Nålfåglar
| Nålfåglar | |
Svarthakad gråfågel (Coracina novaehollandiae)
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Underordning | Passeri |
| Familj | Nålfåglar Campephagidae Vigors, 1825 |
| Släkten | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Nålfåglar (Campephagidae) är en familj med små till medelstora, främst skogslevande, tättingar som förekommer i subtropiska eller tropiska Afrika, Asien och Australasien. Det finns ungefär 85 arter som placeras i sju släkten vilka representerar fyra åtskilda grupper, de "egentliga" nålfåglarna (Campephaga, Coracina, Lobotos och Campochaera), drillfåglarna (Lalage), minivetterna (Pericrocotus) och flugätarna (Hemipus). Skogstörnskator (Tephrodornis) behandlades tidigare som en del av familjen men placeras numera ofta i familjen Prionopidae. Även släktet Chlamydochaera, som omfattar den enda arten fruktplockare som tidigare placerades i familjen har visat sig vara en trast (Turdidae).
Innehåll |
Utseende[redigera]
Nålfåglarna är medelstora till små, och generellt långa och smala tättingar. De är övervägande grå med vita och svarta partier, men släktet minivetter (Pericrocotus) är kraftfullt färgade i rött, gult och svart, och fjäderdräkten hos den centralafrikanska arten blå nålfågel (Coracina azurea) är skimrande blå. De fyra arterna inom släktet Campephaga uppvisar sexuell dimorfism, där hanarna har svart skimrande fjäderdräkt och kraftigt röd- eller gulfärgad fjäderlösa hudpartier innanför näbben under ögat, medan honorna har mer dämpade olivgröna dräkter.[1]
Ekologi[redigera]
Biotop[redigera]
Majoriteten av nålfåglarna är skogslevande arter. Vissa är knutna till urskog, som Nya Kaledoniengråfågel (Coracina analis), medan andra klarar sig i skogsbiotoper mer påverkade av människan. Ett tiotal arter nyttjar mer öppna habitat, och en art, den australienska markgråfågeln (Coracina maxima) återfinns på slätt- eller buskmark med få träd.
Socialt beteende[redigera]
De "egentliga" nålfåglarna uppträder oftast ensamma, i par eller i mindre familjegrupper medan minivetter och flugätare oftare bildar mindre flockar. Det finns en stor variation inom familjen vad gäller läten där vissa låter väldigt sällan medan exempelvis minivetter är mycket ljudliga.
Föda[redigera]
Nålfåglarna är främst insektsätare och äter bland annat fjärilslarver. De har också observerats äta mindre ryggradsdjur, frukt, frön och annat växtmaterial.[1]
Häckning[redigera]
Kunskapen om familjen häckningsekologi är inte komplett, och flera arter har aldrig studerats. Av de arter som har studerat har alla hävdat revir, och hos de arter som inte flyttar, försvaras dessa territorier hela året. De är monogama och paren håller ihop hela året. Ickemonogamt beteende har bara observerats vid ett tillfälle, i Australien, då en hane av vitvingad drillfågel (Lalage tricolor) hjälpe två honor att föda upp sina ungar. Kooperativ häckning förekommer hos flera arter. Ungefär fyra prickiga vita, gröna eller blå ägg läggs i ett skålformigt rede som placeras i ett träd. Äggen ruvas i ungefär två veckor.
Systematik[redigera]
FAMILJ: CAMPEPHAGIDAE
- Släkte gråfåglar (Coracina) - (monofyletiskt)[2]
Större gråfågel (Coracina macei).
- Släkte gyllingnålfåglar (Lobotos)
- Släkte Campochaera
- Guldnålfågel (Campochaera sloetii)
- Släkte egentliga nålfåglar (Campephaga)
- Släkte drillfåglar (Lalage)
- Släkte minivetter (Pericrocotus)
- Släkte flugätare (Hemipus)
_W_IMG_4393.jpg)
Referenser[redigera]
Texten baseras på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Cuckooshrike, läst 2011-03-26
Noter[redigera]
- ^ [a b] Clancey, P.A. (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. Sid. 176. ISBN 1-85391-186-0
- ^ Knud A. Jønsson, Martin Irestedt, Jerome Fuchs, Per G.P. Ericson, Les Christidis, Rauri C.K. Bowie, Janette A. Norman, Eric Pasquet, Jon Fjeldsa (2008) Explosive avian radiations and multi-directional dispersal across Wallacea: Evidence from the Campephagidae and other Crown Corvida (Aves). Molecular Phylogenetics and Evolution 47:221–236
Tryckta källor[redigera]
- del Hoyo. J., Elliott, A., Sargatal, J., (eds), Handbook of the Birds of the World, Volume Ten, Cuckoo-shrikes to Thrushes, ISBN 84-87334-72-5
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Nålfåglar
- Cuckooshrike videos on the Internet Bird Collection
