Asien
.svg)
|
|
|
|
| Area: Folkmängd: Antal stater: Autonoma regioner: Högsta punkt: Lägsta punkt: |
43 810 582 km² 3 900 000 000 48 7 Mount Everest 8 850 m ö.h. Döda havet 417,5 m u.h. |
|
|
|
| Stater[1] | |
 Afghanistan Armenien Azerbajdzjan Bahrain Bangladesh Bhutan Brunei Burma Cypern Filippinerna Förenade Arabemiraten Georgien Indien Indonesien Irak Iran Israel Japan Jemen Jordanien Kambodja Kazakstan Kina Kirgizistan Kuwait Laos |
 Libanon Malaysia Maldiverna Mongoliet Nepal Nordkorea Oman Pakistan Qatar Ryssland Saudiarabien Singapore Sri Lanka Sydkorea Syrien Tadzjikistan Thailand Taiwan Turkiet Turkmenistan Uzbekistan Vietnam Timor-Leste (Östtimor) |
|
Europeiska stater med yta i Asien
|
|
|
Särskilda områden
Största städer: |
|
 |
|
_Islands.svg){kind=small}
Asien är jordens största och folkrikaste världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå genom Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna. Gränsen mellan Asien och Afrika anses normalt vara Sueznäset och Röda havet. Omkring 60% av världens befolkning bor i Asien, varav enbart kring 2% bor i norra och innersta delen, det vill säga Sibirien, Mongoliet, Kazakstan, Xinjiang, Tibet, Qinghai, västra Uzbekistan och Turkmenistan.
Då världsdelar delvis definieras genom kulturgeografi, det vill säga på grundval av kulturell samhörighet, och inte genom geologi, råder det en skillnad mellan Asien som världsdel och som geografisk kontinent. Den kontinent som Asien befinner sig på delas med Europa och heter Eurasien. Idén om att den gamla världen har tre kontinenter går tillbaka till antiken, och namnet Asien härleds från de uråldriga civilisationerna i Mellanöstern.
Innehåll |
Etymologi[redigera]
Ordet Asien kommer via latin från den antika grekiskans Ασία, ett namn som för första gången nedtecknades cirka 440 f.Kr. av Herodotus. Under Antiken refererade Asien till Mindre Asien (varav en del utgjorde den romerska provinsen Asia) eller för att beskriva Persiska riket. Även tidigare kände Homeros till en trojansk allierad vid namn Asios Hyrtakides, som var son till Hyrtacus, som var en regent över flera städer. Homeros beskriver även ett träsk vid namn ασιος i Iliaden. Den grekiska termen är möjligen tagen från Assuwa, som var en konfederation av stater i västra Anatolien under 1300-talet f.Kr. Det hettitiska prefixet assu- (bra) spelade förmodligen in där.
En annan teori är att ordet kommer från det akkadiska ordet (w)aṣû(m), besläktat med hebreiska יצא, som betyder "att gå ut", eller "att stiga", som refererar till solens riktning vid soluppgång, vilket kan kontrasteras till den liknande etymologin för Europa, där det semitiska ordet erēbu, som innebär solens nedgång. Dessa etymologier förutsätter ett Mellanöstern-perspektiv.
En tredje teori är det feniciska ordet "asa", som betyder öst, till skillnad från det feniciska ordet "ereb" för Europa.
Först från omkring 1800 kom ordet att användas för hela kontinenten, inklusive Kina och Sibirien - det var också först från mitten av 1700-talet som européerna fått en klarare uppfattning om de viktigaste dragen i världsdelens geografi, till exempel kusterna i norr, de större floderna och klimatet på olika håll. Före denna tid användes "Indien" som en allmän beteckning på hela området från Indus till Filippinerna, och länderna norr därom - Kina, Japan, Tibet och Mongoliet - var i praktiken helt stängda för vita män.
Geografi[redigera]
Natur[redigera]
Asien är till ytan världens största världsdel, och upptar två tredjedelar av superkontinenten Eurasien, som förutom Asien även består av Europa. Gränsen mellan världsdelarna går från Uralbergen och utmed Kaspiska havets kust, förbi Kaukasusbergen och genom Bosporensundet i Turkiet.
