Nyckelhålsmärkning
Livsmedelsverkets symbol nyckelhålet är till för att hjälpa konsumenterna att hitta hälsosammare livsmedelsalternativ, både när de handlar mat och äter på restaurang. Nyckelhålet används sedan juni 2009 även i Norge och Danmark, länderna har gemensamma regler.
Nyckelhålet ställer krav på fettmängd, fettkvalitet, fiberhalt och på hur mycket socker och salt ett livsmedel får innehålla. Frukt, grönsaker, kött och fisk får nyckelhålsmärkas liksom bröd, flingor, pasta, mejeri- och charkprodukter. I samband med att de tre länderna fick gemensamma regler infördes ett nytt kriterium om innehåll av fullkorn för att få nyckelhålsmärka bröd, hårt bröd och andraspannmålsprodukter med nyckelhålet.
Livsmedelsverkets märkning "Nyckelhålet" för särskilt nyttig mat fick innehålla upp till 14 % transfett. En regel som ändrades först efter att detta påpekats utifrån av tidningen DN:s larm.[1] Nyckelhålet är en frivillig märkning. Det är livsmedelsföretagen själva som ansvarar för att de livsmedel som nyckelhålsmärks uppfyller Livsmedelsverkets regler. I Sverige görs kontrollen av märkningen i första hand av den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Livsmedelsverkets symbol Nyckelhålet har funnits i Sverige sedan 1989.
Historia
- 1985 – Tillkom en idé om märkning av livsmedel i Norsjös butiker. Detta krävde många möten med Norsjö kommun, landstinget och livsmedelsverket.[2]
- 1987 – Livsmedelsgrupper med hög fiberhalt och låg fetthalt märktes på hyllkanten med Norsjösatsningens hjärta användes som symbol.[2]
- 1989 – Märkningen blev rikstäckande och en ny symbol med nyckelhålet i svart eller grön färg på vit botten kunde sättas på vissa livsmedel[3]. Allteftersom omfattas fler livsmedel.[2]
- 2005 – Nytt koncept blir att det förutom fibrer och fett skall omfatta salt och socker, som ligger för beslut i EU.[2]
Bakgrund
Epidemiologiska undersökningar under 1970-talet visade stora skillnader i Sverige i dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. I Västerbotten var dödligheten i dessa sjukdomar 40% högre bland personer som var yngre än 75 år än den i Halland, som hade lägst dödlighet i landet. Landstinget började i samarbete med Umeå universitet omkring 1980 planera för förebyggande befolkningsinsatser, Västerbottens hälsoundersökningar (VHU). Norsjö kommun var den av länets kommuner som hade den högsta dödligheten i de aktuella sjukdomarna och därför bestämdes för en mindre utvecklingsmodell i samverkan med kommun, näringsliv, organisationer och föreningar där primärvården hade nyckelrollen. En logotyp för projektet togs fram, VHU-loggan, som var ett stiliserat rött hjärta med kärl och användes bland annat för livsmedelsmärkning. Denna livsmedelsmärkning transformerades senare i samverkan med Statens livsmedelsverk till Nyckelhålet som enligt verkets föreskrift kunde vara i svart eller grön färg på vit botten och därmed blev rikstäckande[4].
Referenser
- ^ dn.se - Karin Bojs: Farligt transfett blir förbjudet
- ^ [a b c d] ”Nyckelhålets historia - Norsjö kommun”. norsjo.se. 8 april 2011. http://www.norsjo.se/default.aspx?id=21075. Läst 2 april 2013.
- ^ Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om användning av viss symbol; (SLVFS 1989:2). Uppsala: Statens livsmedelsverk. 1989.
- ^ Weinehall, Lars (2012). ”Västerbottens satsning på storskalig hjärt-kärlprevention”. Läkartidningen (Stockholm: Läkartidningen Förlag AB) 109 (36): sid. 1552-54. ISSN 0023-7205.
Se även
- Livsmedelsföretagen, branschorganisation