Internet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Nätet” leder hit. För andra betydelser, se Nätet (olika betydelser).
En visualisering av en del av internet.

Internet (av engelskans mellannätverk) är världens största datornätverk. World Wide Web, e-post, fildelning, IP-TV och IP-telefoni är populära tjänster på Internet. Internet sammanblandas ofta med World Wide Web, som är en Internettjänst för enkel åtkomst av text, ljud och bild. Internet möjliggör effektiv global kommunikation världen över och har förändrats människors sätt att umgås och konsumera media via sociala nätverk, och har underlättat distansarbete, distansstudier och e-lärande. Internet har gett upphov till nya e-handelsföretag och brancher, och slagit ut andra aktörer, men bidrog också till att IT-bubblan utvecklades och sprack vid sekelskiftet.

En teknisk definition av begreppet Internet (av engelskans mellannätverk) är sammankoppling av flera fysiska datornätverk med hjälp av datorer som kallas routrar. All kommunikation över Internet sker med kommunikationsprotokollet Internet Protocol (IP). Internet liknar intranät (av engelskans inomnätverk), som är ett internt nätverk inom en organisation, och också baseras på IP-protokollet och annan internetteknologi. Förr fanns flera internet som använde olika tekniker, där Internet med stort I var det globala internet som använder IP-protokollet, men idag gör inte alla den språkliga distinktionen längre, utan allt fler skriver internet med liten initialbokstav oavsett vilken betydelse som avses.

Historia om internet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Internets historia

Föregångaren till internet, Arpanet, utvecklades som ett militärt forskningsprojekt i USA. I slutet av 1980-talet skapades HTML och HTTP, standarderna för att beskriva och överföra webbsidor.

Genom webbens standardisering och utveckling under 1990-talet sköt antalet internetanvändare i höjden. En tidig övertro till att internet och IT (informationsteknik) kan lösa alla uppgifter ledde till en kraftig övervärdering av många nystartade IT-företag, följt av en ström av konkurser (se IT-bubblan). Sedan 90-talets genombrott för internet hos allmänheten har de flesta företag och allt fler privatpersoner en egen webbplats (ibland kallat hemsida, sajt, blogg eller liknande). E-posttekniken har också blivit var mans egendom, på samma sätt som mobiltelefonin.

Uppbyggnad och teknik[redigera | redigera wikitext]

Internet består av många sammankopplade fysiska datornätverk, som kan baserat på geografisk storlek kan kategoriseras som

  • lokala nätverk (Local Area Network, LAN) inom en fastighet eller ett kvarter,
  • stadsnät (metropolitan area network, MAN)
  • wide area network (WAN) bestående av nationella och globala punkt-till-punkt-förbindelser

Dessa fysiska nätverk kopplas samman i knutpunkter, s.k. routrar.

Baserat på ägare kan nätverken bland annat kategoriseras som:

En Internetleverantör tillhandahåller en Internetuppkoppling eller Internetaccess till användaren fastighet, som kan ha ett privat fastighetsnätverk. Leverantörsnätverken kan delas upp i infrastruktur enligt följande:

Accesstekniker[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1980-talet fick universitet fast Internetaccess, och under 1990-talet anslöt även större företag, via radio-länk och hyrda fiberkablar. År 1995 kallas "the year of the web", då Internetaccess blev vanligt även bland privatpersoner och mindre företag. Fram till slutet av 1990-talet var det vanligaste sättet att koppla upp hushåll att använda telefonmodem och uppkopplad förbindelse via det analoga telefonnätet, som möjliggör hastigheter upp till 56000 bit per sekund. Ibland användes även det digitala telefonnätet ISDN, som möjliggör hastigheter upp till 128000 bit per sekund. I båda dessa smalbandiga och uppkopplade tekniker förmedlas kommunikationen av telefonnätets accessnät, växlar och stamnät, fram till Internetleverantörens modempool.

Sedan slutet av 1990-talet har smalbandiga accesstekniker kommit att ersättas av olika bredbandsaccesstekniker även till privatpersoner. Enskilda hem ansluts ofta genom kabel-TV-nät (kabelmodem), eller via ADSL-modem och analoga telefonnätets kablar. Kommunikationen förmedlas i det senare fallet av kablarna i telefonnätets accessnät, men inte av telefonväxlarna. En ASL-modempool finns telefonstationsbyggnaden, och står i förbindelse med Internet via ett fiberstomnät. Strax efter millennieskiftet blev det även vanligare med mobilt bredband för Internetaccess via mobila nätverk. Publika trådlösa nätverk förekommer på hotell, cafeer och tåg.

