Försvarets radioanstalt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”FRA” leder hit. För andra betydelser, se FRA (olika betydelser).
Försvarets radioanstalt (FRA)
Försvarets radioanstalt vapen.svg
FRA:s heraldiska vapen
(dock ej samma bild som myndigheten själv använder)
Departement Försvarsdepartementet
Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet
Ledning Myndighetschef
Kommun Stockholm
Län Stockholm
Organisationsnr 202100-0365
Generaldirektör Dag Hartelius
Instruktion SFS 2007:937 (lagen.nu)
Regleringsbrev För budgetåret 2013
Webbplats www.fra.se

Försvarets radioanstalt (FRA) är en svensk civil myndighet som sorterar under Försvarsdepartementet. FRA:s två huvuduppgifter är att bedriva signalunderrättelsetjänst (kommunikationsspaning KOS, eng. COMINT resp teknisk signalspaning TES, eng. ELINT) samt stödja informationssäkerhetsarbetet hos myndigheter och statligt ägda bolag. Kommunikationsspaning inriktas mot såväl civil som militär telefoni och datakommunikation. KOS kan delas in i inhämtning, bearbetning (trafikbearbetning inklusive kryptoforcering och innehållsbearbetning), analys och rapportering.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har det förekommit signalspaning i någon form sedan 1905, då såväl Generalstaben som Marinstaben hade egna signalspanings- och kryptoavdelningar. Dessa avdelningar lyckades bland annat under första världskriget knäcka en del av den ryska Östersjöflottans krypterade trafik. Under mellankrigstiden upphörde till stor del den svenska signalspaningsverksamheten, då riksdag och regering inte såg den som betydelsefull och inte heller beviljade anslag. Marinen fortsatte dock i mindre skala och utvecklade då sin kompetens allt mer. En av de första stora framgångarna var då man 1933 forcerade ryska OGPU:s chiffer (föregångaren till KGB).

År 1937 bildades den svenska Försvarsstaben, där Kryptoavdelningen med dess Kryptodetalj IV ansvarade för forcering av krypton. När Tyskland 1940 ockuperade Norge och Danmark begärde man att få använda svenska telenät för sin teletrafik till och från Tyskland. Svenska myndigheter gav tillåtelse och Kryptodetalj IV satte omedelbart igång att avlyssna trafiken. Trafiken var nästan alltid krypterad med kryptomaskinen Geheimfernschreiber. Denna apparat ansågs ge olösbara krypto med sina 893 622 318 929 520 960 stycken olika nyckelhjulsinställningar. Under två veckor i juni 1940 löste dock matematikprofessorn Arne Beurling ensam, enbart med hjälp av papper och penna, G-skrivarens hemlighet.[2] En bedrift som beskrevs av David Kahn i boken The Codebreakers som "Den kanske främsta kryptoanalytiska prestationen som utfördes under andra världskriget". Under krigsåren dekrypterades cirka 296 000 meddelanden i den tyska trafiken. Den 30 juni 1942 beslutade regeringen att inrätta Försvarsväsendets radioanstalt som egen myndighet.[3]

Den första signalspaningsstationen låg i Kryptodetalj IV:s lokaler på Karlaplan i Stockholm, men 1940 flyttade man ut till ett antal villor på Lidingö. Ytterligare stationer byggdes upp vid lämpliga platser i Sverige.[4] År 1943 flyttade FRA till ett nytt högkvarter på Lovön, några kilometer från Drottningholms slott utanför Stockholm[3]. Enligt obekräftad uppgift finns det även bergrumslokaler 30 meter under jord där FRA har bedrivit, eller fortfarande bedriver, delar av sin verksamhet.[4]

I september 1944, under andra världskriget då hotet att sovjetiska styrkor skulle ockupera Finland var som störst, överflyttades en mycket stor del av den finländska signalspaningen till Sverige. Operationen kallades "Stella Polaris" och betydde mycket för uppbyggnaden för det svenska FRA.[5]

År 1962 fick FRA sitt nuvarande namn – Försvarets radioanstalt.[3] Långt in på 1960-talet var all information om var FRA:s högkvarter låg synnerligen hemlig.[6]

Operation Stella Polaris[redigera | redigera wikitext]

