1916

Från Wikipedia

1916 - MCMXVI 93 år sedan
År 1913 | 1914 | 1915 1916 1917 | 1918 | 1919
Årtionde 1890-talet | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1916
Epok: 1:a världskriget 1914-1918	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Hj. Hammarskjöld 1914-1917
Finland 1916
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Franz A. Seyn 1909-1917
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	72 – 73
Buddhistisk kalender	2460
Judisk kalender	5676 – 5677
Muslimsk kalender	1334 – 1335
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1294 – 1295
Sakakalendern (Indien)	1838 – 1839
Thailändsk solkalender	2459

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 8 januari - De sista allierade trupperna retirerar från Gallipolihalvön.
• 17 januari
  • Galtströms järnbruk i Medelpad levererar sin sista järnmalm, varefter bruket läggs ner efter 253 års verksamhet.
  • Professional Golfers Association (PGA) bildas.
• 25 januari - Lars Hanson gör succé i titelrollen när August Strindbergs Gustaf III har premiär på Intima teatern.
• 5 februari - Då Mexiko inför en ny konstitution säger den att ingen religion skall ha fördelar i Mexikos utbildningssystem.
• 21 februari - Eldkastare används för första gången av tyskarna i Verdun.
• Februari-juli - Slaget vid Verdun utkämpas med 700 000 döda, skadade eller försvunna.
• 1 mars - Liljevalchs konsthall i Stockholm invigs med utställningar av Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors.
• 6 mars - Det första sprängskottet i arbetet på den svenska ostkustbanan avfyras.
• 9 mars - Ett hundratal mexikanska gerillasoldater under befäl av gerillaledaren Pancho Villa går över gränsen till USA och attackerar staden Columbus i New Mexico. 17 amerikaner dödas.
• 15 mars - Som svar på den mexikanska gerillaattacken mot Columbus, New Mexico den 9 mars tågar en amerikansk militärbrigad på 15 000 man under general John J. Pershings befäl på order av president Woodrow Wilson över gränsen till Mexiko för att infånga gerillaledaren Villa.
• 19 mars - Åtta Curtiss-plan lyfter från Columbus, New Mexico, i USA:s första flygsökning, in på mexikanskt territorium i sökandet efter gerillaledaren Villa. (De amerikanska styrkorna i Mexiko hemkallas i januari 1917 då president Wilson efter påtryckningar från Mexikos regering beslutar prioritera händelserna i Europa framför infångandet av Villa).
• Mars - Ett nordiskt ministermöte hålls i Köpenhamn.
• 24 april - Påskupproret utbryter på Irland. Nationalistpartiet Sinn Fein försöker med tysk hjälp att befria Irland från Storbritannien. Upproret slås ner efter en veckas gatustrider i Dublin.
• April - Mot partiets vilja håller Socialdemokratiska Ungdomsförbundet i Sverige en fredskongress. Man framåller storstrejk som vägen till fred.
• 3 maj - Zeth "Zäta" Höglund, Ivan Oljelund och Erik Hedén döms till straffarbete för sina uttalanden under fredskongressen.
• 14 maj-30 september - Sommartid införs för första gången i Sverige.
• 31 maj - Britterna besegrar tyskarna i Skagerackslaget där tyska högsjöflottan tvingas tillbaka till sina baser vilket dock kostar britterna stora förluster. Detta är den enda sjöstriden under första världskriget.
• Maj - En österrikisk motoffensiv i Asiago tillfogar italienska styrkor 150 000 mans förluster.
• Maj - en svår översvämning, med extrema vattennivåer drabbar bland annat Dalarna.
• 6 juni - På Skansen firas för första gången Svenska flaggans dag.
• 7 juni - Den svenska riksdagen antar en lag om obligatorisk olycksfallsförsäkring i arbetet.
• 1 juli–26 november - Slaget vid Somme utkämpas med mer än 1 miljon döda, skadade eller försvunna. Här används stridsgas för första gången av brittiska styrkor.
• 8 juli - I frånvaron av olympiad hålls Svenska spelen med deltagare även från Norge och Danmark på Stadion i Stockholm.
• 29 juli - Kogrundsrännan utanför Falsterbo mineras efter tyska påtryckningar. De allierade ifrågasätter då Sveriges neutralitet.
• 29 augusti - Det finländska ångfartyget Wellamo torpederas och trafiken mellan Sverige och Finland stoppas helt.
• Augusti
  • Storbritannien förbjuder all export till Sverige.
  • Rumänien inträder i första världskriget på Rysslands sida.
• 15 september - Stridsvagn används för första gången av britterna vid Somme.
• 28 september - Den svenska Folkhushållningskommissionen inrättas för ransoneringen av livsmedel. Privata sockerlager över elva kilo per person beslagtas.
• 8 oktober - Sverige vinner för första gången över Danmark i fotboll.
• 31 oktober - Den svenska livsmedelsransoneringen inleds med ransonering av socker; man får ett kilo per månad.
• 8 november - Slaget vid Somme avslutas till de allierades fördel.
• 13 november - Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm öppnas.
• 6 december - Tyska, österrikiska, turkiska och bulgariska trupper besätter Bukarest. Rumänien är besegrat.
• 15 december - Slaget vid Verdun avslutas.

