utgiven på förlaget Rabén Prisma, 1996
  • Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs (1992)