I slutskedet av Finska fortsättningskriget, 1943-1944, då Sovjetunionen hotade att ockupera Finland, begärde Finlands underrättelsetjänst att få överföra ca 200 specialister med familjer, totalt ca 800 personer, samt avancerad signalspaningsutrustning till Sverige för att kunna upprätta en exilorganisation. Överflyttningen av personal och material, operation Stella Polaris, genomfördes under ett par nätter i september 1944. Stella Polaris innebar att Sverige fick tillgång till en stor mängd kvalificerat material samt signaltekniker, som i vissa fall dessutom anställdes. För Finland innebar affären inrikespolitiska förvecklingar och som en följd av kommunistpartiets starka inflytande i regeringen statuerade man exempel mot flera av de s.k. ”Sovjetfientliga” inblandade, som fick fängelsestraff.[5][6]

Catalinaaffären[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Catalinaaffären

Den 13 juni 1952 försvann Flygvapnets Tp 79 Hugin under ett radarspaningsuppdrag öster om Gotland. Svenska regeringen hävdade inledningsvis att flygningen var en vanlig navigeringsövning, men senare framkom det att flygplanet haft amerikansk signalspaningsutrustning och fem specialister från FRA ombord. Tre dagar senare sköts ett av Flygvapnets sjöräddningsplan av typen Tp 47 (Catalina) ned av sovjetiska jaktplan av typen MiG-15. Besättningen kunde räddas oskadd. Sovjetunionen förnekade all inblandning i DC-3:ans försvinnande, trots att man i efterspaningarna fann en sönderskjuten flotte med splitter från MiG-15-ammunition. År 1956 medgav den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov för statsminister Tage Erlander att Sovjet skjutit ner planet. Detta offentliggjordes dock inte för allmänheten eller de anhöriga. Ryssland medgav officiellt nedskjutningen 1991. År 2003 återfanns den nedskjutna DC-3:an av flygkapten Anders Jallai, historikern Carl Douglas och dykaren Ola Oskarsson, ca 55 km öster om Fårö. Flera av besättningsmännens kvarlevor återfanns i planet och skadorna på planet visade att det blivit beskjutet av ett sovjetiskt MiG-15.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

FRA får inte initiera signalspaning på egen hand, utöver den verksamhet som bedrivs i syfte att utveckla sina egna metoder,[7] och det får endast ske på uppdrag från Regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen (Säpo) efter beslut av Försvarsunderrättelsedomstolen.[8][9]

FRA är ett så kallat enrådighetsverk, vilket innebär att myndigheten leds av en generaldirektör samt en överdirektör och att det inte finns någon styrelse. FRA:s operativa verksamhet är organiserad i fyra avdelningar: avdelningen för signalunderrättelser, avdelningen för cyberverksamhet, avdelningen för verksamhetsstöd och en avdelning för teknisk utveckling och annat tekniskt stöd. Utöver detta finns också en ledningsstab och ett antal specialistfunktioner som lyder direkt under generaldirektören.[10]

FRA:s signalspaning sker delvis innan brottsmisstanke har konstaterats, då signalspaningens syfte är att dels skapa s.k. normalbilder av olika säkerhetspolitiska skeenden så att avvikelser kan upptäckas, dels identifiera verksamheter som kan misstänkas leda till brott mot rikets säkerhet. Vid upptäckt av sådan brottsmisstanke överlämnas ärendet till någon av uppdragsgivarna, till exempel Försvarsmakten för externa hot eller Säkerhetspolisen för interna hot mot rikets säkerhet.[källa behövs]

Tillstånd och kontroll[redigera | redigera wikitext]

FRA:s signalspaning kräver tillstånd och granskas löpande av externa granskningsorgan:[11][12]

  • Försvarsunderrättelsedomstolen beslutar om FRA ska få inhämta information. Domstolen bedömer om inhämtningen är förenlig med FRA:s inriktning, vilka sökbegrepp eller kategorier av sökbegrepp som får användas samt vilka fibertrådar och kabelbärare som FRA får tillgång till.[11]
  • Statens inspektion av försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN) verkställer Försvarsunderrättelsedomstolens beslut. FRA har inte tillgång till några fibertrådar själva,[13] det är SIUN som ger FRA tillgång till de fibertrådar som omfattas av domstolens tillstånd, samt ser till att lagen följs på rätt sätt. SIUN kontrollerar bland annat vilka sökbegrepp som används, hur oväsentlig information förstörs och hur rapporteringen sker.[11]
  • Datainspektionen granskar hanteringen av integritetsfrågor och behandlingen av personuppgifter inom FRA.[11]

Ledning[redigera | redigera wikitext]

Signalunderrättelse- tjänstens vapen.

