Mapuche

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mapucheflaggan
En mapuche lonco (hövding) från Talca, Chile

Mapuchefolket, (mapudungun: jordens språk), (benämning araukaner var namnet som spanjorerna gav till detta folk, men som idag ofta anses nedsättande) är ett ursprungsfolk som idag lever i södra Chile och Argentina. Mapucherna är Chiles och Argentina största ursprungsfolk och de beräknas vara runt 900 000, varav ca 600 000 finns i Chile och 300 000 i Argentina, enligt Chiles folkräkning 2002.[källa behövs] Anledningen till dessa uppgifter är att de självständiga staterna (Chile och Argentina) räknar inte med mapuchefolket som emigrerar till storstäderna. Således de 900 000 är de som fortfarande är bosatta på mapucheterritorium. De utgör idag ca 4% av Chiles befolkning.[källa behövs]. Uttrycket 'chilenska folket' förekommer så sent som på 1810 då det blandade folket "kreolska folket", som är blandning mellan utländska kulturen och mapuche, vilka sätter sig emot den spanska kronan och förklarar sig som självständig stat/nation. Därmed är siffrorna tvivelaktiga. De icke gobernamentala? organisationerna (föreningarna) uppger att det finns minst 1 200 000 mapuche, varav 60 % är bosatta i icke-mapuchestäder. Bara i Santiago (huvudstaden) finns cirka 500 000 mapuche.

Mapuche består av flera grupper som delar en social, religiös och ekonomisk struktur såväl som språket mapudungun. Dessa grupper är picuche (norrfolket), huilliche (sydfolket), pehuenche (pehuenfolket, pehuen är mapudungu för brödgranen, (Araucaria araucana).

Karta över Mapuche regionen, med Engelsk text

Mapuchernas ekonomi är i huvudsak baserad på jordbruk, även om vissa grupper fortfarande lever av fiske. De har en social organisation som bygger på storfamiljer med en lonko (hövding). Idag lever dock hälften av mapucherna i städerna.

Mapucherna är allmänt kända för att de var det enda folk i Latinamerika som lyckades stå emot spanjorernas erövring.[källa behövs] Spanjorerna försökte gång på gång att erövra mapuchernas territorium men misslyckades på grund av effektivt försvar från mapuchernas sida. De tillämpande gerillataktik.[källa behövs] En gräns drogs vid floden Bio-Bio där mapucherna de facto hade ett eget territorium i över 14 800 år.[källa behövs] I slutet av 1800-talet annekterades dock mapuchernas land av Chile och Argentina.

Idag uppmärksammas mapucher ofta i media på grund av olika typer av konflikter angående jord, skogsföretag och byggandet av dammar i marker som traditionellt tillhört mapucher.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Idag vet man att det finns vetenskapliga belägg för mapuchefolkets ursprung och existens. Monte Verde är en viktig arkeologisk plats i södra Chile som upptäcktes 1976. För 14 800 år sedan bodde en liten grupp människor nära den nuvarande staden Puerto Montt i närheten av floden Maullin. De arkeologiska lämningarna var exceptionellt välbevarade. År 1997, efter att en grupp forskare kontrollerat platsen, identifierades den som Amerikas äldsta bebodda plats av människor. Mapudungunspråken de talar, har klassificerats av vissa myndigheter som närstående till penutespråken i Nordamerika. En annan grupp de kan tänkas tillhöra är de andinska språken (Greenberg 1987, Key 1978). Ytterligare andra postulerar en språklig araukanisk-maya-samhörighet. (Stark 1970, Hamp 1971); Croese (1989, 1991) har kommit med hypotesen att språket är relaterat till arawak. Ett av de tidigaste områdena med mänsklig verksamhet i Amerika, Monte Verde, ligger inom vad som senare blev huillicheterritorium, men det finns idag inget påvisat samband mellan Monte Verde-människor och mapuche.

Mapucherna delade upp sig i grupper som namngavs efter platsen som de bebodde. Mapuche stod framgångsrikt emot många försök från inkaimperiet att underkuva dem.

