Nils Persson (konsul)

Från Wikipedia
Nils Persson


Tid i befattningen
1894–1903
Företrädare H. Aron Siöcrona
Efterträdare Oscar Trapp

Tid i befattningen
1903–1908
Företrädare Petter Olsson
Efterträdare Malte Sommelius

Tid i befattningen
1875–1903

Tid i befattningen
1894–1909

Född 20 januari 1836
Allerum
Död 28 april 1916 (80 år)
Helsingborg
Gravplats Donationskyrkogården, Helsingborg

Nils Persson, född 20 januari 1836 i Allerum,[1] död 28 april 1916 i Helsingborg, var en svensk konsul, företagare och riksdagsman verksam till största delen i Helsingborg.

Biografi

Vid 15 års ålder påbörjade Persson sin köpmanskarriär som bodbetjänt hos sin morbror. 1860 öppnade han en egen diversehandel i Helsingborg och började där importera och sälja guano som användes som konstgödsel bland bönderna. Företaget var väldigt lönsamt och Persson funderade på möjligheterna att framställa eget konstgödsel vilket ledde till att han 1875 grundade Skånska superfosfat- och svalesyrefabriks AB (nuvarande Kemira) på Söder. Till detta behövde han dels fosforhaltigt material, dels svavelsyra. Fosfor fick han från början från fossila djurben, men gick senare över till att importera råfosfat från Florida och Nordafrika. Svavelsyran framställde han med hjälp av svavelkis som han lät bryta i sina egna gruvor i det norska berget Sulitelma. Denna svavelkis var även rik på koppar, vilket gjorde att han 1886 grundade Helsingborgs kopparverk AB i anknytning till svavelsyrefrabriken. I Norge bröt han även järnmalm och hans verksamheter bildade grund för flera bruksorter i området, till exempel Sulitjelma i anknytning till svavelkisbrottet. Nils Persson var også med fra början av da gruvforetaget, AS Sydvaranger, ved Kirkenes i Nord-Norge, ble stiftet 12. januar 1906. Han kom så småningom att kallas "Malmkongen av Norge" och fick flera hedersbetygelser för sina insatser, men fick även kritik för att han tjänade pengar på norsk malm.

1873 hade han startat Helsingborgs Ångtegelbruk AB. Hans "persategel" (efter hans efternamn) var rödbrunt till skillnad från det gula tegel som producerades av konsul Olsson i samma stad. Man sa skämtsamt på den tiden att man kunde se på teglet var de två herrarna hade sitt revir. Regionens expansion vid den tiden gjorde att efterfrågan på tegel var mycket stor och bruket levererade tegel till flera byggprojekt i Helsingborg och Köpenhamn. Fler fabriker som Persson bidragit till är Sockerbruket i Helsingborg, som han startade i samarbete med konsul Olsson och Skromberga stenkols- och lerindustri AB i Ekeby.

Åren 1875-1903 innehade Persson posten som nederländsk vicekonsul och sedan även posten som tysk konsul åren 1894-1909. Som konsul var det hans uppgift att bevaka Sveriges handelsintressen i de respektive länderna. Mellan 1894 och 1903 var han ordförande i Helsingborgs drätselkammare (kommunstyrelse) och mellan 1904 och 1908 ordförande i stadsfullmäktige. Han var åren 1901-1904 även ledamot av centralstyrelesen för Bankaktiebolaget Södra Sverige.

1883 köpte Persson den pampiga Essenska villan (sedermera kallad Konsul Perssons villa) söder om Helsingborgs centrum. Han var en social person som gärna sågs i sällskapen i Ramlösa brunn, där han även hade anskaffat aktiemajoriteten år 1903.

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Persson, Nils (18360120) DB, FS?

Källor

  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
  • Herlin, Tylle & Moberg, Rune (red.) (1985). Helsingborg 900 år. Helsingborg: Helsingborgs kommun. ISBN 91-7690-156-4
  • Historiska museet