Mikroskop

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Optiskt mikroskop

Ett mikroskop (av grekiska μικϱός mikrós ’litet’ och σκόπος skópos ’som iakttager’) är ett instrument som används till att synliggöra och se på föremål som är för små för att se med blotta ögat. Tekniken att undersöka mycket små föremål med ett dylikt instrument kallas mikroskopi.

Det vanligaste mikroskopet – och det som uppfanns först – är det optiska mikroskopet.

Ljusmikroskop är tillräckliga för att kunna se celler och deras uppbyggnad. I de flesta skolor får elever prova på att arbeta med det. Det finns så kallade elektronmikroskop som kan förstora mycket kraftfullt, och de är väldigt dyra och komplicerade.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Ett mikroskop använder sig av två (eller fler) linser för att skapa en förstorad bild av ett föremål. Oftast är dessa linser konvexa, men det finns även fall då mikroskop använder en konvex lins och en konkav lins. Anledningen till att man använder fler än en lins är att bilden blir klarare. Om man skulle använda sig av endast en jättestark lins skulle man få distorsion. I moderna mikroskop använder man okular för att skaffa sig ännu mindre distorsion. Eftersom mikroskopet är binokulärt så har det en okular för varje öga.

För att få en bra bild i mikroskopet brukar man lysa upp föremålet underifrån. Detta ger mer ljus på föremålet vilket gör att man ser det tydligare i mikroskopet. Fotografering genom ett optiskt mikroskop sker med en särskild mikroskopadapter som alla tillverkare av systemkameror tillhandahåller. Särskild kontrastrik färgfilm användes, men möjligheten att digitalfotografera är en fördel som överväger.

Mikroskop Carl Zeiss (1879)

Själva preparatet ligger vanligen på ett objektglas, som täcks av ett täckglas.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Man är inte helt säker på vem eller vilka det egentligen var som skapade det första mikroskopet. En del påstår att det var holländarna Hans och Zacharias Jansen (far och son) som uppfann mikroskopet omkring 1590. Detta tillkännagavs dock inte förrän omkring 1650 av Zacharias själv, men det påståendet verkade inte troligt eftersom han var född runt 1590.

En annan person som kan ha varit mikroskopets uppfinnare är Galileo Galilei. Han sägs ha skapat det ungefär 1609 och använt en konkav och en konvex lins. Han fick idén efter att ha hört om experiment som skett av andra personer. Cornelius Drebbel, mer känd som ubåtens uppfinnare, uppfann tio år senare ett mikroskop som använde två konvexa linser.

Jäst sett genom ett mikroskop.

Antonie van Leeuwenhoek konstruerade 1674 en enklare typ av mikroskop, idag känd som lupp. Han utvecklade den när han höll på att utveckla slipandet av linser. Tanken var att kunna undersöka mindre djur mycket lättare genom att få dem att se större ut. Genom sitt utvecklande av linsslipandet var van Leeuwenhoek delaktig i utvecklingen av mikroskopet. Han slipade över 500 linser och byggde omkring 400 mikroskop själv. Förstoringsgraden på dessa varierade mellan ungefär 50 till 300 gånger.[1] Tack vare detta kunde han göra revolutionerande biologiska upptäckter. Van Leeuwenhoek såg bland annat blodkroppar, jäst och bakterier.

Det första mikroskopet i Sverige inköptes 1901 av Sandvikens Jernverk, numera Sandvik AB. Det var ett begagnat mikroskop inköpt i USA. Monokulärt med förvånansvärt bra upplösning. Det finns på Stålforskningen i Sandviken som museiföremål.

I början av 1900-talet uppfanns ultramikroskopet av Richard Adolf Zsigmondy. Det var ett mikroskop som man kunde se mycket mindre med. Man kunde studera hur små partiklar i vätskor och gaser rörde sig. Då kunde man allt mer studera Browns rörelse. Senare i tiden har det kommit mikroskop, elektronmikroskop, som är mindre linsberoende och som använder sig av en elektronstråle med en mycket liten våglängd.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Mekaniska delar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Prescott, Harley & Klein (2002). Microbiology. McGraw-Hill. Sid. 2. ISBN 0-07-232041-9