[redigera] Okänt datum

• Trollhättan får stadsprivilegium.
• Trollhätte kanals tredje slussled invigs.
• Grönköpings Veckoblad bryts loss från Söndags-Nisse och blir en egen tidning.
• Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag bildas för att göra 6 juni till svensk nationaldag.
• Ett konsortium för främjandet av svensk-ryska handelsförbindelser bildas.
• En svensk dyrtidskongress organiseras av socialdemokraterna, LO och KF i protest mot de ökande levnadsomkostnaderna.
• Ryssarna militariserar Åland, vilket väcker irritation inom den svenska riksdagen och pressen.
• De krigförande makternas ubåtar förbjuds använda svenska farvatten.
• Göteborgs Nya Verkstad ombildas till Götaverken.
• En inskränkningslag antas och förbjuder utländska bolag att äga mark och gruvor samt begränsar utländskt ägande i svenska bolag.
• Sveriges äldsta investmentbolag, Investor, bildas av Stockholms Enskilda Bank.
• AB Chokladfabriken Marabou grundas.
• Lorensbergsteatern i Göteborg invigs med August Strindbergs Ett drömspel i regi av Mauritz Stiller. Teatern är Nordens modernaste med Sveriges första vridscen, rundhorisont och ett avancerat belysningssystem.
• AB Spetsbergens Svenska Kolfält bildas för att handha de svenska kolgruvorna på Spetsbergen.
• I en kungörelse bestämmer den svenska riksdagen att samebarn, som går i så kallade nomadskolor, skall bo och utspisas i kåtor av trä. Anledningen är, att de inte skall förlora sin "lappskhet" och bli alltför lika andra svenskar.
• De dittills ganska dåliga svenska emigrantskeppen till USA ersätts av Broströmskoncernens nya vita bekväma fartyg.
• Sveriges första och enda konstslöjdmuseum, Rhösska museet i Göteborg, öppnas.
• USA intervenerar i Dominikanska Republiken. I november har amerikanska marinen helt övertagit styret i landet.
• I Sverige menar Folkskoleöverstyrelsen att varje skolbarn i Sverige bör läkarundersökas minst två gånger under sin skoltid (förutom vid sjukdom).

