1916

1916 – MCMXVI 96 år sedan
År 1913 | 1914 | 1915 1916 1917 | 1918 | 1919
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1916
Epok: 1:a världskriget 1914-1918	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Hj. Hammarskjöld 1914-1917
Finland 1916
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Franz A. Seyn 1909-1917
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2669
Bahá'í- kalendern	72 – 73
Buddhistisk kalender	2460
Etiopisk kalender	1908 – 1909
Nengō (Japan)	Taishō 5
Judisk kalender	5676 – 5677
Muslimsk kalender	1334 – 1335
Persisk kalender (Iran och Afghanistan)	1294 – 1295
Sakakalendern (Indien)	1838 – 1839
Thailändsk solkalender	2459

1916 (MCMXVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

• 1 januari – I Danmark startar tjänsteflickornas fackförbund Husassistenternes Fagforbund egen arbetslöshetskassa .
• 6 januari – Storbritanniens parlament antar en lag om allmän värnplikt .
• 8 januari – De sista allierade trupperna retirerar från Gallipolihalvön.
• 17 januari
  • Galtströms järnbruk i Medelpad levererar sin sista järnmalm, varefter bruket läggs ner efter 253 års verksamhet.
  • Professional Golfers Association (PGA) bildas.
• 25 januari – Lars Hanson gör succé i titelrollen när August Strindbergs Gustaf III har premiär på Intima teatern .

Februari

• 4 februari – Tygbrist råder i Sverige under det europeiska stormaktskriget, sedan krigsutbrottet har priserna på klädesvaror i Sverige ökat med cirka 40 % .
• 21 februari – Den tyska femte armén anfaller de franska befästningsanläggningarna vid Verdun . Eldkastare används för första gången av tyskarna i Verdun.
• 29 februari – 40 svenska fartyg har träffats av tyska torpeder eller minor sedan september 1914, vilket kostat 128 människoliv och minskat Sveriges tonnage med 50 000 brutton .
• Februari-juli – Slaget vid Verdun utkämpas med 700 000 döda, skadade eller försvunna.

Mars

• 1 mars – Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm invigs. Det är dödsboet efter industrimannen Carl Fredrik Liljevalch som donerat de drygt 500 000 SEK det kostat att bygga . Konstahllen invigs med utställningar av Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors .
• 6 mars – Det första sprängskottet i arbetet på den svenska ostkustbanan avfyras utanför Sundsvall .
• 9 mars – Ett hundratal mexikanska gerillasoldater under befäl av gerillaledaren Pancho Villa går över gränsen till USA och attackerar staden Columbus i New Mexico. 17 amerikaner dödas.
• 9-11 mars – De skandinaviska stats- och utrikesministrarna möts i Köpenhamn och manifesterar de tre staternas gemensamma neutralitetspolitik .
• 15 mars – Som svar på den mexikanska gerillaattacken mot Columbus, New Mexico den 9 mars tågar en amerikansk militärbrigad på 15 000 man under general John J. Pershings befäl på order av president Woodrow Wilson över gränsen till Mexiko för att infånga gerillaledaren Villa.
• 19 mars – Åtta Curtiss-plan lyfter från Columbus, New Mexico, i USA:s första flygsökning, in på mexikanskt territorium i sökandet efter gerillaledaren Villa. (De amerikanska styrkorna i Mexiko hemkallas i januari 1917 då president Wilson efter påtryckningar från Mexikos regering beslutar prioritera händelserna i Europa framför infångandet av Villa).
• Mars – Ett nordiskt ministermöte hålls i Köpenhamn.

April

• 1 april – Bulgarien byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska .
• 23 april – Stearinljusfabrikerna i Sverige ställer in produktionen på grund av talkbrist , vilket importeras till Sverige från England .
• 24 april – Påskupproret utbryter på Irland. och organiseras av Irish Volunteers. Upproret slås ner efter sex dagars gatustrider i Dublin . James Connolly leder upproret . Nationalistpartiet Sinn Fein försöker med tysk hjälp att befria Irland från Storbritannien.
• April – Mot partiets vilja håller Socialdemokratiska Ungdomsförbundet i Sverige en fredskongress. Man framåller storstrejk som vägen till fred.