I synnerhet i Sverige blev det vid sekelskiftet vanligt med fiberbaserade områdesnät till Ethernetväxlar i källare på flerfamiljshus. Tvinnad parkabel avsedd för Ethernet limmades upp i trapphus från växeln till lägenheterna. En person som kom att symbolisera den framgångsrika lobbyismen för politiska satningar på bredbandsinfrastruktur var Jonas Birgersson, "bredbands-Jesus". Bostadsföretaget HSB tecknade tidigt avtal med Bredbandsbolaget of bredbandsaccess till varje lägenhet. Tack vare att fiberområdesnäten hade byggts ut tidigt blev det vanligt i Sverige med fiber-to-the-home (FTTH) till radhus och villor vid mitten av 00-talet.

Protokoll[redigera | redigera wikitext]

Den mesta av trafiken på internet använder protokollen TCP/IP med IP version 4 (IPv4). Eftersom det snart börjar bli ont om IP-adresser har en ny version av IP, version 6, börjat användas. IPv4 hade tillräckligt många bitar för 232 (cirka 4,3 miljarder) adresser, medan IPv6 ger tillgång till 2128 (cirka 340 sextiljoner) stycken. (På grund av tekniska faktorer och skalningsproblem är det faktiska antalet maskiner som kan adresseras i båda fallen betydligt mindre.)

IPv6 har även flera andra fördelar. Bland dessa märks förbättrat stöd för trafikprioritering och mobilt IP. Vid kommunikation med en mobil nod (som en dator eller router kallas med IPv6-terminologi) kan trafiken skickas direkt till mottagaren utan att behöva ta vägen via hemmanoden, vilket är fallet med IPv4. Genom stateless autoconfiguration ges möjlighet till plug'n'play för nätverk; ett nätverksprefix som ges av routern kombineras automatiskt med ett suffix som byggs upp av länklageradressen, vilket när det gäller Ethernet är MAC-adressen. Till skillnad från temporära adresser som delas ut via DHCP resulterar det i samma adress varje gång.

Internet Society, även kallad ISOC, är den organisation som kommer närmast att vara ”den som bestämmer över internet”. Den är paraplyorganisation för bland annat IETF, som beslutar om tekniska standarder för internet.

Versalisering och etymologi[redigera | redigera wikitext]

Internet var från början ett egennamn, men uppfattas numera som ett vanligt substantiv.[1]

Därför förordas gemen begynnelsebokstav av till exempel Svenska datatermgruppen, Språkrådet och Tidningarnas Telegrambyrå.[1][2][3] SAOL tillåter både versal och gemen begynnelsebokstav.[4]

Dock hanteras ordet internet inte riktigt som ett substantiv i det avseendet att det inte böjs i bestämd form, till skillnad från t.ex. ordet intranät.[1]

Ordet har bildats av inter som betyder mellan och net för nät.

Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

World Wide Web[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: World Wide Web

World Wide Web, WWW eller webben är en av de tillämpningar av internet som fått störst spridning. Genom webben kan man använda tjänster som forum, communities, bloggar, e-handel och wikier. WWW var det som gjorde internet populärt bland allmänheten. Innan WWW fick genomslag var internet något som användes mest på universitet och lite på större företag, och rätt okänt i media.

World Wide Web används med en webbläsare som klientprogram. På 1990-talet dominerade Netscape, men när Microsoft utvecklade sin webbläsare Internet Explorer till en grundkomponent i sitt operativsystem Microsoft Windows tog den över den större delen av webbläsarmarknaden och utvecklades därför snabbt till den mest använda. I början av 2000-talet blev andra alternativ populära, som Firefox och Opera.

Inom Mac-familjen används främst läsaren Safari.

Under Linux och andra UNIX-liknande operativsystem är Firefox den dominerande webbläsaren.

Nu på senare tid har även Googles läsare Chrome blivit väldigt populärt för både Windows- och Macanvändare.

