Nefertiti

Från Wikipedia
Version från den 11 september 2017 kl. 11.45 av Bairuilong (Diskussion | Bidrag) (Äktheten av bysten är ifrågasatt)
Denna artikel handlar om drottningen Nefertiti. Se även Nefertiti (musikalbum) och Nefertiti (nattklubb)
Byst av Nefertiti i Neues Museum i Berlin.
Akhenaten och Nefertiti med sina barn
Nefertiti
med hieroglyfer
X1
N35
N5
M17F35F35F35F35M18X1
Z4B1


Nefertiti (/ˌnɛfəˈtiːtɪ/) (Den sköna är kommen), född kring 1380 f.Kr., död troligtvis år 1331 f.Kr., var hustru till den egyptiska faraon Amenhotep IV (senare Akhenaton), drottning av Egypten under det Nya riket och den 18:e dynastin, fostermor och kanske faster till farao Tutankhamon.[1] Nefertiti kan ha regerat en kort tid själv, mellan Akhenatons död och Tutankhamons tronföljd. Hon är möjligen den egyptiska änkedrottning som efter sin mans död skrev till hettiternas kung Suppiluliuma I och begärde att få gifta sig med en av hans söner.

Drottning Nefertiti är en av de mest omtalade egyptiska kungligheterna och står även i dag för ett kvinnligt skönhetsideal. Detta har sitt ursprung i den berömda byst av henne som finns i Neues Museum i Berlin. Äktheten av bysten är ifrågasatt.[2][3][4]

Biografi

Man vet inte med säkerhet vilka Nefertitis föräldrar var, men den vanligaste teorin säger att hon var dotter till Ay och Tey,[5] som båda senare blev faraoner. Detta skulle innebära att hon var syster till adelsdamen Mutnedjmet. En annan teori som fått större stöd lyder att Nefertiti har identifierats som Mitannis prinsessa Tadukhipa. Namnet Nimerithin har nämnts som ett alternativt namn i äldre bokrullar, men teorin har inte blivit officiellt bekräftad. Andra teorier säger att Nefertiti var dotter till, eller åtminstone nära släkt med, Amenhotep III, eller att hon var dotter till Sitamun (Teje), halvsyster till Amenhotep III.

Nefertitis make, Akhenaton kan ha varit såväl far som halvbror till farao Tutankhaten (senare Tutankhamon) vars DNA (haplogrupp) nu är känd sedan 2010. Efter en möjlig identifiering av Nefertitis mumie (som gjordes 2009) finns möjlighet att få klarhet i släktskapet genom DNA-test. Hon var antagligen bara 12 år gammal när hon gifte sig med Akhenaton. Tillsammans fick de sex döttrar; Meritaten, Meketaten, Ankhesenamun, Neferneferuaten Tasherit, Neferneferure och Setepenre. Alla dog vid späd ålder vilket talar för dålig hälsa, möjligen genom inavel. Om detta är korrekt talar mer för att hon var egyptiska.

Runt Akhenatons fjortonde år som regent (1336 f.Kr.) tar all fakta i de historiska arkiven om Nefertitis efterföljd slut. Teorierna nämner en plötslig död via pesten som spred sig på den tiden, alternativt att hon dog av ålder.

Nefertitis barn

Nefertiti fick troligtvis sex barn som alla var döttrar.

  1. Meritaten

Den äldsta av döttrarna föddes i Malkata ca år 1350 f.Kr. i början av deras regeringstid. Hon finns avbildad på flera stelor och anses ha varit den dotter som gifte sig med Smenhkare vilket inte är bevisat än. Hennes namn fann man i Tutankhamons grav och hennes sarkofag fann man i KV55. Man fann dock inte hennes mumie.

  1. Meketaten

Den andra dottern föddes under det andra regeringsåret ca år 1348 f.Kr. Hon finns avbildad på många stelor. En av de mest anmärkningsvärda är där hon avbildas med Akhenaten och Nefertiti i sorg med en kvinna som håller en liten baby i sina händer. Detta har lett till att man antagit att Meketaten dog i barnsäng. Hennes mumie har ännu ej hittats. Barnets öde är också okänt.

  1. Ankhesenpaaten (Ankhesenamun)

Den tredje dottern föddes under det femte regeringsåret ca 1345 f.Kr. Hon gifte sig med den berömda Tutankhamon och efter hans död, med farao Ay. Det mest anmärkningsvärda är de så kallade Hittie breven. Där skriver Ankhesenamun till Hittiernas kung:

"Min man har dött och jag har ingen son. Dom säger att du har många söner. Du kan ge mig en av dina söner att bli min man. Jag är rädd att jag inte vill ta något av mina egna alternativ till min man."

Detta var uppseendeväckande då egyptierna inte ville blanda utländskt blod i de kungliga leden.

Hittiernas kung Suppiluliuma I skickade sin son prins Zannanza men han blev mördad kort efter att han gått över gränsen till Egypten. Vissa källor anger Ay som den som beordrade mordet.