Maj

• 3 maj – Zeth "Zäta" Höglund, Ivan Oljelund och Erik Hedén döms till straffarbete för sina uttalanden under en kongress där man förespråkat storstrejk som vägen till fred.
• 14 maj-30 september – Sommartid införs för första gången i Sverige, men ungefär halva befolkningen struntar i beslutet .
• 17 maj – Sveriges riksdag antar en enhällig neutralitetsförklaring, och samtidigt deklareras frågan om Ålands status av vital betydelse .
• 31 maj – Britterna besegrar tyskarna i Skagerackslaget där 25 000 fartyg sänks och nära 8 000 sjömän dödas då tyska högsjöflottan tvingas tillbaka till sina baser vilket dock kostar britterna stora förluster. Detta är den enda sjöstriden under första världskriget.
• Maj – En österrikisk motoffensiv i Asiago tillfogar italienska styrkor 150 000 mans förluster.
• Maj
  • En svår översvämning, med extrema vattennivåer drabbar bland annat Dalarna.
  • USA skickar soldater till Dominikanska republiken för att "upprätthålla ordning" under hotande uppror .

Juni

• 5 juni – Den arabiska resningen mot Osmanska riket börjar på initiativ av britten Thomas Edward Lawrence .
• 6 juni – Svenska flaggans dag firas för första gången i hela Sverige, bland annat på Skansen .
• 7 juni – Sveriges riksdag antar en lag om obligatorisk olycksfallsförsäkring i arbetslivet från januari 1918 .
• 24 juni – Britterna startar stort anfall vid Sommefloden .

Juli

• 1 juli–26 november – Den allierade offensiven vid Somme orsakar britterna deras största förlust på en endag dag, då 57 000 stupar . Totalt dödas mer än 1 miljon döda, skadade eller försvunna. Här används stridsgas för första gången av brittiska styrkor.
• 8 juli – I frånvaron av olympiska spel hålls Svenska spelen med deltagare även från Norge och Danmark på Stadion i Stockholm .
• 29 juli – Kogrundsrännan utanför Falsterbo mineras efter tyska påtryckningar. De allierade ifrågasätter då Sveriges neutralitet . Det är den enda farled de allierade kan använda genom Öresund. Samtidigt får Tysklands malmbåtar på väg från Luleå eskort av svenska flottan .

Augusti

• 1 augusti – Fredsdemonstrationer i Sverige på tvåårsdagen av krigsutbrottet .
• 27 augusti – Bulgarien inträder i kriget på ententens sida .
• 29 augusti
  • Erich von Falkenhayn får sparken från jobbet som Tysklands överbefälhavare och ersätts av Paul von Hindenburg .
  • Det finländska ångfartyget Wellamo torpederas och båttrafiken mellan Sverige och Finland stoppas helt .
• Augusti
  • Storbritannien förbjuder all export till Sverige.
  • Rumänien inträder i första världskriget på Rysslands sida.

September

• 1 september – Bulgarien förklarar krig mot Rumänien .
• 3 september – Tyskarna slås tillbaka i slaget vid Verdun .
• 15 september – Stridsvagnar ("Tanks") används för första gången av britterna vid Somme .
• 28 september – Den svenska Folkhushållningskommissionen inrättas för ransoneringen av livsmedel . Privata sockerlager över elva kilo per person beslagtas.
• 30 september – Thorvald Stauning blir medlem av den danska samlingsregeringen och därmed Nordens förste socialdemokratiske minister .

Oktober

• 8 oktober – Sverige vinner för första gången över Danmark i fotboll, 4-0 på Stockholms stadion .
• 31 oktober – Den svenska livsmedelsransoneringen inleds med statliga folkhushållningskommissionens ransonering av socker ; man får ett kilo per månad.

November

• 3 november – Qatar ställs under brittiskt beskydd .
• 5 november – Det självständiga Kungariket Polen utropas på tyskt och österrikiskt initiativ .
• 7 november

Presidentval i USA.

• • Demokraten Woodrow Wilson besegrar republikanen Charles Evans Hughes vid presidentvalet i USA.
  • Jeannette Rankin från Montana blir första kvinna att väljas in i USA:s representanthus.
• 8 november – Slaget vid Somme avslutas till de allierades fördel.
• 13 november – Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm öppnas .
• 21 november – Kejsar Karl blir kejsare av Österrike-Ungern .
• 28 november – Offensiven vid Somme avbryts, nära 1,2 miljoner dödade .

December

• 6 december – Tyska, österrikiska, turkiska och bulgariska trupper besätter Bukarest. Rumänien är besegrat .
• 10 december – Verner von Heidenstam, Sverige får nobelpriset i litteratur, men ingen nobelfest hålls .
• 15 december – Slaget vid Verdun avslutas utan att tyskarna har besegrat fransmännen, nära 700 000 döda .

