Jäst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jäst[1]
Näringsvärde per 100 g
Vatten 71 g
Energi 407,5 kJ / 97,4 kcal
Protein 12,1 g
Kolhydrater 11 g
Fett 0,4 g
Varav mättat fett 0,03 g
Varav enkelomättat fett 0,33 g
Tiamin (B1) 0,71 mg
Riboflavin (B2) 1,65 mg
Niacin (B3) 11,2 mg
Pyridoxin (B6) 0,6 mg
Alfatokoferol (E) 0,2 mg
Mineraler
Kalcium 13 mg
Järn 4,9 mg
Magnesium 59 mg
Kalium 610 mg
Natrium 16 mg
Zink 4,5 mg
Fosfor 395 mg
Selen 1 µg
Jäst av arten Saccharomyces cerevisiae.
Färskjäst.
Torrjäst.

Jäst är ett levnadssätt för svampar som innebär att de lever i encellig form. Många svampar är dimorfa, vilket innebär att de i fast material växer som flercelliga grenade trådar, hyfer, medan de i vätskor växer som åtskiljda celler, jästceller. Man kallar detta för hyfstadium respektive jäststadium. En del svampar har förlorat förmågan att bilda hyfer och lever därför enbart som jästceller. Dessa lever därför bara i en flytande eller halvflytande miljö, exempelvis i havet, på djurs slemhinnor och i ruttnande frukt.

Både sporsäcksvampar och basidiesvampar kan bilda jästceller. Med "jästsvampar" i vardagligt tal avser man sporsäcksvamparna saccharomycotina som innefattar cirka 600 arter indelade i ett sextiotal släkten. Hit hör bland annat Candida som lever på människors slemhinnor, och Saccharomyces som lever på frukt.

Jäst i mänsklig användning[redigera | redigera wikitext]

Bland Saccharomyces återfinns många ekonomiskt viktiga svampar. Den vanligaste arten att använda i praktiska tillämpningar är Saccharomyces cerevisiae. Jästsvamparna används vid jäsning av deg och beredning av alkoholhaltiga drycker. Några exempel är Saccharomyces cerevisiae som används vid bakning och bryggningen av ale, Saccharomyces uvarum och Saccharomyces carlsbergensis som används vid underjästa öl. Just Saccharomyces cerevisiae brukar omnämnas som den för människan mest betydelsefulla svamparten av alla.

Jästsvampen förbrukar socker och avger koldioxid och vatten som två av tre huvudsakliga biprodukter. När tillgången till syre runt svampen tar slut så avger den istället för vatten sin tredje huvudsakliga biprodukt, etanol. Koldioxiden är det som lyfter degen vid bakning av bröd.

Det finns många olika sorters jästsvampar med varierande egenskaper. Vid bryggning av öl önskar man exempelvis en jäst som tolererar höga alkoholhalter och ger en god smak. För bakning behöver man istället en snabb och sockertolerant svamp. Till hembränning används s.k. turbojäst, den är snabbare och jäser renare än vanlig jäst när den blir alkohol.

Jäst saluförs som färskjäst och torrjäst. Färskjästen kräver kylning men kan användas direkt, medan torrjästen kräver blötläggning för att svampen ska komma till liv.

Bakning[redigera | redigera wikitext]

För att jäsningen skall fungera bra med färsk jäst bör temperaturen aldrig uppnå mer än ca 45 °C eftersom jästen dör vid högre temperaturer. Jästbolaget, som tillverkar den mesta av den jäst som finns att köpa i svenska dagligvaruaffärer, rekommenderar att jästen löses upp i vätska som är 38 °C. Torrjäst ska däremot lösas upp i vätska som är ca 45 °C för att jästen ska aktiveras. Optimal temperatur för degens jäsning är omkring 20 - 25 °C, beroende på vilket bröd man bakar. Kalljäsning (för temperaturer under +10 °C) är en process som tar längre tid än sedvanlig jäsning, men effekten är en mer porös deg och mer utvecklad arom i brödet. Vid kalljäsning kan man gärna använda mindre mängd jäst än den som receptet utgår ifrån. Jästen dör vid ph-värdet 4 eftersom cellerna i jästen dör av den sura koldioxiden.

Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Jästsvamp är också en obehaglig sjukdom hos djur.

Jästsvampar tillhörande framför allt Candida-släktet ingår i den normala slemhinnefloran i munhåla, tarm och genitalia, samt på hud, naglar och hår. Många gånger kan det vara svårt att fastställa om fyndet av jästsvampar bara är ett uttryck för normalflora, eller om lokalisation och mängd måste betraktas som patologisk.

Djup candidos såsom endokardit, meningit, endoftalmit är fruktade komplikationer hos patienter med nedsatt immunförsvar. Fynd av candida (eller annan jästsvamp) i blod kan var uttryck för en kolonisering av en intravasal kateter eller för svår candida-septikemi.

Enkla jästsvampar (Candida species) växer ofta bra på våra vanliga bakteriologiska grundsubstrat men kan behöva specialsubstrat och längre inkubationstider än bakterier varför man bör ställa en specifik fråga på remissen.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • J. Webster, R.W.S. Weber 2007. Introduction to Fungi. ISBN 978-0-521-01483-0
  • D.S. Hibbett, M. Binder et al. 2007. A higher-level phylogenetic classification of the Fungi. Mycological Research (in press).

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1

Se även[redigera | redigera wikitext]