Graz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vapen Karta
Wappen Graz.svg Map at graz.png
Delstat: Steiermark
Distrikt: Graz (stad med eget statut) (G)
Yta: 127,58 km²
Invånare: 269 997 (2013)
Läge: 47° 04' 13" N, 15° 26' 20" Ö
Website: www.graz.at

Graz (slovenska: Gradec) är en stad i republiken Österrike och huvudstad i delstaten Steiermark. Staden som har 270 000 invånare (2013) är Österrikes näst största stad. Graz är en betydande universitetsstad med fyra universitet och två högskolor. Den gamla staden i Graz är upptagen i Unescos världsarvslista och 2003 var Graz Europas kulturhuvudstad. Sedan 1786 är Graz stiftsstad i Graz-Seckaus stift.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Graz Panorama altstadtseite.jpg

Graz ligger söder om Alperna vid floden Mur, där den lämnar Alperna. Graz är på tre sidor omgiven av berg som reser sig omkring 400 m över staden. Mot söder öppnar sig staden mot ett lågland kallat Grazer Becken.

Den högsta punkten med 754 m ö.h. är Plabutsch i väster, medan själva staden ligger på ca 330 m ö.h. Mitt i staden ligger det 471 m höga slottsberget.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Graz läge sydöst om Alperna avskärmar staden från det kontinentala klimatet i Mellaneuropa. Stadens väderlek är starkt påverkad av mediterrant klimat och är mycket mild. Genomsnittstemperaturen är 10,3° (januari: -1,2°; juli: 20,8°), den genomsnittliga nederbörden uppgår till 840 mm/år och solen skiner ca 1 900 timmar/år.

Stadens läge i ett bäcken har också en klimatisk nackdel. Framför allt på vintern kan det uppstå markinversioner, där den kalla luften i bäckenet inte kan stiga upp utan ligger kvar som dimma under flera dagar; även stadens luftföroreningar ligger då kvar och leder till smog.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Graz har 270 000 invånare som är folkbokförda i staden. Dessutom bor mer än 31 000 personer i Graz som är folkbokförda någon annanstans, bl.a. många studenter. I storregionen Graz bor 320 000 människor.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Rådhuset

Graz är en stad med eget statut, vilket innebär att kommunen också är ansvarig för de administrativa uppgifter som vanligtvis utförs av distrikt. Som delstatens huvudstad deltar Graz inte heller i delstatens kommunalval, utan har en egen valomgång.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Stadens kommunalpolitik skiljer sig i flera punkter från resten av Österrike. Å ena sidan var det tysknationella partiet FPÖ under 70- till 90-talen mycket framgångsrikt i Graz. Mellan 1973 och 1983 var stadens borgmästare från detta parti. Å andra sidan var Graz den första storstaden i Österrike där de gröna lyckades ta sig in i kommunfullmäktige. Den aktuella kommunala ”avvikelsen” idag är att det annars knappt existerande kommunistiska partiet KPÖ är tredje största parti i Graz kommunfullmäktige. Dess sammansättning efter valet 2008 är:

Borgmästare[redigera | redigera wikitext]

Borgmästare är Siegfrid Nagl från partiet ÖVP.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tiden före 1300[redigera | redigera wikitext]

Arkeologiska fynd från ca 3000 f. Kr. visar att området var bebott redan under stenåldern. Många ortnamn visar på alpslavisk (se Karantanien) bosättning under folkvandringstiden, bl a annat också stadens namn som kan härledas av gradec vilket betyder ’liten borg’. Bayrisk bosättning började under andra hälften av 900-talet.

Under markgreve Leopold I började den planmässiga kolonisationen av området. På slottsberget byggdes en romansk fästning. Vid bergets fot anlades en herrskaplig gård mellan 1125 och 1130. Vid denna tid omnämns troligen orten också för första gången (1128). 1172 omnämns Graz som köping, 1189 som civitas och 1268 som oppidum. Redan 1233 byggdes den första stadsmuren och 1245 fick staden ett eget vapen.