Okänt datum

• USA skickar soldater till Kina för att stoppa upplopp på amerikansk engendom i Nanking .
• Trollhättan, Sverige får stadsprivilegium.
• Trollhätte kanals tredje slussled invigs.
• Grönköpings Veckoblad bryts loss från Söndags-Nisse och blir en egen tidning.
• Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag bildas för att göra 6 juni till svensk nationaldag.
• Ett konsortium för främjandet av svensk-ryska handelsförbindelser bildas.
• En svensk dyrtidskongress organiseras av socialdemokraterna, LO och KF i protest mot de ökande levnadsomkostnaderna.
• Ryssarna militariserar Åland, vilket väcker irritation inom den svenska riksdagen och pressen.
• De krigförande makternas ubåtar förbjuds använda svenska farvatten.
• Göteborgs Nya Verkstad ombildas till Götaverken.
• En inskränkningslag antas och förbjuder utländska bolag att äga mark och gruvor samt begränsar utländskt ägande i svenska bolag.
• Sveriges äldsta investmentbolag, Investor, bildas av Stockholms Enskilda Bank.
• AB Chokladfabriken Marabou grundas.
• Lorensbergsteatern i Göteborg invigs med August Strindbergs Ett drömspel i regi av Mauritz Stiller. Teatern är Nordens modernaste med Sveriges första vridscen, rundhorisont och ett avancerat belysningssystem.
• AB Spetsbergens Svenska Kolfält bildas för att handha de svenska kolgruvorna på Spetsbergen.
• I en kungörelse bestämmer den svenska riksdagen att samebarn, som går i så kallade nomadskolor, skall bo och utspisas i kåtor av trä. Anledningen är, att de inte skall förlora sin "lappskhet" och bli alltför lika andra svenskar.
• De dittills ganska dåliga svenska emigrantskeppen till USA ersätts av Broströmskoncernens nya vita bekväma fartyg.
• Sveriges första och enda konstslöjdmuseum, Rhösska museet i Göteborg, öppnas.
• USA intervenerar i Dominikanska Republiken. I november har amerikanska marinen helt övertagit styret i landet.
• I Sverige menar Folkskoleöverstyrelsen att varje skolbarn i Sverige bör läkarundersökas minst två gånger under sin skoltid (förutom vid sjukdom).
• Det amerikanska flygplanstillverkarföretaget Boeing grundas.
• Allmänna smörgårdsbordet i Sverige dras in .
• Sprit serveras bara om man beställer lagad för minst 1 SEK i Sverige .
• I Sverige beslagtas privata sockerlager större än 11 kilo per person .
• Sveriges rgeering protesterar mot att tre svenska timmerångbåtar sänkts av tysk u-båt .
• På grund av råvarubrist i Sverige förses tändsticksaskar med plån bara på ena sidan .
• Världens första spelfilm med homoerotiskt motiv har premiär och heter "Vingarna" får homosexualiteten ett ansikte
• KF:s första storförening Konsum Stockholm bildas .
• Naima Wifstrand spelar huvudrollen i operetten "Czardasfurstinnan" .