Från DNA analyser 2010 har man ställts inför ett dilemma gällande KV21 och KV55. DNA analyserna stämmer inte med Akhnatens så antingen är kvinnan i KV21 inte Ankhesenamun utan en okänd fru till Tutankhamon eller så är KV55 mumien inte Akhnaten utan en möjlig bror till honom. Smenkhare möjligtvis?

  1. Neferneferuaten Tasherit

Under det åttonde regeringsåret föddes den första prinsessan i Armana ca 1342 f.Kr. Hon bär sin mors namn med Tasherit som betyder den yngre - jr. Hon syns på en stela från det 12:e regeringsåret där familjen sörjer Meketaten. Hennes öde är okänt och hennes mumie har inte hittats.

  1. Neferneferure

Den femte dottern föddes under det åttonde regeringsåret ca 1342 f.Kr. Hon finns avbildad under det 13:e regeringsåret men inte vid Meketatens begravning vilket antyder att hon dog ung vid ungefär fem års ålder. Hon finns avbildad på locket till en låda i Tutankhamons grav. Hennes mumie har inte hittats.

  1. Setepenre

Den sjätte och yngsta dottern föddes under det nionde regeringsåret ca 1341 f.Kr. Även hon som hennes äldre syster Neferneferure, finns avbildade på paraden av utländska hyllningar, men inte på Meketatens begravning. Hon borde därför dött vid ca 3 års ålder. Hennes mumie har inte hittats.

Gravplats

Nefertitis gravplats är inte känd, men i juli 2015 presenterade den engelska egyptologen Nicholas Reeves en teori om att Nefertiti ligger begravd i Tutankhamons grav KV62 i Konungarnas dal. Teorin bygger på studier av strukturen i väggarna i Tutankhamons gravkammare där indikationer på två hittills okända dörrar har upptäckts. Den förmodade dörren på norra väggen tros leda till Nefertitis gravkammare och den förmodade dörren på västra väggen tros leda till ett förvaringsrum.[6][7] Mätningar med georadar i november 2015 av ett japanskt team visade att det sannolikt finns öppna utrymmen bakom de två väggarna.[8] Mätningarna visade även att det sannolikt finns både organiskt och metalliskt material i hålrummen bakom väggarna.[9] Trovärdigheten i dessa mätningar har blivit ifrågasatta, och en andra radarmätning utfördes i mars 2016 arrangerad av National Geographic men resulterade inte i några bevis för håligheter bakom väggarna.[10]

Det finns även teorier som stödjer att mumien The Younger Lady som hittades i KV35 kan vara Nefertiti. Inte minst på grund av de visuella likheterna mellan mumien och den byst av Nefertiti som finns på Neues Museum i Berlin.[11]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ The Columbia Encyclopedia, Sixth Edition, 2001
  2. ^ ”Is this Nefertiti – or a 100-year-old fake?” (på engelska). Guardian News. https://www.theguardian.com/artanddesign/2009/may/07/nefertiti-bust-berlin-egypt-authenticity. Läst 11 september 2017. 
  3. ^ ”Nefertiti bust may be a fake: art historians” (på engelska). CBCnews. http://www.cbc.ca/news/entertainment/nefertiti-bust-may-be-a-fake-art-historians-1.776435. Läst 11 september 2017. 
  4. ^ ”Secrets: Nefertiti” (på engelska) (video). Smithsonian Channel. https://www.vudu.com/movies/#!content/612642. Läst 11 september 2017. 
  5. ^ Egypt State Information Service - Famous women
  6. ^ ”Has Nefertiti's tomb finally been found?” (på engelska) (html). CNN. http://edition.cnn.com/2015/08/11/africa/nefertiti-tomb-tutankhamun/. Läst 19 augusti 2015. 
  7. ^ ”The Burial of Nefertiti?” (på engelska) (html). Nicholas Reeves. https://www.academia.edu/14406398/The_Burial_of_Nefertiti_2015_. Läst 19 augusti 2015. 
  8. ^ ”Radar Scans in King Tut’s Tomb Suggest Hidden Chambers” (på engelska) (html). National Geographics. http://news.nationalgeographic.com/2015/11/151128-tut-tomb-scans-hidden-chambers/. Läst 29 november 2015. 
  9. ^ ”Mysterious Hidden Chambers Found in King Tut’s Tomb” (på engelska). Time Inc. http://time.com/4263058/discovery-two-chambers-king-tut/. Läst 18 mars 2016. 
  10. ^ ”In Egypt, Debate Rages Over Scans of King Tut's Tomb” (på engelska) (html). National Geographics. http://news.nationalgeographic.com/2016/05/160509-king-tut-tomb-chambers-radar-archaeology/. Läst 14 oktober 2016. 
  11. ^ ”DO WE HAVE THE MUMMY OF NEFERTITI?” (på engelska). Marianne Luban ©1999. http://www.oocities.org/scribelist/do_we_have_.htm. Läst 21 mars 2016. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.