1300- och 1400-talen[redigera | redigera wikitext]

Lantständernas hus

1379 blev Graz residensstad för hertig Ernst som var regent över inre Österrikes länder. Efter 1438 upplevde Graz ett ytterligare uppsving under den tysk-romerske kejsaren Friedrich III som vistades ofta i Graz. Han lät bygga stadsborgen (Grazer Burg). Även staden byggdes ut och befästningarna förstärktes. Mot slutet av hans regeringstid drabbades staden och dess omgivning av flera kriser. Först hotades landet av ett adelsuppror under Andreas Baumkircher som seden avrättades i staden 1471. Sedan invaderade osmanska trupper Steiermark 1478 och 1480. Visserligen belägrade de inte staden, men skövlade landet. Det följdes av pestepidemier och infall av gräshoppssvärmar som förstörde skörden. Efter 1480 hotades staden av Ungerns kung Matthias Corvinus.

1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Graz, Georg Matthäus Vischer (1670)

Även 1500-talet var en orolig tid. Luthers lära spreds i Graz och nästan alla borgare och adelsmän anslöt sig till den protestantiska läran. Ungern erövrades av osmanska trupper och Steiermark blev gränsland mot det osmanska riket. 1529 belägrades Wien och 1532 hotades Graz av samma öde, men trupperna framför staden drog vidare. Redan innan hade man börjat med att bygga ut och modernisera försvarsanläggningarna. Arkitekten Domenico dell’Allio ritade inte bara befästningsanläggningarna utan också lantständernas hus, det s.k. Landhaus som byggdes mellan 1531 och 1563 och som idag inhyser Steiermarks lantdag och delar av delstatsregeringen.

1564 efterträdde ärkehertig Karl sin far som regent för inre Österrike. Han flyttade sin residens till Graz och en ny tid började för staden. En stor händelse var hans bröllop med den bayerska prinsessan Maria 1571. Men hon var också en förkämpe för motreformationen. Ärkehertig Karl hämtade jesuiter till Graz som grundade ett gymnasium – även det protestantiska borgerskapet hade ett gymnasium vid vilket t ex Johannes Kepler undervisade – som blev universitet 1586. Den kärva utrikespolitiska situationen gav protestanterna lite andrum på 1570-talet, eftersom ärkehertigen var tvungen att försäkra sig om deras stöd i kampen mot det osmanska riket, men på 80-talet ökade spänningarna igen och under hans son Ferdinand II såg sig många borgare tvungna att lämna staden.

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

Ferdinand II:s mausoleum

Ferdinand II upphöjde Graz formellt till residensstad år 1600. Men 1619 blev han tysk-romersk kejsare. Hans kröning i Graz innebar samtidigt slutet för stadens storhetstid. Hovet lämnade Graz, bara myndigheterna för inre Österrike stannade kvar.

1625 avslutades utbygganden av stadens befästningar och på 1640-talet byggdes tyghuset, där vapen och utrustning för 16 000 soldater lagrades och underhölls. 1663, 1664 och 1683 dök osmanska trupper upp vid Steiermarks gränser.

Trots pestepidemier som drabbade Graz flera gånger under 1600-talet ökade befolkningen långsamt men kontinuerligt. Vid seklets slut hade Graz omkring 15 000 invånare. Även de första förstäderna utvecklades, på andra sidan floden vid flodbåtarnas landningsställe (Lend) och norr och öster om staden. Men Graz hade blivit en lugn provinsstad och fästningen på slottsberget användes främst som fängelse för prominenta krigsfångar och politiska fångar.

1700-talet[redigera | redigera wikitext]

1700-talet var en lugn tid för staden, även om det inleddes med att ungerska frihetskämpar attackerade östra Steiermark 1704. Större förändringar skedde först under kejsarinnan Maria Teresias regeringstid, när stadens självständighet inskränktes inom ramen för de stora förvaltningsreformerna som genomfördes i riket på 1750-talet. Även myndigheterna för inre Österrike i Graz upplöstes.