FRA sorterar under försvarsdepartementet.[14]

Följande nio personer har varit generaldirektörer sedan grundandet: FRA har även haft tre överdirektörer:

Utrustning och personal[redigera | redigera wikitext]

Torn för signalspaning i Kåseberga.

FRA:s huvudkontor är beläget på Lovön väster om Stockholm. År 2009 hade FRA i genomsnitt strax under 700 anställda.[15] År 2014 ökade myndighetens anslag med 38 miljoner, jämfört med föregående budgetår, till 860 miljoner. Ökningen motiverades med "kapitalkostnaden för teknikutveckling" och FRA:s "bidrag till att ge förvarning om förändrade förhållanden i vår omvärld samt [...] lämnande av stöd vid fredsfrämjande internationell verksamhet".[16]

Signalspaningen bedrivs av FRA från egna stationer på signaltekniskt lämpliga platser i Sverige, från fartyget HMS Orion (A201), som ska ersättas av ett nytt fartyg,[17] samt flygplan av typ Gulfstream IV (S102B).

I juni 2007 köpte FRA en superdator från Hewlett Packard som i november samma år var världens femte mest kraftfulla.[18] Den skulle enligt stabschefen på FRA användas för "kryptologi och informationssäkerhet" och inte "signalspaning och avlyssning av telekommunikationer".[19] I november 2011 hade superdatorn sjunkit till plats 126.[20][uppföljning saknas]

FRA-lagen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: FRA-lagen

Med tiden har alltmer av den intressanta kommunikationen gått över från radio till att bli trådbunden vilket alltmer försvårat verksamheten. Därför tog Försvarsdepartementet i september 2003, i betänkandet Försvarets radioanstalt - en översyn (SOU 2003:30), upp frågan om att ge FRA möjlighet till spaning mot trådbunden kommunikation. Promemorian En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (Ds 2005:30) med förslag till lagstiftning utarbetades 2005 inom det dåvarande socialdemokratiska Regeringskansliet. Den remitterades på vanligt sätt till ett nittiotal instanser under hösten samma år.[källa behövs]

Den 18 juni 2008 röstades proposition 2006/07:63 igenom av Sveriges Riksdag och därmed fick FRA befogenheter att avlyssna trafik i kablar som passerar rikets gräns. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2009. För att välja ut intressant information används sökbegrepp. En stor folkopinion och många experter, inklusive riksdagsledamöter, protesterade mot den utökade avlyssningen bland annat genom demonstrationer och nya medier såsom bloggar och webbsidor.[källa behövs]

Den 25 september 2008 meddelade regeringen att man träffat en uppgörelse inom allianspartierna om tillägg till FRA-lagen som skärper integritetsskyddet.[21]

Internationellt samarbete[redigera | redigera wikitext]

Se även: Edward Snowden, FRA-lagen

Lagen tillåter internationellt samarbete på försvarsunderrättelseområdet, om det godkänns av regeringen.[22] I utbyte så kan Sverige få information som tjänar den svenska statsledningen, något både Utrikesminister Carl Bildt och FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson betonade vikten av då FRA-lagen debatterades 2008.[23][24]

Dokument som den spionmisstänkte Edward Snowden publicerat ansågs bekräfta att FRA skulle ha omfattande försvarsunderrättelsesamarbete med National Security Agency (USA) och Government Communications Headquarters (GCHQ).[25] I dokumenten så fick bl a FRA beröm för att ha försett NSA med en "unik samling av högprioriterade Ryska mål rörande ledare, internpolitik och energi."[26]

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Inspelat samtal med Anders Wik om telefonavlyssning[redigera | redigera wikitext]

Vid en demonstration i maj 2008, i samband med protester kring FRA-lagen, spelades en del av ett samtal från 2007 upp. Samtalet ägde rum mellan Rickard Falkvinge och FRA:s överdirektör Anders Wik.[27][död länk] Samtalet spelades in utan Wiks kännedom. I samtalet berättade Wik att FRA även avlyssnade telefonsamtal och att denna typ av spaning inte omfattades av svensk lag. Max Andersson, riksdagsman för Miljöpartiet, begärde 2008 en utredning om detta bröt mot grundlagen.[28][död länk][29][död länk] Försvarsminister Sten Tolgfors svarade på uppmaningen till utredning att "Sådan spaning har inte ansetts behöva uttryckligt lagstöd eftersom den bedrivs på regeringens uppdrag med stöd av principen om eterns frihet, som bland annat har kommit till uttryck i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (6 kap. 17 §)"[30] och att det därför inte behövdes någon utredning.