Asien inrymmer en stor geografisk mångfald. De norra delarna, främst Sibirien, visar flera såväl geografiska som geologiska likheter med Nordamerika och norra Europa, och utgörs av tundra, myrar, barrskogar (taigan), sjöar och bergskedjor, och den långa kusten mot Ishavet i norr är starkt påverkad av den arktiska inlandsisen, som bildat trånga vikar, fjordar, skärgårdar och myrmarker.
Områden[redigera]
Norra Asien[redigera]
Denna term är ovanlig hos geografer men refererar oftast till Rysslands asiatiska del, som är mer känd som Sibirien. Ibland inkluderas även norra delar av andra asiatiska länder, såsom Kazakstan, i norra Asien.
Centralasien[redigera]
Det finns ingen absolut definition på hur denna term ska användas. Generellt syftar Centralasien på:
- de forna sovjetiska centralasiatiska staterna, det vill säga Kazakstan (förutom delen av landet som ligger i Europa), Uzbekistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Kirgizistan.
- Mongoliet, Inre Mongoliet, Xinjiang och Tibet i västra Kina.
- Afghanistan inkluderas ibland.
- före detta sovjetstater i asiatiska Kaukasien (inkluderas sällan).
- Iran inkluderas ibland.
- Pakistan inkluderas sällan.
Östasien[redigera]
Området kallas även Fjärran östern. Detta område inkluderar:
- Öarna Taiwan och Japan i Stilla havet.
- Nord- och Sydkorea på Koreahalvön.
- Kina men ibland enbart dess östra delar (se ovan).
Ibland inkluderas även Mongoliet och Vietnam i Östasien. I mer informella sammanhang inkluderas även ibland Sydostasien i begreppet Östasien.
Sydostasien[redigera]
Denna region inkluderar Malackahalvön, Indokina samt öar i Indiska oceanen och Stilla havet. Staterna regionen inkluderar är:
- I Indokina; Burma, Thailand, Laos, Kambodja och Vietnam.
- Malaysia, Brunei, Filippinerna, Singapore, Indonesien och Östtimor. Staten Malaysia delas i två av Sydkinesiska havet, och har därmed både en del på fastlandet och en ödel (på Borneo).
Sydasien (eller Indiska halvön)[redigera]
Sydasien kallas ibland Indiska halvön. Regionen inkluderar:
- staterna runt Himalaya, nämligen Indien, Pakistan, Nepal, Bhutan och Bangladesh.
- östaterna i Indiska oceanen, Sri Lanka och Maldiverna.
Sydvästasien (eller Västra Asien)[redigera]
Denna region kallas även Mellanöstern, som är en vanligare term i Europa och Amerika. Sydvästasien inkluderar:
- Anatolien (Mindre Asien), som utgörs av Turkiet.
- Irak.
- Levanten, som inkluderar Syrien, Libanon, Israel, Palestina och Jordanien.
- Östaten Cypern i Medelhavet.
- Den asiatiska delen av Egypten.
- Arabiska halvön, som inkluderar Saudiarabien, Kuwait, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Qatar, Oman och Jemen.
- Kaukasusregionen, som inkluderar Armenien, en liten bit av Ryssland, och nästan hela Georgien och Azerbajdzjan.
- Iranska platån, som inkluderar Iran och delar av andra stater.
Historia[redigera]
Asien var den andra kontinent som nåddes av människan, som hade sitt ursprung i Afrika. Det var också i Asien de första stadskulturerna uppstod - i Mesopotamien, Indusdalen, Persien och Kina.
Ekonomi[redigera]
Räknat efter köpkraftsbaserad BNP är Asiens största ekonomi Japan. Efter år 2000 har Japans, Kinas och Indiens ekonomier varit stada i kraftig tillväxt, och alla tre har ofta noterat en årlig tillväxt på över 6%. Kina är efter USA världens största ekonomi, följt av Japan och Indien som världens tredje och fjärde största ekonomier. Räknat efter nominell BNP är Kina Asiens största nationella ekonomi och världens näst största.
