Lärarutbildning
De framträdande innehållet i lärarutbildningar brukar i statliga utredningar framhållas att personlig utveckling, ämneskunskaper, insikter i pedagogik och viss didaktik ska erhållas.
Innehåll |
Sverige [redigera]
Lärare utbildas som regel på en institution vid en högskola, tidigare på seminarier. Lärar- och journalistutbildningarna anses som jämförelse ofta i grunden likartade. Lärarens roll är att kontinuerligt efter en plan uppdatera barnens oskrivna blad, utifrån den enskildes förutsättningar. Den andra uppdaterar och når sina mottagare via ett massmedium. Båda är i sig själva massmedier och delar samtidigt bitar av polismannens åtagande. Ordet polis kommer från latin i betydelsen samhällsadministratör. Alla tre har ett ansvar gentemot huvudmannen, medborgarna, samhället. De är samhällets assistenter.[1] Läraren och polisen är styrda av samhällets vilja stadsfäst i lag och läroplan. I den dynamik, eller diskrepans, som finns mellan karta och verklighet är de tre ofta hänvisade till vanligt bondförnuft. Vad kan samhället tänkas vilja i olika kontexter. Journalisten och läraren ska själva i källmaterialet klura ut vad barnen och de vuxna mediekonsumenterna kan tänkas vilja, eller behöva, bli uppdaterade om.
Noter [redigera]
- ^ Lärande skola bildning, Lundgren, Säljö, Liberg, Bokförlaget Natur & Kultur, 201, ISBN 978-91-27-11800-3
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- Skollag (2010:800)
- Journalistutbildningarna i högskolan – en utvärdering (2000) Stockholm:Högskoleverkets rapportserie 2000:3 R
- Gardeström, E. (2006) Journalistutbildningens tillkomst i Sverige Uppsala universitet 060928
- Á jour – Om journalistutbildning (1975) Stockholm: SOU 1975:25