Lagring av uppgifter om tele- och datakommunikation[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Titan (trafikdatabas)

SVT:s Rapport rapporterade i juni 2008 att FRA lagrade uppgifter om tele- och datakommunikation i 18 månader. Verksamheten beträffande teletrafik skulle då ha pågått i 10-15 år, medan internettrafik skulle kunna ha registrerats i upp till åtta år. I Rapports inslag motiverades inhämtningen av generaldirektör Ingvar Åkesson som sade att själva innehållet i kommunikationen inte har lagrats. I stället har FRA kartlagt vem som har kommunicerat med vem (trafikdata). Informationen om kommunikationen har lagrats i en databas som kallas för Trafikdatabasen Titan.[31][död länk] Enligt dokument, som skall ha kommit från en medarbetare vid FRA, ska generaldirektören i ett internt meddelande ha skrivit om lagen att den "[...] tvinga oss att bli mer precisa i vårt urval och vårt arbete. Den tid då vi kunde inhämta all tillgänglig trafik på enskilda inriktningar för att sedan sovra i efterhand är av flera skäl förbi."[32][död länk]

Efter anmälan valde Datainspektionen att inte utreda saken vidare.[33]

Anmälan om registrering av svenskar[redigera | redigera wikitext]

I juni 2008 mottog Datainspektionen ett anonymt klagomål som ifrågasatte om FRA:s insamling och behandling av vissa personuppgifter stred mot lagen.[34][död länk] Enligt tidningsuppgifter handlade det om lagring av data om över 100 svenskar, som på olika sätt haft kontakt med Ryssland under 1990-talet.[35]

