Kvantdator

Kvantdatorn är en än så länge hypotetisk dator som använder kvantmekanik för att utföra vissa specifika typer av beräkningar potentiellt mycket snabbare än dagens datorer. För generella beräkningar kommer kvantdatorer antagligen vara långsammare än dagens datorer. Ett mycket viktigt olöst problem i datavetenskapen är huruvida kvantdatorer, om de byggs, verkligen kommer att bli snabbare än dagens konventionella datorer.

Kvantbitar. Den grundläggande enheten i kvantdatorer är kvantbiten eller "qubit". Dessa dataenheter kan anta värdena noll (0), ett (1) eller ett supervärde som är både noll och ett på samma gång. Den största utmaningen vid konstruktionen av kvantdatorn är att utveckla ett system som kan läsa av eller förändra kvantbitarnas tillstånd, så att rätt "svar" kan avläsas.

Kvantalgoritmer. En kvantdator kan i princip göra allt en vanlig dator kan göra. För att utnyttja de speciella egenskaperna hos kvantdatorn krävs dock speciella beräkningsmetoder (algoritmer). Exempel på sådana algoritmer som utvecklats är Shors algoritm för primtalsfaktorisering av heltal, samt sök- och sorteringsalgoritmer.

Kvantdatorer har förekommit i en del science fiction-litteratur, som exempelvis boken Nyaga av Peter Nilson.

I februari 2007 höll det kanadensiska företaget D-Wave en demonstration av vad de hävdade vara en kvantdator, som skulle bestå av en 16-qubits supraledande adiabatisk kvantprocessor. D-Wave har inte släppt några detaljer om sin kvantdator och många experter har uttryckt skepsis.

Under våren 2009 kunde forskarna vid Yale University, University of Waterloo, Atominstitut der Österreichischen Universitäten och Université de Sherbrooke demonstrera en kvantprocessor som kunde utföra några enkla kvantalgoritmer, "the Grover search" och "Deutsch–Jozsa"-algoritmerna. Brittiska forskare, som utvecklat ett chip som öppnar en ny väg för s.k. kvantdatorer, tror att vi kan ha kvantdatorer inom tio år[1]