Lagen om elektronisk kommunikation

Från Wikipedia

Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) (ofta förkortat LEK) reglerar användningen av telenät och radio som kommunikationsmedel och trädde i kraft den 25 juli 2003 och ersatte då Radiolagen och Telelagen.

Till lagen hör motsvarande förordning: Förordning om elektronisk kommunikation enligt vilken Post- och Telestyrelsen ska utfärda föreskrifter, fördela tillstånd och frekvenser, utöva tillsyn mm. Det är även Post- och Telestyrelsen som utfärdar föreskrifter rörande (nätägares medverkan i samband med) verkställighet av hemlig teleavlyssning.

Såväl lag som förordning reglerar jämte radiotrafik i lika stor utsträckning även kommunikation via tråd, internet mm. Enligt bestämmelserna inom detta område ska ägare av telenät i krigstid ställa försvaret sina tjänster till förfogande utan ersättning.

Enligt förordningens 14 § råder generellt förbud mot störsändare med undantag för sådana som behövs för verksamhet inom Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk. Post- och Telestyrelsen får dock efter ansökan från Kriminalvården undanta anläggningar (störsändare) ägnade att störa ut mobiltelefonsystem inom häkten och fängelser.

Reglerna för användningen av cookies regleras av LEK.[1]

Anmälningssplikt

2 kap. Anmälan
1 § Allmänna kommunikationsnät av sådant slag som vanligen tillhandahålls mot ersättning eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster får endast tillhandahållas efter anmälan till den myndighet som regeringen bestämmer

Externa länkar