Kvicksilver(II)jodid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvicksilver(II)jodid
3D-modell (α-form, tetragonal struktur)3D-modell (β-form, ortogonal struktur)
Systematiskt namn Kvicksilver(II)jodid
Kemisk formel HgI2
Molmassa 454,40 g/mol
Utseende röda (tetragonala) eller gula (ortorombiska) kristaller[1]
CAS-nummer 7774-29-0
Egenskaper
Densitet 6,36 g/cm³
Löslighet (vatten) 0,06 g/l
Smältpunkt 259 °C
Kokpunkt 350 °C
Faror
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
3
0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kvicksilver(II)jodid, i dagligt tal kvicksilverjodid, är ett rött till gult pulver, som ej är lösligt i vatten, men i kaliumjodidlösning, och som med 140 delar etanol ger en färglös lösning. Ämnet förekommer sällsynt i naturen som mineralet coccinit.

Ämnet kan genom sublimering omvandlas till ljusgula (ortorombiska) kristaller, som dock vid beröring lätt återgår till röda (tetragonala).

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Rivning av kvicksilver med jod. Över 131 °C fås den ortorombiska formen, under denna temperatur den tetragonala. Även utfällning från kvicksilver(II)saltlösning genom tillsats av jodidjoner.[1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Kvicksilver(II)jodid har haft användning inom medicinen och förekommer i salvor inom veterinärmedicinen.

Substansen används för beredning av Nesslers reagens, som används för att påvisa förekomst av ammoniak.

Kvicksilver(II)jodid kommer, som halvledarmaterial, till användning vid framställning av detektorer för röntgen- och gammastrålning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gunnar Hägg, Allmän och oorganisk kemi, 6 uppl., Stockholm, 1973, sid 733. ISBN 91-20-03706-6