Tättingar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tättingar
Gråsiska
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Underklass Neornithes
Infraklass Neognata fåglar
Neognathae
Överordning Neoaves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Vetenskapligt namn
§ Passeriformes
Auktor Linné, 1758
Underordningar
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tättingar (Passeriformes) är den största ordningen inom klassen fåglar. Majoriteten av dem är sångfåglar och de har välutvecklade muskler i, och stor kontroll av syrinx. Deras bon är ofta mycket välbyggda. Ungarna är vid födseln blinda, nästan nakna och i behov av skydd och vård, och de tigger mat från sina föräldrar med öppna gap. Ungefär hälften av alla världens fågelarter är tättingar.

Innehåll

Systematik och evolution[redigera]

Idag pekar all fylogenetisk forskning på att ordningen tättingar utvecklades under kritaperioden på superkontinenten Gondwanaland. Dock har man funnit mycket få tättingfossil från tidig tertiär och än så länge ingen från yngre krita vilket resulterade i att man tidigare trodde att ordningen tättingar utvecklades först under tertiärperioden.

Tättingarnas systematik är under diskussion. Bland annat är det oklart vilken som utgör tättingarnas systergrupp, det vill säga vilken ordning som utvecklats parallellt med tättingarna från ett gemensamt ursprung. På grund av detta så vet man inte vilken ordning som utgör tättingarnas närmsta släkting. Viss forskning pekar dock på att den lilla fågelfamiljen klättersmygar skulle kunna utgöra en systergrupp. Sentida studier visar dock att tättingarna tillhör en gemensam utvecklingslinje tillsammans med papegojorna (Psittaciformes), falkarna (Falconidae) och seriemorna (Cariamidae).[1][2]

Även ordningens inre taxonomi är omdiskuterad. Det har föreslagits att ordningen delas upp i de två underordningarna Acanthisitti och Eupasseres där den senare delas in i infraordningarna osciner och subosciner, främst beroende på röstorganens uppbyggnad.[3] Oscinerna, som en majoritet av tättingfamiljerna tillhör, dominerar i Gamla världen men en del har spridit sig till de amerikanska kontinenthalvorna. Suboscinerna finns främst i Sydamerika och en del har även spridit sig till Nordamerika. Det finns även suboscina familjer i Afrika och södra Asien.

Ordningens latinska namn passeriformes härstammar från det latinska ordet passer (passeres i plural) vilket refererar till vilken liten fågel som helst men främst sparvar.[4] Detta latinska ord har också gett vetenskapligt namn åt det släkte som bland annat omfattar gråsparv (Passer domesticus).

Familjer inom ordningen[redigera]

Hur ordningen tättingar ska indelas är omdiskuterat och det pågår mycket forskning kring ämnet. Den här presenterade indelningen följer Ericson m.fl 2003[5] med tillägg.[6]

Ordning Tättingar (Passeriformes)[redigera]

Underordning Acanthisitti[redigera]

Underordning Eupasseres[redigera]

Infraordning Tyranni (subosciner)[redigera]
Infraordning Passeri (osciner)[redigera]

Referenser[redigera]

Noter[redigera]

  1. ^ Hackett, S. J. et al. (2008) A Phylogenmic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History, Science 320, 1763
  2. ^ Ericson P.G.P. et al. (2008) Current perspectives on the evolution of birds (pdf), Contributions to Zoology, 77 (2) 109-116
  3. ^ Markus Lagerqvist (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:36-43
  4. ^ Proz - The translators workplace, läst 26 juli 2007
  5. ^ Ericson et. al (2003)
  6. ^ Clements Checklist of the Birds of the World (2011)

Källor[redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tättingar&oldid=21633349"