Vid tillsynen i september samma år fann Datainspektionen inget att anmärka på FRA:s insamling av personuppgifter enligt den lagstiftning som då gällde. Datainspektionen ansåg dock att FRA:s nuvarande rutiner för gallring av personuppgifter borde ses över.[36][död länk]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Personuppgiftsbehandling hos Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt - Proposition 2006/07:46” (PDF). Regeringen.se. 8 februari 2007. sid. 29. http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/73/05/7ac2933f.pdf. Läst 16 december 2009. 
  2. ^ Ulfving, Lars (29 januari 1997). ”The Geheimschreiber Secret”. http://frode.home.cern.ch/frode/ulfving/ulfving.html. Läst 29 juni 2008. 
  3. ^ [a b c] ”Milstolpar och händelser i FRA:s historia”. Försvarets radioanstalt. http://www.fra.se/artiklar_milstolpar.shtml. Läst 2 maj 2009. 
  4. ^ [a b] Johnsson, Fredrik (18 juli 2007). ”P3 Dokumentär DC 3:an”. P3 Dokumentär. Sveriges Radio P3. http://www.sr.se/topsy/ljudfil/920110.mp3. Läst 16 december 2009. 
  5. ^ [a b] Arwidsson, Thorulf (30 april 2009). ”Spaningsarkiv öppnade för FRA”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_2817749.svd. Läst 1 maj 2009. 
  6. ^ [a b] Försvarets radioanstalt 50 år - Jubileumsskrift från 1992 (Icke-hemlig skrift utdelad till anställda)
  7. ^ ”Datainspektionens redovisning av regeringsuppdraget Fö2009/355/SUND”. Datainspektionen. 2010-12-06. http://www.datainspektionen.se/Documents/beslut/2010-12-07-fra.pdf. Läst 20 mars 2014. ”Det bör understrykas att FRA, utöver den verksamhet som bedrivs i syfte att utveckla sina egna metoder, inte själva har några försvarsunderrättelsebehov” 
  8. ^ ”Uppdragsgivare”. Försvarets radioanstalt. http://www.fra.se/omfra/myndighetenfra/uppdragsgivare.87.html. Läst 20 mars 2014. 
  9. ^ ”Signalunderrättelseverksamhet”. Försvarets radioanstalt. http://www.fra.se/verksamhet/signalunderrattelseverksamhet.68.html. Läst 6 december 2013. 
  10. ^ ”FRA:s organisation”. Försvarets radioanstalt. http://www.fra.se/omfra/myndighetenfra/organisation.84.html. Läst 2014-03-20. 
  11. ^ [a b c d] ”Tillstånd, kontroll och granskning”. Försvarets radioanstalt. http://www.fra.se/omfra/myndighetenfra/tillstandkontrollochgranskning.86.html. Läst 2014-03-20. 
  12. ^ ”Signalunderrättelseverksamhet”. Försvarets radioanstalt. http://www.fra.se/verksamhet/signalunderrattelseverksamhet.68.html. Läst 2014-03-20. 
  13. ^ ”SFS 2008:717, 12 § 2 st.”. https://lagen.nu/2008:717#P12S2. Läst 20 mars 2014. ”Endast kontrollmyndigheten ska ha rådighet över signalbärare innehållande sådana signaler som överförs i enlighet med de bestämmelser som avses i första stycket.” 
  14. ^ ”Regleringsbrev”. Ekonomistyrningsverket. http://www.esv.se/sv/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=15516. Läst 2014-03-20. 
  15. ^ ”Öppen version av Försvarets radioanstalts årsredovisning 2009”. FRA. http://www.fra.se/download/18.6bc8a61512cc555baf580004532/arsredovisning-2009.pdf. Läst 20 mars 2014. 
  16. ^ ”Budgetpropositionen Försvarsdepartementet "Försvar och samhällets krisberedskap”. Regeringen. http://www.regeringen.se/download/f1fdc12f.pdf?major=1&minor=111788&cn=attachmentDuplicator_0_attachment. Läst 20 mars 2014. 
  17. ^ ”Sverige får nytt signalspaningsfartyg”. Regeringen. http://www.regeringen.se/sb/d/12760/a/144452. Läst 20 mars 2014. 
  18. ^ ”November 2007”. Top500.org. 12 november 2007. http://www.top500.org/lists/2007/11. Läst 15 juli 2008. 
  19. ^ FRA köper gigantisk superdator från HP”. Ny Teknik. 5 juni 2007. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/datorer/article44341.ece. Läst 15 juli 2008. 
  20. ^ Top500.org
  21. ^ ”Pressmeddelande, Regeringskansliet”. Sveriges riksdag. 25 september 2008. http://www.regeringen.se/sb/d/10911/a/112332. 
  22. ^ ”SFS 2008:717 9 §, 2 st.”. https://lagen.nu/2008:717#P9S1. Läst 20 mars 2014. 
  23. ^ ”FRA-chefen bekräftar hemligt utbyte av uppgifter”. Dagens Nyheter. 2008-07-09. http://www.dn.se/nyheter/politik/fra-chefen-bekraftar-hemligt-utbyte-av-uppgifter/. Läst 20 mars 2014. 
  24. ^ ”Sverige samarbetar med diktaturer”. Dagens Nyheter. 2008-09-14. http://www.dn.se/nyheter/politik/sverige-samarbetar-med-diktaturer/. Läst 20 mars 2014. 
  25. ^ ”Läs dokumenten om Sverige från Edward Snowden”. SVT. http://www.svt.se/ug/las-dokumenten-om-sverige-fran-edward-snowden. Läst 20 mars 2014. 
  26. ^ ”Baltic Region”. SVT. https://www.documentcloud.org/documents/894390-baltic-region.html. Läst 20 mars 2014. 
  27. ^ mp3-ljudfil där Anders Wik berättar om FRA:s verksamhet och tillhörande juridiska aspekter
  28. ^ Miljöpartiet begär utredning för att avgöra om FRA bryter mot grundlagen
  29. ^ Max Andersson (mp) skriver till justitieminister Beatrice Ask (m) angående aktioner för att reda ut FRA:s påstått olagliga avlyssning av telefonsamtal
  30. ^ Försvarsminister Sten Tolgfors angående varför det inte krävs någon utredning mot FRA
  31. ^ Rapport-inslag: ”FRA lagrar svenska telesamtal och mejl”
  32. ^ Rapports länk till det hemliga dokument som läckt från FRA
  33. ^ Svar på ditt klagomål mot Försvarets radioanstalt Datainspektionen 2008-10-24
  34. ^ Datainspektionen utreder anonym anmälan mot FRA
  35. ^ Hambraeus, Mona (14 januari 2008). ”FRA anklagas för felaktig registrering”. Dagens eko. Sveriges Radio. http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2133455. Läst 14 januari 2008. 
  36. ^ Datainspektionens beslut efter tillsyn

Publikationer[redigera | redigera wikitext]

  • [1] Rapport till Journalistfonden för vidareutbildning, Martin Jönsson 2005-02-07, Beskriver förhållandet mellan FRA och NSA

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]