Sädesslag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Säd” leder hit. För andra betydelser, se Säd (olika betydelser).
Produkter av olika spannmål.

Sädesslag eller stråsäd kallas de gräsväxter vars frön används som mat. Fröna (som kallas säd, sädeskorn eller spannmål) tas om hand för att till exempel malas till mjöl, valsas och klippas till gryn eller ångprepareras och valsas ut till flingor. Resten av växten blir till halm.

För att förbättra hållbarheten torkas spannmålen vanligen i en spannmålstork.

Cerealier är ett sammanfattande namn på frön av alla sädesslag, olika slags ris, hirs m m.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Spannmål är ett gammalt ord, som kan härledas från fornsvenska spannamal, och var en sorts skatt, som utgick i form av en viss mängd säd plus en bit tyg av viss storlek. Ytterst betyder spannamal mätning i spannar. Mängden av ett spannamal var 2 spann och 3 mal. [1]
  • Cerealier härleds från latin cerealis = "som hör till säden", egentligen sädesgudinnan Ceres[1] vars insignier är en skära och en vetekärve.

Urval av sädesslag[redigera | redigera wikitext]

Vetesläktet

Ax av korn, vete och råg.
Högar med maltkorn utanför Lantmännens silos i Ystad 2009.
  • Vete kan malas till mjöl eller flingor och används i kakor, bullar och matbröd. Grahamsmjöl är fullkornsmjöl av vete. Veteöl är inte så vanligt i Sverige, men däremot i Tyskland.
  • Durumvete används ofta till pasta och odlas därför bland annat runt Medelhavet, där även pastan kommer ifrån.
  • Dinkel är ett gammalt sädesslag, som ånyo börjat nyttjas för bakning. I Sverige odlas det i större utsträckning på Gotland.

Kornsläktet

Rågar

  • Råg kan malas till mjöl eller flingor och bakas till bröd, till exempel knäckebröd.

Havren

  • Havre innehåller en ofarlig variant av gluten, är nyttigt och sägs motverka blodfetter. En slags mjölk, havremjölk, som tillverkas av havre. Hästar tycker om havre, men blir lätt för pigga om de äter för mycket.

Majssläktet

Rissläktet

  • Ris äts ofta kokt eller ångkokt och är en basföda i många länder, bland annat i de asiatiska. Risvin, sake, tillverkas av ris och håller ungefär 20 procent alkohol. Denna dryck dricks enligt traditionen ur pipförsedda kärl av porslin.

Hirs, som odlades redan under förhistorisk tid, är en av världens äldsta kulturväxter. Omkring år 2 700 f.Kr. var hirsen ett av de viktigaste sädesslagen i Kina.

Rågvete används mest till djurfoder.

Durrasläktet

Fonio

Teff är ett afrikanskt sädesslag. Det traditionella etiopiska och eritrianska brödet injera bakas av teff.


Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

De olika sädesslagen kan drabbas av sjukdomar och parasiter. Några av dem är mjöldagg,svartrost och mjöldryga.

Pseudosädesslag[redigera | redigera wikitext]

Pseudosädesslag kallas de icke-gräsväxter som används på samma sätt som sädesslag (riktiga sädesslag är gräsväxter). Två exempel är bovete och quinoa, som inte är sädesslag utan örter av andra växtfamiljer. Bovete är släkt med rabarber, men dess frön används som vete. Dock innehåller bovete inte gluten. Bovete är huvudingrediens i blinier (ryska plättar). Mjölmålla är en målla, det vill säga den tillhör samma släkte som till exempel svinmålla. Även vissa amaranter kan räknas till pseudosädesslagen.

De fyra sädesslagen[redigera | redigera wikitext]

I Sverige används de fyra sädesslagen som ett vanligt förekommande samlingsbegrepp, för de viktigaste förekommande sädesslagen i landet. Dessa är vete, havre, korn och råg.

Spannmålsodling[redigera | redigera wikitext]

Odlingen av spannmål sker i hela världen, som är en snabbt växande industri. Sedan 1960-talet har spannmålsproduktionen ökat med cirka 30 procent varje årtionde.

Odlingen av spannmålsprodukter är främst ämnat för kommersiellt bruk, eftersom självförsörjning inte gynnar familjen mer än vad den gör för exporten av varan.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Elias Wessén: Våra ord. deras uttal och ursprung, Norstedts, Stockholm 1966

Se även[redigera | redigera wikitext]