Krig

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gassed, målning av John Singer Sargent 1918.

Ett krig är en organiserad våldsam konflikt mellan folk eller stater. Krig som pågår mellan parter inom samma stat kallas inbördeskrig.

Definitionen varierar av vad som kvalificerar vissa väpnade konflikter som krig, och vissa inte. Det har bland annat föreslagits att den väpnade konflikt där mer än 1 000 kombattanter under ett år faller i strid ska anses som krig. [1] Något formellt krav på krigsförklaring för att krigstillstånd ska anses föreligga, finns dock inte.

Termen örlog har tidigare använts för krig i allmänhet, men avser numera vanligen krigshandlingar till sjöss.

Enligt den demokratiska fredsteorin har två demokratier aldrig gått i krig mot varandra.

Nödvärn[redigera | redigera wikitext]

Pågående krig och konflikter 2008.

Kriget är det yttersta nödvärns- och självhjälpsmedlet för den internationella rättens bevarande och kan betraktas som ett folkrättsligt exekutivförfarande, men inte det enda. Andra rättsmedel är till exempel retorsion, repressalier, embargo och fredsblockad. Kriget framträder antingen som försvarskrig, till avvärjande av framställda anspråk, som ej kan godtas, eller anfallskrig, som avser att framtvinga sådana anspråks godkännande: faktiskt kan dock även försvarskriget inledas genom angrepp och förutsätter sålunda alls inte, att motparten redan gripit till vapen. I själva verket blir det därför i de flesta fall praktiskt omöjligt att åtminstone vid krigets utbrott avgöra, huruvida detta är att anse som ett anfallskrig eller ett försvarskrig. Rätten enligt internationell rätt att inleda ett krig begränsades betydligt genom FN:s tillblivelse (se detta avsnitt nedan).

Rättslig reglering[redigera | redigera wikitext]

Då kriget från folkrättslig synpunkt är ett rättsmedel, har man att skilja de våldsamheter, som därvid begås, liksom de, vilka förekommer vid tvångs lagliga användning av statsmaktens organ, från våldsamheter som begås av enskilda och under namn av mord, dråp, misshandel, rån är straffbara. Detta rättsmedelsanvändning bör vara noga bestämd beträffande såväl de krigförande parterna, och det förfarande, som därvid bör iakttas.

Förenta nationerna[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Förenta nationerna

De krigförande parterna är i krigets utförande bundna av vissa allmänt antagna folkrättsliga regler. Efter det andra världskriget och stiftandet av Förenta nationerna (FN) är de även bundna av FN-stadgan och av de beslut som fattas av FN:s säkerhetsråd. I moderna krig tillmäts skyddet av civilbefolkningen stor vikt.

Kombattanter[redigera | redigera wikitext]

Ett krigstillstånd ansågs tidigare kunna uppstå endast mellan fullt fria, av varandra faktiskt oavhängiga, ingen gemensam högre myndighet underkastade stater. Kombattanter var då dessa stater och medlemmar i dessa staters väpnade styrkor. Begreppet har vidgats under senare delen av 1900-talet. Även medlemmar i gerillarörelser eller civilbefolkning som spontant gör motstånd mot ockupation räknas i vissa fall som kombattanter. Sällskap eller handelskompani i och för sig kan inte anses som krigförande part. Då det brittiska Ostindiska Kompaniet förde krig, kunde dess rätt därtill betraktas endast som en av Storbritanniens regering åt kompaniet delegerad rätt. Strid mellan politiska partier inom samma stat frambringar ett upprorstillstånd, varvid det parti, som inte innehar regeringsmakten, betraktas som upproriskt, men kan inte grundlägga ett egentligt krigstillstånd, så länge inte de mot varandra stridande parterna har tagit samt behåller under sin besittning och organiserade faktiska makthöghet skilda delar av statens geografiska område, i vilka fall vardera parten kan som krigförande göra anspråk på att behandlas efter krigets rätt.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Orsakerna till krig och väpnade konflikter studeras inom flera samhällsvetenskapliga ämnen, främst freds- och konfliktkunskap och statsvetenskap, men även inom arkeologi och etologi. Strider mellan grupper av hannar förekommer bland några få djurarter, dock inte i sådan omfattning som bland moderna människor. Exempelvis slåss grupper av schimpanshannar mot varandra om territorier när resurser tryter. Välorganiserade krig associeras ofta till patriarkala hierarkier, och till ägande av mark, fastigheter och kapital, något som uppstod när jordbruk introducerades under Neolitiska revolutionen. På ett gravfält i Jebel Sahaba, i norra Sudan, har man emellertid hittat skelett med många skärsår och pilspetsar, vilket tyder på att något som åtminstone liknar krig fanns flera tusen år innan jordbruket var uppfunnet.[2] Vissa av dagens stamsamhällen saknar krig och har mycket få mord, exempelvis Bushmän i Kalahariöknen, medan andra ägnar sig åt rituella stamkrig.