[redigera] Födda

• 2 januari - Ingemar Holde, svensk skådespelare.
• 3 januari - Kerstin Berger, svensk skådespelare.
• 10 januari - Sune Bergström, svensk biokemist, professor, nobelpristagare.
• 12 januari - P W Botha, sydafrikansk politiker, premiärminister 1978-1984, president 1984-1989.
• 14 januari - Claes Thelander, svensk skådespelare.
• 17 januari - Edwin B. Forsythe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1970-1984.
• 25 januari - Jörgen Westerståhl, svensk statsvetare, dotterson till Hjalmar Branting.
• 27 januari - Stjepan Filipović, jugoslavisk kommunist och partisan.
• 31 januari - Sangoulé Lamizana, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1966-1980.
• 2 februari - Dasarath Deb, indisk politiker, chefsminister i Tripura 1993-1998.
• 3 februari - Margareta Kjellberg, svensk vissångerska och historieberättare.
• 9 februari - Helmer Linderholm, svensk författare.
• 14 februari - C. William O'Neill, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1957-1959.
• 16 februari - Ivar Rydén, svensk sångare.
• 17 februari - Raf Vallone, amerikansk skådespelare.
• 20 februari - Mia Čorak Slavenska, kroatisk ballerina.
• 28 februari - Svend Asmussen, dansk kompositör, kapellmästare och jazzmusiker (violin).
• 29 februari - Dinah Shore, amerikansk sångerska.
• 3 mars - Paul Richard Halmos, ungersk-amerikansk matematiker.
• 11 mars - Harold Wilson, brittisk premiärminister 1964-1970 och 1974-1976.
• 15 mars - Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare.
• 2 april - Oleg Lundstrem, sovjetisk dirigent och jazzmusiker.
• 5 april - Gregory Peck, amerikansk skådespelare.
• 7 april - Anders Ek, svensk skådespelare.
• 13 april - Karin Lannby, svensk skådespelare.
• 17 april - Olof Johansson, svensk kompositör och musiker (dragspel).
• 22 april - Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist.
• 27 april - Bengt Häger, svensk professor.
• 28 april - Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare.
• 30 april - Claude Shannon, amerikansk ingenjör, grundlade den moderna kommunikationsteorin och informationsteorin.
• 1 maj - Glenn Ford, amerikansk skådespelare.
• 4 maj - Jane Jacobs, amerikansk författare samt arkitektur- och stadsplaneringskritiker.
• 5 maj - Giani Zail Singh, president i Indien 1982-1987.
• 6 maj - Sif Ruud, svensk skådespelare.
• 7 maj - Tore Wretman, svensk hovtraktör.
• 8 maj - João Havelange, brasiliansk ordförande i Internationella Fotbollförbundet, FIFA.
• 11 maj - Camilo José Cela, författare.
• 17 maj - Lenka Reinerová, tjeckisk författare.
• 26 maj - Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör.
• 2 juni - William R. Laird, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1956.
• 6 juni
  • Hamani Diori, president i Niger.
  • Jack Miller, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1961-1973.
• 8 juni - Sir Francis Crick, brittisk forskare, DNA-spiralens upptäckare.
• 9 juni - Robert McNamara, amerikansk affärsman och politiker, försvarsminister 1961-1968, ledare för Världsbanken 1968-1981.
• 12 juni - Ulla Isaksson, svensk författare och manusförfattare.
• 14 juni
  • Dorothy McGuire, amerikansk skådespelare.
  • Georg Henrik von Wright, finlandssvensk filosof.
• 24 juni - William B. Saxbe, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1974-1975.
• 28 juni - Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter.
• 1 juli - Olivia de Havilland, amerikansk skådespelare.
• 6 juli - Unica Zürn, tysk surrealistisk författare, poet och konstnär.
• 9 juli - Edward Heath, brittisk politiker, premiärminister 1970-1974.
• 11 juli - George Fant, svensk skådespelare.
• 13 juli - Helmer Furuholm, svensk författare.
• 16 juli - Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman.
• 27 juli
  • Asfa Wossen, Etiopiens kejsare på papperet 1975-1976.
  • Keenan Wynn, amerikansk skådespelare.
• 30 juli - Sven Björkman, svensk skådespelare, författare, kåsör, manusförfattare, kompositör, sångtextförfattare.
• 5 augusti - K.W. Gullers, svensk fotograf.
• 7 augusti - Majken Torkeli, svensk skådespelare och författare.
• 8 augusti - Stig Rybrant, svensk musiker (piano), kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
• 10 augusti - Hubert Maga, president i Dahomey, nuvarande Benin.
• 24 augusti
  • Leo Ferré, fransk poet och sångare.
  • Gunnar "Knas" Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist.
• 25 augusti - Van Johnson, amerikansk skådespelare.
• 27 augusti - Ingvar Hellberg, svensk kompositör och textförfattare.
• 13 september – Roald Dahl, brittisk författare.
• 14 september - Erik Dahmén, professor i nationalekonomi.
• 18 september
  • Rossano Brazzi, italiensk skådespelare.
  • Sylva Åkesson, svensk skådespelare.
• 21 september
  • Marianne Aminoff, svensk skådespelare.
  • Zinovy Gerdt, sovjetisk skådespelare.
• 23 september - Aldo Moro, italiensk politiker, premiärminister.
• 24 september - Anne-Marie Brunius, svensk skådespelare.
• 28 september - Olga Lepesjinskaja, rysk ballerina och balettlärare.
• 30 september - Roland Bengtsson, svensk kompositör, kammarmusiker och musiker (gitarrist).
• 2 oktober - Sten Sundfeldt, svensk diplomat.
• 3 oktober
  • James Herriot, engelsk veterinär och författare.
  • Knut Wigert, norsk skådespelare.
• 4 oktober - George Sidney, amerikansk filmregissör och filmproducent.
• 18 oktober - Anthony Dawson, amerikansk skådespelare.
• 19 oktober - Karl-Birger Blomdahl, svensk tonsättare.
• 26 oktober
  • Wolf Kaiser, tysk skådespelare.
  • François Mitterrand, fransk president 1981-1995.
• 31 oktober - Carl Johan Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf VI Adolf och Margareta av Connaught.
• 5 november - Willoughby Gray, brittisk skådespelare.
• 8 november - Peter Wiess, tysk-svensk konstnär.
• 20 november - Evelyn Keyes, amerikansk skådespelerska.
• 27 november - John Padovano, amerikansk skådespelare och filmproducent.
• 29 november - John Arthur Love, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1963-1973.
• 5 december - Agneta Prytz, svensk skådespelare och dansare.
• 6 december - Kristján Eldjárn, isländsk politiker (president).
• 9 december - Kirk Douglas, amerikansk skådespelare.
• 14 december - Axel Jansson, svensk politiker (vänsterpartist) och redaktör.
• 16 december - Birgitta Valberg, svensk skådespelare.
• 18 december - Betty Grable, amerikansk skådespelare.
• 30 december - Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör.
• Swami Chinmayananda, indisk guru.
• Ingrid Vang Nyman, dansk illustratör.
• Jack Vance, amerikansk science fiction-författare.

