Kurragömma

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tre barn leker kurragömma i skogen, målning av Friedrich Eduard Meyerheim.
Barn i Azerbajdzjan påbörjar en kurragömmalek.


Den här artikeln handlar om leken kurragömma. För det svenska dansbandet Thorleifs album, se Kurragömma (musikalbum). För den svenska filmen från 1963, se Kurragömma (film).

Kurragömma är en barnlek där en deltagare letar efter de övriga, som fått möjlighet att gömma sig.

Tillvägagångssätt[redigera | redigera wikitext]

Leken brukar lekas inomhus eller inom en begränsad utomhusyta. I den vanligaste varianten skall "letaren", (eller den som "är"/"tar"), stå och räkna till ett tal, oftast 100 eller 50, någonstans där hon eller han inte kan se de övriga deltagarna. Normalt blundar den som "är" samtidigt som hon/han räknar högt så att de övriga ska kunna höra hur lång tid det är kvar innan den som är får börja leta. Under tiden skall då dessa gömma sig. När "letaren" räknat färdigt söker hon eller han efter de andra deltagarna och Den letaren ser kroppsdelar på först blir "letare" nästa omgång.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Kurragömma är ett allmänsvenskt ord, använt i svenskan åtminstone sedan 1700-talet. Det är sammansatt av verben kurra – en biform av kura – och gömma, och kunde tidigare också skrivas i två ord (på 1700-talet till exempel ”kura gjöme”, ”kura göma”). Det anses gå tillbaka på ett ursprungligt ”kura i gömma”.

Detta kurra/kura är samma ord som kura i betydelsen ’sitta nedhukad, sitta hopkrupen’ etc. Formen ”kurra” används i den överförda betydelsen ’dölja sig, göma sig’, och också om den deltagare i kurragöma som ”är”, dvs. som skall placera sig så att han inte kan se var de andra gömmer sig.

Slutledsbetoningen i både kurragömma och tafatt visar att det ursprungligen är fråga om uttryck bestående av två ord. Egentliga sammansättningar (som till exempel skattegömma och det andra ordet tafatt) har ju huvudtrycket på första ledet.

Övriga varianter[redigera | redigera wikitext]

Kurragömma med dunk[redigera | redigera wikitext]

Kurragömma med dunk, dunkgömme, eller "dunken" alternativt "burken", går till som så att man först gemensamt utser ett dunkställe, som kan vara en fast punkt, alternativt en burk eller dunk (därav namnet). Därefter blundar en person (letaren) medan andra personer (gömmarna) gömmer sig. Letaren står vid dunkstället, exempelvis en flaggstång, och räknar till hundra innan hon/han öppnar ögonen och går iväg för att söka upp gömmarna. När letaren får syn på en gömmare (vi säger Anna) springer hon/han tillbaks till dunkstället och ropar "dunk för Anna 1, 2, 3" varvid Anna är ute ur spelet. Om en gömmare ser läget att hinna till dunkstället innan letaren försöker hon/han att åstadkomma detta och väl framme vid stället ropar hon/han "dunk för mig 1, 2, 3", varvid gömmaren har klarat spelet och kan vila. Den av gömmarna som först blir dunkad blir letare i nästkommande lekomgång. Om letaren inte lyckas att dunka någon får hon/han vara letare även i nästkommande omgång, men ibland även om den siste gömmaren lyckas dunka alla de andra gömmarna, genom att hinna före letaren till dunkstället och ropa "alla fångar fria" eller "dunk för klabbet 1, 2, 3". I varianter med en dunk eller burk kan den siste gömmaren springa till dunkstället och ropa "fridunk" eller sparka bruken och säga "burken är sparkad 1, 2, 3", med samma resultat.

I ytterligare en variant används en fotboll som "burk" (även en vanlig plastburk kan användas) och ges gömmare ännu ett alternativ vid bollen; om en gömmare lyckas nå fram till bollen och sparka iväg den innan letaren hunnit dunka gömmaren, blir alla tidigare dunkade fria att springa och gömma sig på nytt men endast tills letaren hämtat och lagt tillbaka bollen på sin ursprungsplats. I det ögonblick bollen åter ligger på sin ursprungsplats kan letaren omedelbart (utan att blunda/räkna) börja dunka gömmare den kan se, så det gäller för alla gömmare att snabbt hinna långt och i skydd. I och med att bollen sparkats börjar leken om, dvs en ny gömmare kommer att bli den förste dunkade.

Mörkerkurragömma[redigera | redigera wikitext]

Mörkerkurragömma (eller bara "mörkerkurra") är en lek som regelmässigt fungerar precis som vanlig kurragömma. Den enda skillnaden är att mörkerkurragömma genomförs i mörker. Leken är ett mycket vanligt och populärt inslag på gymnastiklektioner i framförallt låg- och mellanstadiet där den som oftast också innehåller ett dunk-moment.

Sardinkurragömma[redigera | redigera wikitext]

Sardinkurragömma, sardinen i burken, sardingömme, sardinburken eller sillagömme, är en variant av kurragömma där det från början endast finns en gömmare, medan alla andra deltagare är letare. När en letare hittar var den ursprunglige gömmaren har gömt sig ska även denne gömma sig på samma plats. Även de nästföljande letarna ska gömma sig på samma plats och så fortsätter det till dess att det endast finns en letare kvar, som därmed är förloraren. Namnet härstammar troligen från att gömmarna till slut är sammanpackade som sardiner i en burk. Som en variation på letarnas sedvanliga räknande kan man börja med att en person räknar, som när denna kommit upp till 20 knackar nästa person i ryggen, som då påbörjar sitt räknande.

Leken kallas även Baklängeskurragömma eftersom det är vanlig kurragömma fast baklänges.

Gyminga[redigera | redigera wikitext]

Gyminga är en lokal tradition och ungdomslek i Jämtland och förekommer i socknarna Föllinge, Hotagen samt Laxsjö. Den äger rum på kvällen före Kristi himmelsfärds dag och går till så att byns pojkar ska leta efter flickorna som gömt sig på ett visst ställe. Om det är skottår ska pojkarna gömma sig och flickorna söka. Den part som förlorar bjuder den andra på en fest.

Traditionen har fallit i glömska i vissa byar men lever kvar i exempelvis Flykälen, Rötviken, Skärvången och Valsjöbyn.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]