Elektronisk post[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: E-post

E-post är den äldsta tillämpningen på internet (Arpanet 1971). Man skickar envägsmeddelanden, som lagras hos mottagaren och läses när han har sitt e-postprogram aktivt. Ursprungligen kunde endast textmeddelanden sändas, senare har möjligheten att skicka bilagor i form av filer, inklusive HTML-dokument, lagts till.

Spam[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skräppost

Spam är en vanlig benämning för skräppost via internet. Vissa företag har specialiserat sig på att göra massutskick till privatpersoners e-postadresser. Olika e-postföretag har därför infört olika filter för att filtrera bort förmodad skräppost, men dessa filter har inte full precision och mycket skräppost lyckas ta sig in ändå. Sändarna har ansträngt sig att finna kryphål i filtren. Exempelvis spärr mot avsändare kringgås med förfalskade avsändaradresser som byts ofta. Spärr mot ord som "Köp vår produkt" kringgås med medvetna stavfel i stil med "Kõp vâr pródùkt". Vissa skräppostmeddelanden innehåller en trojansk häst eller virus som kan smitta den dator som öppnar meddelandet.

Ordet spam är ursprungligen en benämning på en billig köttkonserv (teleskopord av spiced ham). Ordet blev känt i en av Monty Pythons sketcher, där ett par var på en restaurang där allt som erbjöds var spam, spam och åter spam i olika kombinationer. Därav kommer den nutida betydelsen, något oönskat som kommer i stora mängder.

Tvåvägskommunikation[redigera | redigera wikitext]

Internet är lämpligt för tvåvägskommunikation mellan flera användare. Snabbmeddelanden och chatt är typer av tjänster för kommunikation i realtid.

Det finns ett flertal vanliga nätverksprotokoll för snabbmeddelanden i textform, däribland Google Talk, AOL Instant Messenger, Gadu-Gadu, ICQ, Jabber, MSN Messenger och Yahoo Messenger. I program för snabbmeddelanden finns en kontaktlista där användaren kan lägga in andra användare och sedan se vilka som för tillfället är tillgängliga för meddelanden. Det är också vanligt att det dessutom finns stöd för direkta samtal med mikrofon och webbkamera. Detta upplägg introducerades med ICQ 1996.

Snabbmeddelanden är ett mycket populärt kommunikationssätt bland ungdomar och bland många är det lika självklart att prata med sina vänner över MSN som det är att prata i telefon.

Ett annat upplägg är det som används av IRC-klienter där fokus inte ligger på en kontaktlista, utan på chattkanaler dit användaren kan ansluta sig och skriva meddelanden till alla användare i samma kanal. Detta upplägg är äldre än det som används för snabbmeddelanden.

Jabber, eller XMPP (Extensible Messaging and Presence Protocol) som protokollet egentligen heter, är ett relativt nytt protokoll för chatt, snabbmeddelanden och IP-telefoni. Det är det protokoll som används av bland annat Google Talk. XMPP är standardiserat av IETF, den organisation som står bakom exempelvis IP, SMTP (e-post) och HTTP (WWW). Därmed är det ett öppet protokoll, vilket innebär att vem som helst fritt kan ladda ner specifikationerna. Protokollet har även flera tekniska fördelar, av vilka den främsta är att det är distribuerat. Istället för att ett fåtal centrala servrar används kan vem som helst sätta upp en XMPP-server. Ingen av dem har en särställning, men de kan hitta varandra genom DNS och kommunicera, precis som när det gäller e-post. Många XMPP-servrar (dock inte Google Talk) använder sig av så kallade transports för att erbjuda användare tillgång till andra chattnätverk. Användaren kan då förse servern med sina lösenord för till exempel ICQ och MSN och därefter låta den vara inloggad på dessa nätverk, och se sina kontakter där som XMPP-kontakter.

Röstkommunikation i realtid är möjligt, vilket kan ge mycket billiga alternativ till internationella telefonsamtal. Exempel på applikationer är Skype.

Det finns också möjlighet till bildkommunikation i realtid, något som oftast är tänkt för affärsmöten, något som ofta kombineras med telefon, eller så kan ljud överföras också, dock med sämre prestanda. Exempel på applikationer är Microsoft Live Meeting.

Spel[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Onlinespel

Ett populärt område beträffande användning av internet på fritiden är att spela i flerspelarläge, till exempel Counter-Strike, Minecraft eller World of Warcraft.

Fildelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fildelning

Internet har också inneburit att man idag kan sprida media på ett nytt sätt. Ljud, filmer, bilder, spel och annan data kan skickas mellan användare.

Upphovsrättsfrågan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Upphovsrättsfrågan

Fildelningen har fått upphovsrättsaktivister upprörda då det idag går enkelt för alla att tillskansa sig en kopia av det musikalbum som man vill lyssna på. Många menar att internet och snabb uppkoppling kommer att bli döden för upphovsrätten som den är utformad idag.

Från filmbolagshåll kom anklagelser om brott mot upphovsrätten. Speltillverkare och musikbranschen följde snart efter. Därför startades 2001 Svenska antipiratbyrån med målet att motverka piratkopiering. De har fått stöd av myndigheter och lyckats få ett par fildelare dömda för upphovsrättsbrott. Kritiker menar att de bryter mot PUL, Personuppgiftslagen, när de gör sina undersökningar och lagrar IP-adresser i databaser.

Som en respons på upphovsrättsaktivisternas ökade aktiviteter för att hindra piratkopieringen på internet, skapades Piratbyrån. Piratbyrån stöder fildelarna.

För att stävja olaglig nerladdning av till exempel musik har vissa artister och skivbolag ordnat webbplatser där man kan betala för de låtar man laddar ner. Genom så kallad Digital Rights Management begränsas användarens möjligheter att sprida filen vidare kraftigt. En stor nätbutik för musik och film är Apples iTunes Music Store som når en stor marknad bland annat tack vare de populära mp3-spelarna. DRM kritiseras dock ofta då begränsningarna oftast är väldigt stora, bland annat genom att bara tillåta att några få datorer får använda licensen.

Strömmande media[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Strömmande media

Internet kan användas för att överföra ljud och bilder, bland annat i så kallad webbradio och webb-TV. Till exempel har Sveriges Television och BBC de flesta av sina egenproducerade program på sin webbplats. De flesta sådana tjänster använder en teknik som kallas streaming (strömning) vilket betyder att filen inte behöver laddas ner i sin helhet innan den börjar spelas upp. En metod för att publicera ljudfiler eller film via internet kallas poddradio.

Pornografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Internetpornografi

Förutom att många sökningar på internet handlar om pornografi har porrproducenter varit mycket aktiva i bruket av spam, poppuppreklam och andra oönskade sätt att locka internetanvändare till besök.

Andra vanliga internettjänster[redigera | redigera wikitext]

Ekonomiskt perspektiv[redigera | redigera wikitext]

Internet är en viktig faktor i världens ekonomi och ett viktigt massmedium för nyheter, underhållning, handel, utbildning och marknadsföring. Internet har även möjliggjort fler sätt att shoppa – till exempel kan man beställa en cd (Compact Disc) online och få den skickad hem som post inom ett par dagar, eller ladda ner den direkt i vissa fall. I princip en nystart för postorder. Kommersiella webbplatser ska enligt standard ha toppdomänen .com om de inte har en landsdomän som .se, men gränserna har luckrats upp.

En hel del av den ekonomiska verksamheten på internet är oseriös och ibland olaglig, däribland spam, phishing och olika former av bedrägeri. Pornografi har utgjort en stor del av de kommersiella tjänsterna på internet, se internetporr. Det beror på att sådant är svårt att få ut i andra medier.

Flera användningsområden på internet domineras av amerikanska företag med global räckvidd (precis som inom mjukvarubranschen). Målsättningen är en monopolsituation, eftersom företaget med monopol maximerar vinsten(se monopol eller oligopol). Ett exempel är Google som lanserade en ny sökmotor, och konkurrerade ut Altavista som den dominerande siten för sökning. Därefter utvecklades reklamtjänsten som visar sökordsbaserad reklam för Googleanvändaren. Microsoft med avdelningen Microsoft Network är en stor aktör inom söktjänster (Bing), e-post (Hotmail) och direktmeddelanden (MSN Messenger). eBay och Amazon.com är stora inom handeln på internet.

