Leoben

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vapen Karta
Saknas Map at leoben.png
Delstat: Steiermark
Distrikt: Leoben
Yta: 107,74 km²
Invånare: 25 804 (2001)
Läge: 47° 23' N, 15° 05' Ö
Website: www.leoben.at
Leoben kring 1900
Mautturm och stadskyrkan
Torget och gamla rådhuset
Hackl-huset

Leoben är den näststörsta staden i den österrikiska delstaten Steiermark. Staden ligger ca 10 km väster om Bruck an der Mur vid floden Mur. Leoben är distriktshuvudstad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Leoben omnämns för första gången år 904 som "Liupina". Ett samhälle med namnet "Forum Liuben" omtalas 1173. Det flyttas på 1260-talet norrut, där staden ligger idag. På den här tiden får Leoben också. stadsrättigheter. 1314 omskrivs Leoben som handelsplats för järn.

Under oroligheterna 1525 i samband med reformationen är staden basen för trupperna, som ska slå ned resningen av gruvarbetare i övre Steiermark. Ändå bekänner man sig till den lutherska läran vid lantdagen i Bruck 1575. Men 1613 börjar motreformationen och borgarskapet tvingas lämna den protestantiska tron. Jesuiterna grundar en filial i Leoben och bygger Xaverkyrkan mellan 1660 och 1665.

Under koalitionskrigen möts franska och österrikiska legationer i Leoben 1797. Där sluter de den s.k. förfreden från Leoben. 1805 ockuperas Leoben av franska trupper. Den vidare utvecklingen under 1800-talet är långsam men kontinuerlig.

1939 inkorporeras Göss och Donawitz med Leoben vilket nästan fördubblar stadens yta. Ekonomiskt svåra tider stundar på 1960-talet när kolgruvan Seegraben läggs ned och på 1980-talet när stålverket Donawitz kommer i kris.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • "Mautturm" - vakttorn från 1280
  • Torget; vid torget ligger följande kulturhistoriskt intressanta byggnader:
    • Gamla rådhuset - byggdes 1485; 1568 byggdes det pentagonala hörntornet till. Idag är det inköps- och kongresscentrum.
    • Hacklhuset – ett hus från 1500-talet med dekorativ stuckfassad som skildrar de fyra årstiderna och dygderna .
    • pestkolonnen – med många helgonskulpturer, uppförd 1718
  • museet – med en basutställning kring Leobens historia och årligen växlande utställningar med etnologisk inriktning:
  • Göss kloster – Steiermarks äldsta kloster, grundat före 1020 av pfalzgreve Aribo I. 1782 stängdes klostret, men användes mellan 1784 och 1800 som biskopssäte för stiftet Leoben. Kyrkans skepp är byggt i sengotisk stil och reser sig över en tidigromansk krypta från 1000-talet. Intill kyrkan står en fristående tidiggotisk kapell, byggd 1271 – 1283, med sevärda dåtida fresker.
  • St Jakobskyrkan – omnämnt 1188 för första gången. Kyrkan var fram till 1811 Leobens huvudkyrka. Stommen är romansk med talrika gotiska tillbyggnader. Inventariet är från barocktiden (1771).
  • stadskyrkan St. Xaver zu Leoben – byggd mellan 1660 och 1665 av jesuiterna i tidigbarock stil.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Leoben är traditionellt en industristad. Betydande industriföretag är bryggeriet Göss, voestalpine AG (stålverket Donawitz), Novopan (spånplattafabrik), Austria Technologie und Systemtechnik AG m m .

Leoben är också Steiermarks andra universitetsstad: Montanuniversität Leoben är specialiserat på forskning och utbildning i geologi, gruvdrift och metallurgi.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Leoben ligger vid motortrafikleden S 6 och Sydbanan.

Från Leoben utgår Erzbergbanan, en museijärnväg, som går via Präbichl till Eisenerz och Hieflau.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kända personer[redigera | redigera wikitext]