Nössemarks socken ingick i Vedbo härad och ligger nu i Dals-Eds kommun i Dalsland i den del av Västra Götalands län som tidigare var Älvsborgs län.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nössemarks församling och för de borgerliga frågorna till Nössemarks landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Dals-Eds landskommun och den ingår sedan 1971 i Dals-Eds kommun.[1] Församlingen uppgick 2010 i Dals-Eds församling.
Socknens landareal är 122 km2 [1], och år 2000 fanns här 254 invånare.[1]
Nössemark gränsade i väster mot den norska kommunen Aremark. Från Nössemarks centrala delar är det tre kilometer till riksgränsen och 30 kilometer till Halden. Den långsmala och djupa sjön Stora Le, som ingår i Dalslands kanal, har sin sydspets i Dals Ed och sträcker sig genom hela Nössemark och vidare in i Norge. Vid dess västra strand ligger naturreservatet Bokullen, som bland annat är boplats för den utrotninghotade vitryggiga hackspetten. Österut når Stora Le till Lennartsfors i Värmland och slussen in i Dalslands kanal. En linfärja med färjelägen i Sund och Jaren förbinder östra och västra Nössemark och är huvudförbindelse österut mot Bengtsfors.
Landskapet är kuperat med skogar, berg och sjöar, som ger en omväxlande och vacker och vild natur. Tresticklans nationalpark sträcker sig in i sydvästra delen av Nössemark och där finns fina vandringsleder.
Nössemark är framförallt en skogsbygd med milsvida skogar (drygt 11 000 hektar), vilket också präglar sysselsättningen och livet i bygden. I Nössemark har det sedan lång tid tillbaka funnits sågverk.
Redan på 1500-talet köpte norrmän virke i trakterna kring Stora Le. Dalslands första ångsåg uppfördes vid Strandviken i Stora Le 1869 och brann ned 1905. Därefter har nya anläggningar uppförts och ägarbyten skett. I början på 1970-talet stängdes anläggningen, Strands bruk, vid Strandviken slutgiltigt och ett nytt sågverk byggdes vid Årbol. Sågverket, Nössemarks Trä, vid Årbol har utvecklats till en högmodern och högproduktiv anläggning som nu ägs av Moelven.
På senare år har turismen vuxit. Många norska familjer hyr eller har fritidshus i Nössemark, vilket gör att antalet boende mångdubblas under sommar- och semestertid. Stora Le med sin ödslighet och långsmala sträckning attraherar kanotister inte bara från Sverige utan också från Tyskland, Holland, Danmark och andra mellaneuropeiska länder. Vid Strandviken i Stora Le finns en badplats med omklädningsrum och brygga och en campingsplats med café invid lanthandeln. Vid campingplatsen finns gästhamn och båttransport till Halden och Idefjorden för vidare färd ut i Skagerrak och Västerhavet. För övernattning finns stugor att hyra vid Strands gästgiveri.
I Nössemark finns sedan slutet av 1970-talet en mycket aktiv hembygdsförening, Nössemarks hembygds- och samhällsförening. Föreningen anordnar årligen i juli Nössemarksdagarna, där bland annat gamla hantverk demonstreras. Man har även byggt upp ett mindre hembygdsmuseum. Föreningen står också bakom den drygt 600-sidiga hembygdsboken Nössemark – dalsländsk gränsbygd i ord och bild, som kom ut 1985.
[redigera] Församlingskyrkor
[redigera] Mandatfördelning i Nössemarks landskommun 1938-1946
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