Många tjänster på internet finansieras med reklam och användaren betalar då genom att välja att utsätta sig för reklamen. Se även internetreklam, internetleverantör, internetuppkoppling, IT-bubblan och E-handel.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Internetkultur

Se netikett, internetslang och leet.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Det populäraste språket för kommunikation på internet är engelska. Det beror dels på USA:s dominans inom många tekniska områden, särskilt datateknik, och att många utanför USA kan engelska. För språk utanför Västeuropa/Nord/Sydamerika var det problem med äldre operativsystem som hade begränsad möjlighet att hantera deras tecken.

Efter engelska (28 procent av internetanvändarna) är de språk som efterfrågas i störst utsträckning kinesiska (22 procent), spanska (8 procent), japanska (6 procent), franska (5 procent) och portugisiska (4 procent) i september 2009 enligt Internet World Stats.[5] Uppräknat efter världsdel finns 43 procent av alla internetanvändare i Asien, 24 procent i Europa och 15 procent i Nordamerika i september 2009 enligt Internet World Stats.[6]

Censur[redigera | redigera wikitext]

Många webbplatser, speciellt forum, har valt att censurera inlägg eller ord på enskilda sidor. Exempelvis kan grova och stötande ord bytas ut mot asterisker (*) av administratören; detta kan också ske automatiskt. Censursystem som begränsar vilka sidor användarna kan besöka tillämpas även på vissa svenska grundskolor. Internetfilter används också av föräldrar som vill begränsa tillgången till internet för barn och ungdom. Det finns gratis system som openDNS som kan ställas in att filtera på många sätt och som också fungerar på många svenska webbplatser.

Vissa länder såsom Iran och Kina har satt tekniska begränsningar för vilket material folk i dessa länder får tillgång till på internet, särskilt om det gäller oönskat politiskt och religiöst innehåll. I Kina gäller det även exempelvis sådant som ligger på den kinesiska versionen av Wikipedia [7]. Stora internationella företag såsom Microsoft, Yahoo, Google har anklagats för att vara alltför tillmötesgående mot de kinesiska myndigheternas krav på censur av internet, men dessa försvarar sig med att de bara anpassar sig till gällande nationell lagstiftning, vilket gäller även för till exempel Googles svenska sökmotor som filtrerar bort i Sverige olagligt barnpornografiskt material. Svensk polis har under de senaste åren en spärrlista som de flesta operatörer följer. Spärrlistan har fått kritik för att den censurerar fler sidor än som officiellt påstås, att informationen om vilka sidor som är censurerade hålls hemlig, samt att den är ineffektiv då man enkelt kan gå runt den genom att använda en annan DNS, såsom openDNS om dess filteringsfunktion inte aktiveras. Den officiella bilden är att spärrlistan ska spärra webbadresser som går till barnpornografiskt innehåll. Då listan hålls hemlig kan detta dock inte bekräftas av oberoende källor.

Näthat och nätmobbning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: nätmobbning

Näthat betyder mobbning, ärekränkning och förtal på internet, ofta anonymt. En studie visar att krav på inloggning gör att kommentarer i kommentarsfältet i nättidningar blir längre och mer sakliga, men språket kan fortfarande vara lika grovt.[8]En uppmärksammad kategori näthat riktar sig mot kvinnor - särskilt sådana som utpekas som manshatare.[9] En annan uppmärksammad form är nätmobbning som drabbar barn och ungdomar på sociala nätverk. Ett upplopp av skolungdomar inträffade i Göteborg efter att rasistiska och sexistiska förolämpningar lagt ut mot en rad unga tjejer på Instagram.[10]

Ett relaterat fenomen är trolling, då personer som kallas internettroll provocerar fram konflikter (flame wars) på internet.

Svenska skolorna undervisar inte (år 2013) om farorna på internet.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svenska datatermgruppen, ordet internet
  2. ^ Språkrådet, ordet internet
  3. ^ TT:s skrivregler (Skriv ordet "datatermer" i webbsidans sökruta.)
  4. ^ Svenska Akademiens ordlista (Skriv ordet "internet" i webbsidans sökruta.)
  5. ^ Internet World Stats, uppdaterad 30 september 2009
  6. ^ Internet World Stats, uppdaterad 30 september 2009
  7. ^ http://zh.wikipedia.org
  8. ^ http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:483132
  9. ^ GP - Hatet mot kvinnor flödar på nätet
  10. ^ http://www.expressen.se/gt/pojke-uppges-ta-pa-sig-skulden-for-bildkontot/
  11. ^ idg - Varför ge bort sitt liv?

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]