Naftamaskin
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Naftamaskin är en typ av ångmaskin som främst använts som framdrivningsmaskineri i mindre fartyg, kallade Naftaslup
Funktion
En ångmaskins verkningsgrad bestäms av det temperaturområde maskinen arbetar inom. Vatten kondenserar vid 100 grader C - en bra bit över omgivningens 10 - 30 grader C och den värmeskillnaden förloras om avloppsångan från maskinen går ut i skorstenen, vilket försämrar verkningsgrad.[1].
Naftamaskinen är ett exempel på när vatten byts mot annan vätska, ett tyngre men ändå rent och ej koksande petroleumdestillat, exempelvis råbensin (nafta) eller fotogen. Utöver bättre verkningsgrad är en fördel att maskinen (i likhet med slutna kylmaskiner, exempelvis de i kylskåp) kan smörjas via arbetsmediet. Ånga från pannan kan även användes som bränsle i eldstaden. Det allra mesta av ångan används dock i maskinen, tillvaratas i en kondensor och pumpas sedan tillbaka till pannan. Den bensin som kom till användning i naftamaskiner hade vidare en kokpunkt på 70 C vid atmosfärstryck i stället för 100 C för vatten. Ångtrycket hos kolväten betydligt långsammare med temperaturen ämn för vatten, vilket också möjliggör färre värmeväxlar komponenter i maskinen.[2]
Alfred Nobels naftaslup Mignon
Alfred Nobels vackra aluminiumslup Mignon från 1892 var utrustad med en naftamaskin från den schweiziska firman Escher Wyss AG[3] som 1888[4] kompletterade sitt utbud av ångmaskiner med naftamaskiner. Dessa byggdes dock endast i effekter mellan två och sex hkr och ville man ha exempelvis 20 hkr fungerade ångmaskinen bättre.
Hos Escher Wyss naftamaskiner var pannan integrerad med maskin och skorsten i en enda sammanbyggd enhet som direkt kunde monteras i en mindre båt.
Särskilt framhölls den snabba och väderoberoende starten - endast ett par minuter från kallt var maskineriet färdigt att tas i drift och man behövde ej riskera att smutsa ned sig.
Vid start, innan tryck fanns i pannan drevs brännaren med nafta från en trycktank på samma sätt som hos en brännare från Primus. Det var också luft från detta system (och således ej brandfarlig ånga) som användes till visslan ombord.
Se även
Referenser
- ^ Bruno Vanslambrouck. ”Steam or OCR cycle in small scale power:”. http://orc2011.fyper.com/uploads/File/presentations1/Energetical,%20Technical%20and%20Economical%20consideration%20by%20choosing%20between%20a%20steam%20and%20ORC%20for%20small%20%20scale%20power%20generation.pdf. Läst 6 april 2014.
- ^ prof T Sundararajan, prof J.M. Mallikarjuna. ”Mercury-Steam Binary Vapor Cycle:”. Arkiverad från originalet den 29 december 2009. https://web.archive.org/web/20091229080010/http://nptel.iitm.ac.in/courses/IIT-MADRAS/Applied_Thermodynamics/Module_5/11_Mercury_Steam_Binary_VC.pdf. Läst 26 januari 2010.
- ^ Historisches Lexicon der Schweiz. ”Esher, Wyss & Cie”. http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D41794.php. Läst 26 januari 2010.
- ^ Bernhard Knell, Oldtimer Times nr 30, juli 1994. ”Naphta-Boote”. http://www.obcz.ch/wcms/ftp//o/obcz.ch/uploads/Oldtimer%20Times%20Nr%2030.pdf. Läst 27 januari 2010.