Ludvig I av Bayern
- Denna artikel handlar om kungen. För den medeltida hertigen med samma namn och nummer, se Ludvig I, hertig av Bayern.
Ludvig I av Bayern, på tyska Ludwig I, född 25 augusti 1786 i Strasbourg, död 29 februari 1868 i Nice, var kung av Bayern åren 1825-1848.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ludvig var äldste son till Maxilian I Joseph som från år 1806 den förste kungen av Bayern. Innan dess hade landets härskare burit titeln kurfurste). Han efterträdde denne sin far som kung i oktober 1825.
Ludvigs regeringstid utmärktes av ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg som inrättandet av Tysklands första järnväg (sträckan Nürnberg-Fürth). Kungen var också en stor beskyddare av konst och vetenskap och lät uppföra många museer och andra offentliga byggnader i klassicistisk stil i München såsom Glyptoteket, Pinakoteken, Propyléerna med flera. 1826 lät han flytta universitetet i Landshut till München och återupprättade den bayerska konstakademin.[8]
I stor utsträckning finansierades dessa av kungens privata kassa, och i gengäld levde denne själv privat nästan uppseendeväckande snålt. Han skall ha gått i påfallande nötta kläder och sägs ha förbjudit lök i den kungliga matlagningen eftersom han tyckte att den var för dyr.
Ludvig uppträdde från början som en liberal regent, stödde grekernas frihetskamp och sonen Ottos kandidatur till den grekiska tronen. I samband med att Julirevolutionens oroligheter även spritt sig till München, övergick han dock alltmer till reaktionen och relationerna till befolkningen försämrades.[8]
Hans beryktade affär med dansösen Lola Montez[8] i kombination med de allmänna revolutionära strömningarna i Tyskland 1848 tvingade honom att den 20 mars detta år abdikera till förmån för sonen Maximilian.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Ludvig var sedan den 12 oktober 1810 gift med prinsessan Therese av Sachsen-Hildburghausen (1792-1854), dotter till hertig Fredrik av Sachsen-Altenburg och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz. Inom parentes kan nämnas att firandena kring parets bröllop givit upphov till den bayerska Oktoberfesten. Paret fick fyra söner och fem döttrar. Två av sönerna blev kungar.
Barn:
- Maximilian II av Bayern (1811-1864; kung 1848-64)
- Mathilda (1813-1862), gift med Ludvig III av Hessen-Darmstadt
- Otto I av Grekland (1815-1867; kung 1832-62)
- Theodolinde Charlotte Luise (1816-1817)
- Luitpold av Bayern (1821-1912; prinsregent)
- Adelgunda (1823-1914), gift med hertig Frans V av Modena
- Hildegard (1825-1864) , gift med ärkehertig Albrecht av Österrike-Teschen
- Alexandra (1826-1875), författare med psykiska störningar
- Adalbert (1828-1875)
Vid sidan av sitt äktenskap hade Ludvig ett stort antal älskarinnor (däribland den ovan nämnda Lola Montez) och flera utomäktenskapliga barn.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Louis I king of Bavaria, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Ludwig I König von Bayern, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.findagrave.com .[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 17 december 2014, läs online, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 704
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ludvig I av Bayern.- Porträtt
- George Washingtons tyske "kusin" (Baron Jakob von Washington rådgivare till Ludvig I)
| Företrädare: Maximilian I Joseph av Bayern |
Bayerns regent 1825-1848 |
Efterträdare: Maximilian II av Bayern |