Ekonomisk tillväxt i Asien mellan slutet av andra världskriget och 1990-talet var koncentrerad till länderna kring Stilla havet samt oljeländerna i sydväst, och det är först på senare år stark tillväxt spridits även till andra regioner. Under slutet av 1980-talet och det tidiga 1990-talet var Japans ekonomi nästan lika stor som resten av kontinentens tillsammans. 1995 var Japans ekonomi (dvs dess inhemska omsättning av pengar och dess produktion) nästan i nivå med USA:s, efter att den japanska valutan stigit till sitt högsta värde någonsin. Sedan dess har dock Japans valuta stabiliserats och Kina har vuxit till att bli Asiens största ekonomi, följt av Japan och sedan antingen Sydkorea eller Indien på tredje plats, beroende av vilken källa som används.
Asiens självständiga stater i alfabetisk ordning[redigera]
Enligt Förenta Nationernas indelning tillhör följande stater Asien:[1]
Afghanistan (huvudstad: Kabul)
Armenien (huvudstad: Jerevan)
Azerbajdzjan (huvudstad: Baku)
Bahrain (huvudstad: Manama)
Bangladesh (huvudstad: Dhaka)
Bhutan (huvudstad: Thimphu)
Brunei (huvudstad: Bandar Seri Begawan)
Burma (huvudstad: Naypyidaw)
Cypern (huvudstad: Nicosia)
Filippinerna (huvudstad: Manila)
Förenade Arabemiraten (huvudstad: Abu Dhabi)
Georgien (huvudstad: Tbilisi)
Indien (huvudstad: New Delhi)
Indonesien (huvudstad: Jakarta)
Irak (huvudstad: Bagdad)
Iran (huvudstad: Teheran)
Israel (huvudstad: Jerusalem)
Japan (huvudstad: Tokyo)
Jemen (huvudstad: Sana)
Jordanien (huvudstad: Amman)
Kambodja (huvudstad: Phnom Penh)
Kazakstan (huvudstad: Astana)
Kina (huvudstad: Peking)
Kirgizistan (huvudstad: Bisjkek)
Kuwait (huvudstad: Kuwait City)
Laos (huvudstad: Vientiane)
Libanon (huvudstad: Beirut)
Malaysia (huvudstäder: Kuala Lumpur, Putrajaya)
Maldiverna (huvudstad: Malé)
Mongoliet (huvudstad: Ulaanbaatar)
Nepal (huvudstad: Kathmandu)
Nordkorea (huvudstad: Pyongyang)
Oman (huvudstad: Muskat)
Pakistan (huvudstad: Islamabad)
Qatar (huvudstad: Doha)
Ryssland (huvudstad: Moskva)
Saudiarabien (huvudstad: Riyadh)
Singapore (huvudstad: Singapore)
Sri Lanka (huvudstäder: Colombo, Sri Jayawardenapura)
Sydkorea(huvudstad: Seoul)
Syrien (huvudstad: Damaskus)
Tadzjikistan (huvudstad: Dusjanbe)
Taiwan (huvudstad: Taipei)
Thailand (huvudstad: Bangkok)
Turkiet (huvudstad: Ankara)
Turkmenistan (huvudstad: Asjchabad)
Uzbekistan (huvudstad: Tasjkent)
Vietnam (huvudstad: Hanoi)
Timor-Leste (huvudstad: Dili)
Särskilda områden[redigera]
- KRG - Kurdistans regionala regering i södra Kurdistan (Norra Irak)
- British Indian Ocean Territory
- Hongkong
- Mangalu
- Palestinska myndigheten
- Nordcypern
Stater tillhörande vissa europeiska politiska organisationer[redigera]
- Armenien: medlem av Europarådet
- Azerbajdzjan: medlem av Europarådet
- Cypern: medlem av EU
- Georgien: medlem av Europarådet
- Turkiet: medlem av Europarådet
Europeiska stater med yta i Asien[redigera]
- Frankrike:Öarna Mayotte, Crozetöarna, Amsterdamön och Saint Paul
- Ryssland: asiatiska Ryssland
- Storbritannien: Akrotiri och Dhekelia och Brittiska territoriet i Indiska oceanen inklusive ön Diego Garcia
Se även[redigera]
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Asien
- Wiktionary har ett uppslag om asien
- Wikinews har nyheter relaterade till Asien
Referenser[redigera]
- ^ [a b] United Nations Group of Experts on Geographical Names (2008). ”Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings”. Förenta nationerna. http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm#asia. Läst 17 oktober 2008.
|
||||||||
|
|||||||||||||||||||