Redan under Maria Teresias far Karl VI hämtades ett italienskt operasällskap till Graz vilket fick ett hus på Tummelplatz. 1774 byggdes en teater till intill stadsborgen. 1785 grundades den första lokala tidningen Gräzer Zeitung.

1784 förklarades Graz till öppen stad av kejsar Josef II och befästningsanläggningarna raserades delvis. Det öppna området framför dem bebyggdes utom det s.k. glacis, där militären hade sitt övningsfält och som senare på 1860-talet skulle bli stadsparken. Jakominiplatsen och alléerna längs de f d bastionerna skapades då.

Seklet avslutades som det hade börjat, med militära hot. 1797 drog Napoleon I med sina trupper in i Graz.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Även 1805 ockuperades staden av franska trupper och under maj och juni 1809 belägrades fästningen i Graz av franska trupper. Fästningen som höll stånd, men i freden i Schönbrunn fastslogs att fästningen på slottsberget skulle rivas. Bara två torn, klocktornet och urtornet kunde räddas genom att köpas fri för en stor summa pengar.

Efter revolutionen 1848/1849 fick Graz ett nytt statut. Det inrättades en vald kommunfullmäktige som i sin tur skulle välja borgmästaren och stadsregeringen.

Operan

På 1860-talet revs också resterna av stadens befästningsanläggningar och bastioner. En stor stadspark anlades och även på slottsberget som fram till dess varit en kal klippa planterades många träd. Söder om den gamla staden växte en modern stadsdel fram. Industrihallen och östbanans järnvägsstation var de främsta tecknen på den industriella utvecklingen. Även på andra sidan floden byggdes industrier nära sydbanans järnvägsstation. På sluttningarna öster om den gamla staden byggdes villaområden. Vid den tiden växte Graz också som fortast. Kring 1870 passerade stadens invånarantal 100 000 och år 1900 bodde nästan 170 000 människor i staden.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Första världskrigets slut förde stora förändringar med sig. Istället för att vara en stad mitt i ett stort rike blev Graz nu en gränsstad, bara några få mil från den slovenska gränsen i söder och den ungerska gränsen i öster. Näringslivet stagnerade och tillväxten var måttlig.

Efter att Österrike annekterats av Tredje riket fick Graz hedersnamnet ”Folkresningens stad” av Adolf Hitler för att Graz hade varit ett av de mest aktiva nationalsocialistiska centrumen i Österrike redan före annekteringen 1938. Redan i februari 1938 marscherade tusentals nationalsocialister i demonstrationståg genom Graz fastän deras parti var förbjudet under den austrofascistiska diktaturen. I samband med Österrikes annektion övertog de lokala nationalsocialisterna kontrollen över Graz redan innan de tyska trupperna hade anlänt.

Mot slutet av andra världskriget drabbades Graz av bombangrepp som förstörde ca 16% av byggnaderna i staden. Medan den gamla staden till största delen förskonades av bombangrepp drabbades framför allt de södra och västra stadsdelarna hårt eftersom där låg de stora industrierna.

Stadens indelning och stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelarna
Hauptplatz med slottsberget
Franziskanerplatz
Sporgasse 22, innergård
Stadsparken
Konsthuset
Basilikan Mariatrost
Slottet Eggenberg

