Middag (måltid)

Från Wikipedia
Version från den 11 juni 2017 kl. 15.25 av Ventosa5103 (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 90.229.200.200 (diskussion) till senaste version av Tegel)
Måltider
Frukost
Brunch
Lunch
Mellanmål
Middag
Kvällsmat
Supé
Vickning
Se även
Förrätt
Huvudrätt
Efterrätt

Wikibooks: Kokboken

Middag är den måltid som brukar intas efter arbetsdagens slut[1], vanligen på sen eftermiddag eller tidig kväll. Middag kan även avse en festmåltid (middagsbjudning) senare på kvällen.[1]

I det gamla bondesamhället var ordet "middag" en tidsangivelse, men blev sedan ett ord för maten man äter mitt på dagen. Maten mitt på dagen var också dagens största måltid, den som då åts vid middag, mitt på dagen. När man i samband med industrialiseringen och det därav följande åtskiljandet mellan hem och arbetsplats i stället kom att äta den största måltiden när man kom hem på kvällen, kom ordet middag att förflyttas till att gälla den tidiga kvällsmåltiden. Även skolmåltidernas inflytande har säkert bidragit till begreppsförskjutningen; i skolan talar man om lunch om måltiden som äts som huvudmål under skoldagen.

Än i dag är det dock inte ovanligt att man på landsbygden (där industrialiseringen inföll senare och påverkade långsammare) intar middagen mitt på dagen precis som förr och på kvällen enbart äter en lättare kvällsmat. Särskilt i södra Sverige används ordet middag fortfarande ofta i den betydelse som på annat håll numera för det mesta kallas lunch.

Om den mat som serveras på kvällen är av enklare slag, brukar den inte kallas middag. Då är ord som kvällsmat vanligare. En måltid som serveras kl. 20 eller senare kallas ibland supé. Ännu senare intagen mat, efter kl. 24, brukar kallas nattmat.

Det finns även uttryck som "äta kväll" (dvs kvällsmat) i den äldre litteraturen (se både Leo Tolstoy och August Strindberg).[2][3][4]

En parmiddag är en middagsbjudning där endast par är inbjudna.

Källor

Externa länkar