Födda

• 2 januari – Ingemar Holde, svensk skådespelare.
• 3 januari – Kerstin Berger, svensk skådespelare.
• 10 januari – Sune Bergström, svensk biokemist, professor, nobelpristagare.
• 12 januari – P W Botha, sydafrikansk politiker, premiärminister 1978-1984, president 1984-1989.
• 14 januari – Claes Thelander, svensk skådespelare.
• 17 januari – Edwin B. Forsythe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1970-1984.
• 25 januari – Jörgen Westerståhl, svensk statsvetare, dotterson till Hjalmar Branting.
• 27 januari – Stjepan Filipović, jugoslavisk kommunist och partisan.
• 31 januari – Sangoulé Lamizana, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1966-1980.
• 2 februari – Dasarath Deb, indisk politiker, chefsminister i Tripura 1993-1998.
• 3 februari – Margareta Kjellberg, svensk vissångerska och historieberättare.
• 7 februari – Floyd K. Haskell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973-1979.
• 9 februari – Helmer Linderholm, svensk författare.
• 14 februari – C. William O'Neill, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1957-1959.
• 16 februari – Ivar Rydén, svensk sångare.
• 17 februari – Raf Vallone, amerikansk skådespelare.
• 20 februari – Mia Čorak Slavenska, kroatisk ballerina.
• 28 februari – Svend Asmussen, dansk kompositör, kapellmästare och jazzmusiker (violin).
• 29 februari – Dinah Shore, amerikansk sångerska.
• 3 mars – Paul Richard Halmos, ungersk-amerikansk matematiker.
• 11 mars – Harold Wilson, brittisk premiärminister 1964-1970 och 1974-1976.
• 15 mars – Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare.
• 2 april – Oleg Lundstrem, sovjetisk dirigent och jazzmusiker.
• 5 april – Gregory Peck, amerikansk skådespelare.
• 7 april – Anders Ek, svensk skådespelare.
• 13 april – Karin Lannby, svensk skådespelare.
• 17 april – Olof Johansson, svensk kompositör och musiker (dragspel).
• 22 april – Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist.
• 27 april – Bengt Häger, svensk professor.
• 28 april – Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare.
• 30 april – Claude Shannon, amerikansk ingenjör, grundlade den moderna kommunikationsteorin och informationsteorin.
• 1 maj – Glenn Ford, amerikansk skådespelare.
• 4 maj – Jane Jacobs, amerikansk författare samt arkitektur- och stadsplaneringskritiker.
• 5 maj – Giani Zail Singh, president i Indien 1982-1987.
• 6 maj – Sif Ruud, svensk skådespelare .
• 7 maj – Tore Wretman, svensk hovtraktör.
• 8 maj – João Havelange, brasiliansk ordförande i det internationella fotbollsförbundet, FIFA.
• 11 maj – Camilo José Cela, författare.
• 17 maj – Lenka Reinerová, tjeckisk författare.
• 26 maj – Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör.
• 2 juni – William R. Laird, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1956.
• 6 juni
  • Hamani Diori, president i Niger.
  • Jack Miller, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1961-1973.
• 8 juni – Sir Francis Crick, brittisk forskare, DNA-spiralens upptäckare.
• 9 juni – Robert McNamara, amerikansk affärsman och politiker, försvarsminister 1961-1968, ledare för Världsbanken 1968-1981.
• 12 juni – Ulla Isaksson, svensk författare och manusförfattare.
• 14 juni
  • Dorothy McGuire, amerikansk skådespelare.
  • Georg Henrik von Wright, finlandssvensk filosof.
• 24 juni – William B. Saxbe, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1974-1975.
• 28 juni – Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter.
• 1 juli – Olivia de Havilland, amerikansk skådespelare.
• 6 juli – Unica Zürn, tysk surrealistisk författare, poet och konstnär.
• 9 juli – Edward Heath, brittisk politiker, premiärminister 1970-1974.
• 11 juli – George Fant, svensk skådespelare.
• 13 juli – Helmer Furuholm, svensk författare.
• 16 juli – Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman.
• 27 juli
  • Asfa Wossen, Etiopiens kejsare på papperet 1975-1976.
  • Keenan Wynn, amerikansk skådespelare.
• 30 juli – Sven Björkman, svensk skådespelare, författare, kåsör, manusförfattare, kompositör, sångtextförfattare.
• 5 augusti – K.W. Gullers, svensk fotograf .
• 7 augusti – Majken Torkeli, svensk skådespelare och författare.
• 8 augusti – Stig Rybrant, svensk musiker (piano), kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
• 10 augusti – Hubert Maga, president i Dahomey, nuvarande Benin.
• 24 augusti
  • Leo Ferré, fransk poet och sångare.
  • Gunnar "Knas" Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist.
• 25 augusti – Van Johnson, amerikansk skådespelare.
• 27 augusti – Ingvar Hellberg, svensk kompositör och textförfattare.
• 13 september – Roald Dahl, brittisk författare.
• 14 september – Erik Dahmén, professor i nationalekonomi.
• 18 september
  • Rossano Brazzi, italiensk skådespelare.
  • Sylva Åkesson, svensk skådespelare.
• 20 september – Rudolf-August Oetker, tysk företagare, grundare av företaget Oetker.
• 21 september
  • Marianne Aminoff, svensk skådespelare.
  • Zinovy Gerdt, sovjetisk skådespelare.
• 23 september – Aldo Moro, italiensk politiker, premiärminister.
• 24 september – Anne-Marie Brunius, svensk skådespelare.
• 28 september – Olga Lepesjinskaja, rysk ballerina och balettlärare.
• 30 september – Roland Bengtsson, svensk kompositör, kammarmusiker och musiker (gitarrist).
• 2 oktober – Sten Sundfeldt, svensk diplomat.
• 3 oktober
  • James Herriot, engelsk veterinär och författare.
  • Knut Wigert, norsk skådespelare.
• 4 oktober – George Sidney, amerikansk filmregissör och filmproducent.
• 18 oktober – Anthony Dawson, amerikansk skådespelare.
• 19 oktober – Karl-Birger Blomdahl, svensk tonsättare .
• 26 oktober
  • Wolf Kaiser, tysk skådespelare.
  • François Mitterrand, fransk politiker, Frankrikes president 1981–1995.
• 30 oktober – Charles E. Potter, amerikansk republikansk politiker, senator 1952-1959.
• 31 oktober – Carl Johan Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf VI Adolf och Margareta av Connaught.
• 5 november – Willoughby Gray, brittisk skådespelare.
• 8 november – Peter Wiess, tysk konstnär och författare verksam i Sverige .
• 20 november – Evelyn Keyes, amerikansk skådespelerska.
• 27 november – John Padovano, amerikansk skådespelare och filmproducent.
• 29 november – John Arthur Love, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1963-1973.
• 5 december – Agneta Prytz, svensk skådespelare och dansare.
• 6 december – Kristján Eldjárn, Islands president 1968-1980.
• 9 december – Kirk Douglas, amerikansk skådespelare.
• 14 december – Axel Jansson, svensk politiker (vänsterpartist) och redaktör.
• 16 december – Birgitta Valberg, svensk skådespelare.
• 18 december – Betty Grable, amerikansk skådespelare.
• 30 december – Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör.
• Swami Chinmayananda, indisk guru.
• Ingrid Vang Nyman, dansk illustratör.
• Jack Vance, amerikansk science fiction-författare.