Vilka typer av styrelseskick som olika stater har spelar stor roll, demokratiskt styrelseskick minskar kraftigt risken för krig. Vilken inställning staterna har till varandra har också stor vikt: länder som historiskt betraktat varandra som allierade eller närstående går mycket sällan i krig. Religiösa motsättningar och kulturella skillnader kan förorsaka eller förstärka krig, även om många religionskrig också har världsliga orsaker, medan gemensam religion och kultur kan minska konflikter. Etniska motsättningar är ytterligare en central orsak; inte minst vid inbördeskrig. Åtskilliga krig har startats av ekonomiska skäl; för att gynna en stat, en grupp, en makthavare eller ett företag. Även status och prestige mellan ledare är en viktig faktor. Enligt den mest inflytelserika teorin om staters relationer befinner sig alla stater i utgångsläget i ett tillstånd av latent krig. Det beror på att förhållandena mellan staterna saknar regler och institutioner som klarar av att upprätthålla de regler som faktiskt finns. En stats grundläggande prioritering gäller alltid främst sin egen överlevnad och säkerhet. De viktigaste orsakerna till att antalet krig minskat över tid är att våldsutövning omgärdas och begränsas av fler och fler regler - även mellan stater - samt att vinsterna och fördelarna med krig har minskat medan kostnaderna kraftigt har ökat.

Teorier[redigera | redigera wikitext]

Avvägningsteori[redigera | redigera wikitext]

Krig inträffar när en grupp människor eller en organisation upplever att fördelarna som kan fås av krig är större än kostnaden. Detta kan inträffa av en rad skäl:

  1. För att skydda den nationella stoltheten genom att förhindra förlust av territorium
  2. För att skydda statens överlevnad genom att förhindra resursförluster eller självständighetsförklaringar
  3. För att bestraffa en "missdådare", särskilt när en stat är starkare än den andra och kan dela ut bestraffning med hög effektivitet

Neutralitet[redigera | redigera wikitext]

Vardera krigförande parten kan utgöras av en eller flera stater. I senare fallet kan de gemensamt uppträda som huvudparter, eller också kan den ena som bundsförvant, allierad, ha förbundit sig till en viss hjälp, ett visst understöd. I båda fallen kan den stat, mot vilken förbundet är riktat, betrakta inte bara huvudparten, utan även den biträdande parten som krigförande makt, mot vilken den gör krigets rätt gällande. De, vilka varken som huvudparter eller som allierade deltaga i kriget, är att betrakta som neutrala, mot vilka folkrätten inte tillåter någon tvångsåtgärds vidtagande, så länge de avhåller sig från varje försök att ge hjälp eller bereda understöd åt någon av de krigförande.

Historiska trender[redigera | redigera wikitext]

Andelen manliga dödsfall som orsakats av krig i åtta stamsamhällen samt i Europa och USA under 1900-talet. Andelen döda till följd av krigföring var många gånger högre i stamsamhällena. Av arkeologen Lawrence Keeley.

Antropologer och historiker debatterar om huruvida 1900-talet var ovanligt fredligt eller ovanligt drabbat av krig jämfört med tidigare sekler. Arekologisk forskning visar att över 40 procent av dödsfallen bland män hos förindustriella stammar på Nya Guinea och i Sydamerika beror på krigshandlingar. Det antyder att förekomsten av krig och våld minskar när samhället moderniseras, blir rikare och reglerar våldsutövning i allt högre grad.[3]

Bland decennierna efter andra världskriget var dödstalet i krig som högst på 1970-talet, enligt Human Security Center. Sedan dess har risken för en genomsnittsmänniska att dö i krig minskat med två tredjedelar.[4]

Krigets flödesschema[redigera | redigera wikitext]

"Allt detta och mer" av Francisco Goya, n° 22 i grafikserien "Krigets fasor" 1810.
"Samma sak på en annan plats" av Goya, n°23 i "Krigets fasor".

Ett exempel på i vilken ordning olika saker inträffar i anslutning till ett modernt krig

Lista över krig efter döda[redigera | redigera wikitext]

Detta är en inkomplett lista över krig efter antal avlidna:[källa behövs]

  1. Andra världskriget (1939 - 1945): 60 000 000+
  2. An Shi-upproret (755 - 763): 36 000 000
  3. Mongoliska invasionerna (1300-talet): 30 000 000+
  4. Manchuriska invasionen av Kina (1616 - 1662): 25 000 000
  5. Första världskriget (1914 - 1918): 20 000 000
  6. Taipingupproret (1851 - 1864): 20 000 000
  7. Andra sino-japanska kriget (1937 - 1945): 20 000 000
  8. De stridande staterna (481 f.v.t. - 221 f.v.t..): 10 000 000
  9. Timur Lenk-upproren (1360 - 1405): 7 000 000+

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Krig, 1904–1926.
  1. ^ Uppsala Conflict Data Program http://www.pcr.uu.se/research/ucdp/definitions/
  2. ^ Är människan en mördarapa?, SVT 2012-11-05.
  3. ^ Steven Pinker, Ett oskrivet blad
  4. ^ Johan Norberg (2008), Världens välfärd (Globaliseringsrådet)