Leoben
| Vapen | Karta |
|---|---|
| Saknas | 
|
| Delstat: | Steiermark |
| Distrikt: | Leoben |
| Yta: | 107,71 km² |
| Invånare: | 24 680 (2015) |
| Läge: | 47° 23' N, 15° 05' Ö |
| Website: | www.leoben.at |
Leoben är den näst största staden i österrikiska förbundslandet Steiermark. Staden ligger ca 10 km väster om Bruck an der Mur vid floden Mur. Leoben är distriktshuvudstad.
Historia
Leoben omnämns för första gången år 904 som "Liupina". Ett samhälle med namnet "Forum Liuben" omtalas 1173. Det flyttas på 1260-talet norrut, där staden ligger idag. På den här tiden får Leoben också. stadsrättigheter. 1314 omskrivs Leoben som handelsplats för järn.
Under oroligheterna 1525 i samband med reformationen är staden basen för trupperna, som ska slå ned resningen av gruvarbetare i övre Steiermark. Ändå bekänner man sig till den lutherska läran vid lantdagen i Bruck 1575. Men 1613 börjar motreformationen och borgarskapet tvingas lämna den protestantiska tron. Jesuiterna grundar en filial i Leoben och bygger Xaverkyrkan mellan 1660 och 1665.
Under första koalitionskriget möts franska och österrikiska legationer i Leoben 1797. Där sluter de den s.k. förfreden från Leoben. 1805 ockuperas Leoben av franska trupper under tredje koalitionskriget. Den vidare utvecklingen under 1800-talet är långsam men kontinuerlig.
1939 inkorporeras Göss och Donawitz med Leoben, vilket nästan fördubblar stadens yta. Ekonomiskt svåra tider stundar på 1960-talet, när kolgruvan Seegraben läggs ned, och på 1980-talet, när stålverket Donawitz kommer i kris.
Byggnader
- "Mautturm" - vakttorn från 1280
- Torget; vid torget ligger följande kulturhistoriskt intressanta byggnader:
- Gamla rådhuset - byggdes 1485; 1568 byggdes det pentagonala hörntornet till. Idag är det inköps- och kongresscentrum.
- Hacklhuset – ett hus från 1500-talet med dekorativ stuckfassad som skildrar de fyra årstiderna och dygderna.
- pestkolonnen – med många helgonskulpturer, uppförd 1718
- museet – med en basutställning kring Leobens historia och årligen växlande utställningar med etnologisk inriktning:
- Göss kloster – Steiermarks äldsta kloster, grundat före 1020 av pfalzgreve Aribo I. 1782 stängdes klostret, men användes mellan 1784 och 1800 som biskopssäte för stiftet Leoben. Kyrkans skepp är byggt i sengotisk stil och reser sig över en tidigromansk krypta från 1000-talet. Intill kyrkan står en fristående tidiggotisk kapell, byggd 1271 – 1283, med sevärda dåtida fresker.
- St Jakobskyrkan – omnämnt 1188 för första gången. Kyrkan var fram till 1811 Leobens huvudkyrka. Stommen är romansk med talrika gotiska tillbyggnader. Inventariet är från barocktiden (1771).
- stadskyrkan St. Xaver zu Leoben – byggd mellan 1660 och 1665 av jesuiterna i tidigbarock stil.
Näringsliv
Leoben är traditionellt en industristad. Betydande industriföretag är bryggeriet Göss, voestalpine AG (stålverket Donawitz), Novopan (spånplattafabrik), Austria Technologie und Systemtechnik AG m.m.
Leoben är också Steiermarks andra universitetsstad: Bergshögskolan (Montanuniversität Leoben) är specialiserad på forskning och utbildning i geologi, gruvdrift och metallurgi.
Kommunikationer
Leoben ligger vid motortrafikleden S 6 och Sydbanan.
Från Leoben utgår Erzbergbanan, en museijärnväg, som går via Präbichl till Eisenerz och Hieflau.
Vänorter
Kända personer
- Chris Raaber, Catch-Wrestling världsmästare
- Walter Schachner, fotbollsspelare och -tränare
- Robert Zeppel-Sperl, konstnär
- Walter Edler, f.d. rektor för och lärare vid Europa Hauptschule Leoben (numera Neue Mittelschule Pestalozzi Leoben)
| |||||||
Den här artikeln har en hård faktamall och anses istället behöva faktamallen {{Stadsfakta}}.