Mätskala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Mätskala, eller ibland datanivå, är ett begrepp som används inom beskrivande statistik för att klassificera den variabel som mäts. Man brukar skilja på följande mätskalor:

  • Nominalskala
  • Ordinalskala
  • Intervallskala
  • Kvotskala

De statistiska mått och egenskaper som är relevanta att beräkna för en statistisk variabel beror på vilken typ av mätskala variabeln tillhör. Begreppen lanserades av den amerikanske psykologen Stanley Smith Stevens i en artikel 1946 i tidskriften Science.

Variabler som endast kan mätas enligt en nominalskala eller ordinalskala kallas med ett gemensamt namn kvalitativa variabler eller kategorivariabler och de som kan mätas enligt en intervallskala, kvotskala eller absolutskala kallas kvantitativa variabler. För kvantitativa variabler är det, förutom lägesmått som medelvärde och median, också möjligt att beräkna spridningsmått som standardavvikelse och varians.

Nominalskala[redigera | redigera wikitext]

Det man mäter kan endast delas in i grupper utan inbördes ordning. Exempel är kön, yrke och sjukdomstyp. Variabelns olika värden kan endast beskrivas med ord, till exempel man/kvinna, läkare/sjuksköterska/städare/säljare o.s.v.

För variabler som mäts enligt en nominalskala är det möjligt att beräkna typvärde, men inte median eller aritmetiskt medelvärde.

Ordinalskala[redigera | redigera wikitext]

Variabelns olika värden kan rangordnas, men det går inte att på något meningsfullt sätt ange skillnader eller avstånd mellan värdena. Exempel är utbildning som kan anta värdena grundskola/gymnasium/högskola/universitet/forskarutbildning. Det går att ordna värdena efter stigande utbildningsnivå, men man kan inte tilldela en viss utbildning något numeriskt värde.

För en variabel mätt enligt denna skala är det möjligt att beräkna typvärde, median och percentiler, men inte aritmetiskt medelvärde.

Intervallskala[redigera | redigera wikitext]

I detta fall kan det man mäter tilldelas ett numeriskt värde. Ett exempel är temperatur mätt i grader Celsius. Det är här meningsfullt att ange skillnaden mellan två mätvärden. 20 grader Celsius är 10 grader varmare än 10 grader Celsius och 30 grader är ytterligare 10 grader varmare. Däremot är det inte riktigt att påstå att det en dag är dubbelt så varmt som föregående dag eftersom nollpunkten är godtycklig och det finns negativa temperaturvärden.

För variabler mätta enligt denna skala är det möjligt att beräkna både typvärde, median och aritmetiskt medelvärde.

Kvotskala[redigera | redigera wikitext]

Det som mäts kan beskrivas med ett kontinuerligt varierande numeriskt värde, och det finns ett entydigt sätt att definiera ett nollvärde. Därmed kan man jämföra storleken mellan de olika värdena. Exempel är kroppslängd mätt i centimeter. En person kan vara dubbelt så lång som en annan. Även temperatur mätt i kelvin mäts enligt en kvotskala eftersom nollpunkten här är absolut och det inte finns några negativa temperaturvärden mätt i grader Kelvin. Endast för variabler som mäts enligt en kvotskala är det meningsfullt att multiplicera och dividera mätvärdena.

Absolutskala[redigera | redigera wikitext]

Det som mäts uppfyller alla krav för en kvotskala, men förutom en naturgiven nollpunkt finns här även en naturgiven måttenhet (stycken, individer, perioder m m.) Variabeln uttrycks i antalet sådana enheter, men inte nödvändigtvis i naturliga tal (exempelvis genomsnittliga antalet barn födda per kvinna).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Stevens, Stanley Smith (1946). ”On the theory of scales of measurement.”. Science 103: ss. 677–680. doi:10.1126/science.103.2684.677. PMID 17750512. 
  • Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda: Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.