Huvudartikel: Araucokriget

I slutet på 1500-talet, när spanjorerna kom till det som idag är Chile, namngavs mapucherna som araukaner. Spanjorerna ville lägga under sig mapuchernas territorium, som man gjorde i andra delar av kontinenten, men mötte på hårt motstånd. De misslyckades att annektera mapuchernas territorium. Mapucherna blev inte koloniserade av spanjorerna och det långa mapuchemotståndet har blivit allmänt känt som Araucokriget. Alonso de Ercillas episka verk La Araucana gjorde kriget känt inom den spansktalande världen. Spanjorerna försökte under 300 år besegra mapucherna, men lyckades inte. En gräns mellan spanjorerna och mapucherna gick vid Bío-Bío-floden. De 300 åren var inte jämn en period av fientlighet. Avtal och fredsförhandlingar slöts mellan spanska kronan och grupper av mapucherna vilket ledde till betydande handel och utbyte mellan mapucher och spanjorer. Förhandlingarna och Spaniens erkännande av mapucherna och deras territorium gjorde de facto mapuchernas territotium till ett självständigt land.[källa behövs]

Efter Chiles och Argentinas självständighet från Spanien ställde sig många mapuchegrupper på Spaniens sida. 1861 utropade den franske advokaten och äventyraren Antoine de Tounens kungadömet av Araukanien och Patagonien. Detta skedde som en del av det kriget mellan den chilenska staten och mapucherna. Under ett besök i området 1860 fick Antoine de Tounens sympati för mapuchernas sak och han kom överens med mapucheledarna om att han skulle utses som kung under namnet Orélie Antoine, för att få internationellt erkännande för mapuchernas territorium och stöd av Frankrikes Napoleon III. Detta misslyckades och blev även ett skäl för Argentina och Chile att påskynda annekteringen av mapuchernas område.[källa behövs] 1863 påbörjades ett krig för att annektera mapuchernas mark. I Chile kallades kriget Pacificieringen av Araukanien medan den i Argentina kallades för Ockupationen av Araukanien. Den skedde mellan 1861 och 1883.

Mapucherna besegrades slutgiltigt 1883 och mapuchernas territorier annekterades av Argentina och Chile. Mapuchernas marker konfiskerades och många placerades i reservat. Den chilenska och argentinska staten ville utveckla jordbruket i dessa "nya" områden och ville locka till sig nybyggare. Marker gavs bort till tyskar och andra europeiska nybyggare.[källa behövs] Detta ledde till fler konflikter, många med dödliga konsekvenser, där mapucherna ofta blev lidande. Kriget och den statliga politik som fördes mot ursprungsfolken var i många avseende lik den som fördes i Nordamerika och i övriga Latinamerika. Mapuchernas språk och kultur förbjöds. Mapuchenamn ändrades till spanskklingande namn.[källa behövs] Diskriminering av mapuche och andra ursprungsfolk har varit systematisk tills våra dagar.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Mapuchefolket hade precis som aymara, quechua och atacameños kunskap om astronomi, filosofi, historia, konst och andlighet. De visste redan 3000 år före Christofer Columbus att jorden var rund.[källa behövs]

Som sport spelade de palín eller chueca, en sport som liknar hockey eller bandy.

Machí, som motsvarar nåjden hos samerna, ansvarar för den fysiska, mentala och andliga hälsan och är en mycket viktig del av mapuchekulturen, även idag och parallellt med kristendomen. Machín utför healingceremonier (machitùn) och ofta med sin trumma som är personlig och är ett redskap anknuten till den andliga kallas "kultrun". De kan också utföra Guillatún, som är en ceremoni där folket kontaktar den andliga världen. De fungerar också som orakel och som rådgivare under alla tider. Machi blir inte vem som helst, utan man föds med de nödvändiga egenskaperna, vilket grundar sig i förmågan att utveckla sig andligt, förmågan om kunskapen om naturmediciner och/eller kunskap i psykologi för att förstå mapuchefolkets drömmar.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Mapuche är ett folk med eget namn, så som Australiens ursprungsfolk. Deras språk mapudungun är klassat som ett av de två språk som bildar mapuchefamiljen, där också chesungun och huilliche ingår. Mapundungun har inget skriftspråk.

Då spanjorerna anlände i mitten av 1500-talet talades mapundungun av dem som bodde i områden som sträcker sig mellan Valparaíso och Chiloé i Chile. Under kolonialtiden spreds språket till östra Patagonien och Pampas.

Idag[redigera | redigera wikitext]

Markförlusten resulterade i att delar av mapuchefolket tvingas till att flytta till städer som Santiago och andra storstäder för att få arbete. Många mapucher är skickliga hantverkare, vilket givit dem möjlighet att överleva genom tiderna och är idag en prisad merit och har kunnat existera i balans med naturen i tusentals år. Mapuchefolket största kamp förs mot skogsavverkningsföretagen som förstör deras mark.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]