Skog

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Skog (olika betydelser).
Tajga i nordöstra Sibirien.
Wkrzanska Vildmark i Police, Polen.
Mangroveskog i norra Brasilien.
Regnskog i Senegal.

En skog är ett större trädbevuxet område. Till skogen räknas såväl träden och undervegetationen som alla andra organismer som har anknytning till träden och marken. Begreppet är synnerligen svårdefinierat.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations definition av skog är ofta citerad. Enligt den definitionen betraktas ett område som skog om det är större än 5 000 kvadratmeter, innefattar träd som är högre än fem meter och trädkronorna tillsammans täcker minst tio procent av arealen. Det primära syftet med marken ska dessutom inte vara att odla den. Definitionen ändrades mellan 1990 och 2000, varvid mycket större arealer kom att räknas som skog.[1][2] Kalhyggen i området som tillfälligt står utan träd inräknas i skogen.

De största skogsområdena på jorden utgörs idag av de tropiska regnskogarna, och tajgan i de tempererade regionerna. I varje klimatzon krävs ett särskilt mått av nederbörd, nödvändig för skogens existens. Annars går växtligheten över till savann, tundra eller öken.

Skogar är mycket komplexa ekosystem. Tillsammans med oceanerna har de stort inflytande på jordens klimat. Bara skogarna har förmåga att sänka andelen av koldioxid i luften tydligt [ifrågasatt uppgift]. Produktionen av syre är en viktig förutsättning för djurens existens.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Första dokumenterade förekomst i svenskspråkig text är från 1529. I svenskan tidigare bland annat i formerna skaug, skof, skoff och skugh, från fornsvenska skogher, i avljudsförhållande till skage och rotbesläktat med medeltyska (ge)sche_-n. Ordets grundbetydelse är "något framskjutande eller utskjutande".[3]

Typer av skog[redigera | redigera wikitext]

Regnskog[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Regnskog

Regnskog är skog med hög årlig nederbörd, åtminstone 1700–2000 millimeter, och hög temperatur, mellan 27 och 35 grader Celsius. Kännetecknande för regnskogen är att den är extremt artrik både vad gäller växter och djur. Mer än hälften av alla världens arter finns representerade i regnskogen.[4] [död länk]

Regnskogen brukar indelas i fyra skikt: högsta skiktet, krontaket, mellanskiktet och marken.

Det finns tre typer av regnskog: tropisk regnskog, subtropisk regnskog och tempererad regnskog.

I den tropiska regnskogen är nederbörden jämnt fördelad över året och årstidernas växlingar är inte märkbara. I den subtropiska regnskogen är klimatet varierande och fuktigheten mindre. Klimatet växlar mellan varma regnperioder och korta kalla torrperioder. De subtropiska regnskogarna finns mest på den asiatiska kontinenten. De tempererade regnskogarna finns bland annat på Nordamerikas nordvästkust, i Chile, på Brittiska öarna och i norra Östasien.

Tajga[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Tajga

Tajgan är ett barrskogsområde som framför allt växer i Sibirien i Ryssland, men som också används för att generellt beskriva barrskogsbältet på norra halvklotet, från Skandinavien till Sibirien, samt i Nordamerika från Alaska genom Kanada till atlantkusten. Taiga förekommer även i Japan.

Taigan är ett av de största skogsområdena med majoriteten av jordens barrträd. Den är dock relativt artfattig på trädslag, särskilt i Norden. Taigan är världens största biom på land och utgör 29 procent av den totala skogsarealen.[5] Tajgan är viktig för produktionen av virke och massaved.

Granskog[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Blåbärsgranskog

Granskog består till övervägande delen av granar. tillsammans med dessa lever växter som överlever utan mycket solljus, detta på grund av granens speciella förmåga att skymma solen. Blåbärsris syns ofta tillsammans med gran av denna anledning. Även mossa är vanlig, men den finns där av en annan anledning också, nämligen för att det är så fuktigt i granskog.

Blåbärsgranskogen är Nordens vanligaste skogstyp. Den trivs bäst med god tillgång till grundvatten och har en rikare flora och fauna än hällmarksskog, men är inte lika frodig och örtrik som ängsgranskog. Blåbärsgranskog täcker omkring 17 procent av Sveriges yta.

Galleriskog[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Galleriskog
Galleriskog i området runt Eriesjön

Galleriskog växer i en krans runt en insjö eller följer en flod i stäpp-, öken- eller savannområden, som i för övrigt inte kan bära skog, på grund av att regnet endast fuktar det översta jordlagret. Galleriskogar finns till exempel i Afrikas och Amerikas torra trakter.

Mangroveskog[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Mangrove

Som mangrove betecknas träd och buskar som lever i tropiska eller subtropiska kustregioner med tidvatten. Mangrover ökar stabiliteten i marken. Mangroverötter har dessutom god förmåga att tolerera salt.

Idag försvinner mangroveskogarna i snabb takt, hälften av de ursprungliga mangroveskogarna är redan borta. Mangroverna har utvecklat en speciell förmåga för att hjälpa sin avkomma till bättre överlevnad. Många mangrovearter har vivipar reproduktion, vilket innebär att trädets frön börjar gro medan de fortfarande är fästa vid trädet. När groddplantan är mogen landar den i vattnet och kan sedan färdas långa sträckor. Den kan överleva i dvala i veckor och månader, till och med över ett år, tills den anländer till en lämplig miljö att slå rot i.

Urskog[redigera | redigera wikitext]

Urskog kallas skog som inte utsatts för mänsklig exploatering. Motsatsen är kulturskog. Ett mellanting är naturskog. Som naturskog definieras den skog som inte har utsatts för mänsklig verksamhet på 150 år. I Sverige bedöms urskogen utgöra mindre än 0,5 procent av all skog.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Forest, afforestation and reforestation as defined for the Clean Development Mechanism”. FAO. 2006. http://www.fao.org/forestry/11280-1-0.pdf. 
  2. ^ ”Hur många träd går det på en skog?”. Illustrerad vetenskap. 2002. http://illvet.se/fraga-oss/hur-manga-trad-gar-det-pa-en-skog. 
  3. ^ ”Skog”. SAOB. Svenska Akademin. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/. Läst 23 augusti 2013. 
  4. ^ Rainforest Facts
  5. ^ ”Taiga Biological Station: FAQ”. wilds.mb.ca. http://www.wilds.mb.ca/taiga/tbsfaq.html. Läst 11 april 2012. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]