Avlidna

• 2 februari – Adolf Ahlsell, svensk ingenjör.
• 19 februari – Ernst Mach, österrikisk fysiker.
• 28 februari – Henry James, amerikansk författare.
• 2 mars – Elisabet av Wied, rumänsk drottning och författare.
• 4 mars – Franz Marc, tysk konstnär.
• 11 mars – Henry G. Davis, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871-1883.
• 21 mars – Cole Younger, amerikansk bankrånare, medlem i James Younger-ligan.
• 15 april – Auguste Barth, fransk indolog.
• 4 maj – Joseph Mary Plunkett, irländsk poet och revolutionär.
• 11 maj – Max Reger, tysk organist och tonsättare.
• 13 maj – Sholom Aleichem, ukrainsk rabbi och författare, förlagan till Spelman på taket.
• 21 maj – Artúr Görgey, ungersk militär och överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848-49.
• 16 juni – Edwin C. Burleigh, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1916.
• 25 juni – Thomas Eakins, amerikansk målare.
• 29 juni – Ernst Immanuel Bekker, tysk jurist.
• 23 juli
  • Thomas M. Patterson, irländsk-amerikansk politiker.
  • Sir William Ramsey, brittisk kemist, nobelpristagare.
  • Adolf Weil, tysk invärtesläkare.
• 30 juli – Albert Neisser, tysk läkare.
• 9 augusti – John Mellen Thurston, amerikansk republikansk politiker, senator 1895-1901.
• 10 augusti – Karl Westerström, svensk godsägare och politiker (högern).
• 16 augusti – Umberto Boccioni, italiensk futurist, målare och skulptör.
• 12 september – Bernhard Riedel, tysk kirurg.
• 15 september – Julius Fucik, tjeckisk kompositör.
• 1 oktober – James Paul Clarke, amerikansk demokratisk politiker.
• 10 oktober – Antonio Sant'Elia, italiensk arkitekt.
• 29 oktober – John Sebastian Little, amerikansk demokratisk politiker.
• 13 november – Percival Lowell, amerikansk amatörastronom.
• 21 november – Frans Josef, kejsare av Österrike i 68 år och konung av Ungern (och därmed av Dubbelmonarkin) i 48 år.
• 22 november – Jack London, amerikansk författare.
• 1 december – Charles de Foucauld, romersk-katolsk präst, eremit och ordensgrundare, saligförklarad.
• 5 december – Augusta av Cambridge.
• 10 december – Oyama Iwao, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.
• 30 december – Rasputin, eg. Grigorij Jefimovitj, rysk mystiker (mördad av ryske tsarens släktingar) .

Nobelpris

• Fysik – Inget pris utdelades
• Kemi – Inget pris utdelades
• Medicin – Inget pris utdelades
• Litteratur – Verner von Heidenstam, Sverige
• Fred – Inget pris utdelades

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1916.
  Bilder & media