Neuroanatomi
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Neuroanatomi är studiet av nervsystemets uppbyggnad och är därför både en del av anatomin och av neurovetenskapen.
Uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]
Nervsystemet är uppbyggt av två vävnader:
- Nervceller, som förmedlar signaler genom depolarisering och synaptiskt frigjorda signalsubstanser.
- Gliaceller, som är stödvävnad åt nervcellerna. Det finns ett flertal olika gliaceller med varierande funktion:
- Astrocyter, stödjer endotelceller i blod-hjärn-barriären, upprätthåller den kemiska miljön kring nervcellerna.
- Microglia, en form av makrofag som befinner sig i CNS. Utgör huvuddelen av centrala nervsystemets immunförsvar.
- Ependymceller, en form av epitelcell som bildar cerebrospinalvätska.
- Myelinbildande celler:
- Oligodendrocyt, bildar myelin i centrala nervsystemet.
- Schwannceller, bildar myelin i perifera nervsystemet.
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Kroppens nervsystem är organiserat i fyra områden:
- Centrala nervsystemet är den del av nervsystemet som tar emot och integrerar signalering från det perifera nervsystemet, samt koordinera beteenden som svar på dessa intryck. Det består av hjärna och ryggmärg.
- Perifera nervsystemet är alla delar av nervsystemet som inte tillhör det centrala nervsystemet. Det har två undergrupper:
- Autonoma nervsystemet, som står till största del utanför viljestyrd kontroll. Hit hör de sympatiska och parasympatiska nervsystemet, som bland annat är viktigt för att upprätthålla kroppens homeostas under olika förhållanden. Det utgörs av både efferenta samt afferenta nerver.
- Somatiska nervsystemet, utgörs i princip enbart av efferenta nerver till viljestyrd skelettmuskulatur.
| ||||||||||||||||