[redigera] Avlidna

• 2 februari - Adolf Ahlsell, svensk ingenjör.
• 19 februari - Ernst Mach, österrikisk fysiker.
• 28 februari - Henry James, amerikansk författare.
• 2 mars - Elisabet av Wied, rumänsk drottning och författare.
• 4 mars - Franz Marc, tysk konstnär.
• 11 mars - Henry G. Davis, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871-1883.
• 21 mars - Cole Younger, amerikansk bankrånare, medlem i James Younger-ligan.
• 4 maj - Joseph Mary Plunkett, irländsk poet och revolutionär.
• 11 maj - Max Reger, tysk organist och tonsättare.
• 13 maj - Sholom Aleichem, ukrainsk rabbi och författare, förlagan till Spelman på taket.
• 21 maj - Artúr Görgey, ungersk militär och överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848-49.
• 25 juni - Thomas Eakins, amerikansk målare.
• 29 juni - Ernst Immanuel Bekker, tysk jurist.
• 23 juli
  • Sir William Ramsey, brittisk kemist, nobelpristagare.
  • Adolf Weil, tysk invärtesläkare.
• 30 juli - Albert Neisser, tysk läkare.
• 10 augusti - Karl Westerström, svensk godsägare och politiker (högern).
• 16 augusti - Umberto Boccioni, italiensk futurist, målare och skulptör.
• 12 september - Bernhard Riedel, tysk kirurg.
• 15 september - Julius Fucik, tjeckisk kompositör.
• 1 oktober - James Paul Clarke, amerikansk demokratisk politiker.
• 10 oktober - Antonio Sant'Elia, italiensk arkitekt.
• 29 oktober - John Sebastian Little, amerikansk demokratisk politiker.
• 13 november - Percival Lowell, amerikansk amatörastronom.
• 21 november - Frans Josef, kejsare av Österrike i 68 år och konung av Ungern (och därmed av Dubbelmonarkin) i 48 år.
• 22 november - Jack London, amerikansk författare.
• 1 december - Charles de Foucauld, romersk-katolsk präst, eremit och ordensgrundare, saligförklarad.
• 5 december - Augusta av Cambridge.
• 10 december - Oyama Iwao, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.
• 30 december - Rasputin, eg. Grigorij Jefimovitj, rysk mystiker (mördad).

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Inget pris utdelades
• Kemi - Inget pris utdelades
• Medicin - Inget pris utdelades
• Litteratur - Verner von Heidenstam, Sverige
• Fred - Inget pris utdelades