Staden är indelad i 17 stadsdelar (ty. Stadtbezirk). Dessa är

  • Innere Stadt (I): Gamla staden utgörs av den del av staden som fram till 1780-talet låg inom stadsbefästningarna. Bebyggelsen är med ytterst få undantag från medeltiden fram till 1800-talet. Stadsdelens centrum är torget (Hauptplatz) vid slottsbergets fot inte långt från floden Mur där även rådhuset står. I gamla staden finns bl a slottsberget, borgen, domkyrkan, lantständernas hus, tyghuset, olika museer, gamla kyrkor och många fina palats från 1500- till 1700-talet. Stadsdelen är till största delen gågata och togs upp i Unescos världsarvlista år 1999.
  • St. Leonhard (II): Denna välmående borgerliga stadsdel ligger sydöst om gamla staden med många bostadshus från Gründerzeit. I denna stadsdel ligger det tekniska universitetet och Steiermarks största sjukhus tillika universitetssjukhus.
  • Geidorf (III): Även bebyggelsen i denna centrala borgerliga stadsdel nordöst om gamla staden är till största delen från 1800-talet. Här ligger ytterligare tre universitet. Många universitetslärare, men även många studenter bor i Geidorf. Även Graz äldsta kyrka, Leechkyrkan, finns här.
  • Lend (IV): Lend är en central arbetarestadsdel väster om gamla staden vid andra sidan floden. Lend var den gamla landningsplatsen för flodbåtarna. Idag bor där många arbetare och invandrare. Stadsdelens centrum är Lendplatsen i norra delen och Südtiroler Platz i södra delen. I stadsdelen ligger konsthuset nära centrum och centralstationen vid stadsdelens bortre gräns.
  • Gries (V): Denna centrala stadsdel sydväst om gamla staden på andra sidan floden är mest känd för sina nattklubbar och andra etablissemang med tvivelaktigt rykte. Den är också en arbetarestadsdel med hög andel invandrare. Centrum är Griesplatsen som redan vid tiden för den österrikisk-ungerska monarkin varit en viktig trafikplats. Idag är den ändstation för bussar från de södra och västra förstäderna och randkommunerna.
  • Jakomini (VI): Den centralt belägna stadsdelen söder om gamla staden är den folkrikaste stadsdelen i Graz. Här finns Jakominiplatsen strax utanför gamla staden där alla spårvagnslinjer passerar och även många stadsbusslinjer. Här finns också parken Augarten längs floden Mur, landsrätten, centralstallarna för spårvagnar, Graz mässa och östra järnvägsstationen. Dessutom är stadsdelen hemvist för fotbollsklubben Sturm Graz. Även fotbollsklubbens f d arena ligger där som vid det här laget nyttjas av klubben Grazer SC.
  • Liebenau (VII): Den första av de yttre stadsdelarna ligger söder om Jakomini. De norra delarna mot staden består av villaområden. Där ligger också Graz idrottsstadion samt ishallen. I söder finns stadens största industriområde.
  • St. Peter (VIII), Waltendorf (IX) och Ries (X) i sydöst och öster består främst av bostadsområden. I St. Peter bor de flesta i de stora nybyggda bostadsområdena i norra delen av stadsdelen. Waltendorf och Ries som till största delen ligger på bergslutningarna och bergen öster om stadens centrum består främst av välmående villaområden.
  • Mariatrost (XI): Även Mariatrost i stadens nordöstra del är en välmående borgerlig stadsdel med villaområden och större naturområden på kullarna och bergen. Längs dalgången som leder ut ur staden finns det moderna nybyggen och vid dalgångens slut ligger basilikan Mariatrost, en vallfartskyrka.
  • Andritz (XII) och Gösting (XIII) ligger i stadens norra del, Andritz öster om floden, Gösting väster om floden. Båda innefattar också industriområden som t ex företaget Andritz AG. Andritz är dessutom hemstad för den äldsta fotbollsklubben i Graz, Grazer AK. I Gösting ligger ruinen efter borgen Gösting på ett brant berg ovanför floden Mur.
  • Eggenberg (XIV) i stadens väster är dels bostadsområde, dels industriområde. Kring industrierna nära centralstationen finns det traditionella arbetarekvarter, medan området vid bergslutningarna i väster är bebyggda med villor. Där ligger också slottet Eggenberg. I Eggenberg ligger också tre sjukhus och två fackhögskolor.
  • Wetzelsdorf (XV) och Straßgang (XVI) i väster och sydväst är främst bostadsområden. I Wetzelsdorf ligger flera kaserner för militär och polis. Sevärd är kyrkan på Florianiberget i Straßgang
  • Puntigam (XVII) i stadens söder väster om floden Mur är en traditionell arbetarestadsdel. Från det stora bryggeriet kommer ölet Puntigamer Bier. Inte långt ifrån ligger stadens största inköpscentrum (med Ikea) och stadens största biografcentrum.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Gamla staden[redigera | redigera wikitext]

Den gamla staden i Graz är sedan 1999 upptagen i Unescos världsarvslista. Stadsdelens arkitektur återspeglar nästan fullständigt stadens historiska utveckling från medeltiden till 2000-talet.

Sevärdheter utanför gamla staden[redigera | redigera wikitext]

Museer[redigera | redigera wikitext]

Festivaler och evenemang[redigera | redigera wikitext]

  • styriarte, musikfestival
  • Steirischer Herbst, avantgardefestival
  • Jazz-Sommer Graz
  • Slottskonserter i slottet Eggenberg
  • vokal.total, internationell festival för körsång och a-cappella-grupper
  • LaStrada, internationell festival för gatuartister
  • springfestival, festival för elektronisk musik
  • elevate
  • Filmfestival

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Tekniska universitetet

Graz är den näststörsta universitetsstaden i Österrike. Omkring 45 000 studenter studerar vid fyra universitet och fyra högskolor. Även Österrikes näststörsta fristående forskningsinstitution har sitt säte i Graz – Joanneum Research sysselsätter ca 400 medarbetare i 20 institutioner. De viktigaste biblioteken i Graz är universitetsbiblioteket och delstatens bibliotek Steiermärkische Landesbibliothek.

Universitet[redigera | redigera wikitext]

Högskolor[redigera | redigera wikitext]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Stadion Graz-Liebenau

De viktigaste idrottsgrenarna i Graz är fotboll och ishockey. Graz har två fotbollsklubbar i den högsta ligan, GAK och SK Sturm Graz. Även i den högsta ishockeyligan är Graz representerad med klubben EC Graz 99ers.

En omtyckt motionsidrott i Graz är löpning. Staden och omgivningen erbjuder flera mil av skyltade löparstigar. Det arrangeras också flera allmänna lopp, varav den största är maratonloppet (Grazer Kulturmarathon) som arrangeras årligen i slutet av oktober. Graz är med tre klubbar också ett centrum för orientering.

En annan internationell tävling är Grazer Altstadtkriterium, en cykeltävling genom gamla stans trånga gator. Kända deltagare är t ex Lance Armstrong och Jan Ulrich.

Idrottsklubbar[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Graz har en lång tradition som viktig industristad i Österrike. 1899 grundades här Puch som 1934 blev en av den stora österrikiska industrikoncernen Steyr-Daimler-Puch med Graz som ett av dess centra. Idag finns här Magna Steyr som tillverkar bilar för en rad olika bilkoncerner, bl.a. Mercedes-Benz, BMW och Saab. Graz bildar centrum för regionens framgångsrika bilkomponentindustri ("Autocluster Steiermark").

Företag[redigera | redigera wikitext]

Några viktiga företag med huvudsäte i och nära Graz är::

Dessutom har internationella företag filialer i Graz, så som:

Mässa[redigera | redigera wikitext]

Varje höst äger höstmässan i Graz rum. Mer än 1 000 företag från alla branscher ställer ut och attraherar uppemot 200 000 besökare årligen.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Graz ligger vid sydbanan från Wien till Slovenien. Centralstationen är samtidigt utgångspunkt för den steierska östbanan till Ungern och Köflacherbanan. Från centralstationen går regionaltåg till alla delar av Steiermark och intercitytåg till Wien, Linz, Salzburg, Innsbruck och Villach. Därutöver finns det internationella tågförbindelser med Slovenien, Ungern, Schweiz, Tyskland och Italien.

Vid Graz möts motorvägarna A2 från Wien till Klagenfurt och vidare till Italien och A9 från Wels i norr till den slovenska gränsen i söder. Genom staden går också riksvägen B67. Flera andra riksvägar till olika delar av Steiermark ansluter till den vid stadens rand.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kända personer födda i Graz[redigera | redigera wikitext]

Heinz Fischer