Omikron2 Canis Majoris

Från Wikipedia
Omikron2 Canis Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora hunden
Rektascension07t 03m 01,47211s[1]
Deklination-23° 49′ 59,8523″[2]
Skenbar magnitud ()3,043[3] (2,98 – 3,04)[4]
Stjärntyp
SpektraltypB3 Ia[5]
U–B-0,778[3]
B–V-0,077 ± 0,035[6]
VariabeltypPulserande variabel av Alfa Cygni-typ (ACYG)[4]
Astrometri
Radialhastighet ()48,40 ± 0,6[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -2,21 ± 0,37[1] mas/år
Dek.: 3,61 ± 0,40[1] mas/år
Parallax ()1,18 ± 0,40[1]
AvståndCa 2 800  (Ca 800 pc)
Absolut magnitud ()-7,3[8]
Detaljer
Massa21,4 ± 2,2[9] M
Radie65[8] R
Luminositet220 000[8] L
Temperatur15 500[8] K
Vinkelhastighet58[8] km/s
Ålder7,4 ± 1,0[9] miljoner år
Andra beteckningar
24 Canis Majoris, GCRV 4636, 2MASS J07030147-2349598, TD1 8967, GEN# +5.11210029, MCW 501, TYC 6523-3722-1, ALS 14803, GSC 06523-03722, N30 1535, UBV 6934, CD-23 4797, HD 53138, PMC 90-93 194, UBV M 40650, CEL 1535, HIC 33977, PPM 251514, uvby98 511210029, Cl Collinder 121 29, HIP 33977, ROT 1137, CPD-23 1747, HR 2653, SAO 172839, GM99b 20, FK5 270, IRAS 07009-2345, SKY# 12624, GC 9307, JP11 4544, SRS 30270[2]

Omikron2 Canis Majoris, (ο2 Canis Majoris, förkortat Omikron2 CMa, ο2 CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på +3,04[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 1,2[1] mas beräknas den befinna sig på ca 2 800 ljusårs (800 parsek) avstånd från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

I stjärnkatalogen i Al Achsasi Al Mouakket-kalendern var Omikron2 Canis Majoris betecknad Thanih al Adzari (تاني ألعذاري - taanii al-atārii), som översattes till latin som Secunda Virginum, vilket betyder "den andra jungfrun".[10] Denna stjärna, tillsammans med Epsilon CMa (Adhara), Delta CMa (Wezen) och Eta CMa (Aludra), var Al'Adhārā (ألعذاري), Jungfruarna.[11][12]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Omikron2 Canis Majoris är en blå till vit superjättestjärna av spektralklass B3 Ia,[13] som har förbrukat förrådet av väte och genererar energi genom kärnfusion av helium i dess kärna. Den har en massa som är ca 21[9] gånger solens massa, en radie som är ca 65[8] gånger större än solens och utsänder ca 220 000[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 15 500 K.[8]

Omikron2 Canis Majoris, eller 24 Canis Majoris, är en pulserande variabel av Alfa Cygni-typ (ACYG)[4]. Den varierar mellan skenbar magnitud +2,98 och 3,04 med en period av 24,44 dygn.[4] Den förlorar massa genom dess stjärnvind med en takt av omkring 2 × 10-9 gånger solens massa per år, eller motsvarande en solmassa per 500 miljoner år.[14]

Collinder 121[redigera | redigera wikitext]

Även om Omikron2 Canis Majoris ligger i synfältet för den öppna stjärnhopen Collinder 121, är det osannolikt att den ingår i denna. Faktum är att den optiska grannen, Omikron1 Canis Majoris, har en mycket högre sannolikhet för detta (23,1 procent) baserat på att dess egenrörelse närmare överensstämmer med stjärnhopens rörelse.[11] Även om de ligger nära varandra på himmelssfären, är Omikron1 CMa och Omikron2 CMa sannolikt inte gravitationellt bundna till eftersom de tycks ligga många ljusår från varandra.[1][15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Omicron2 Canis Majoris, 22 maj 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* Omi02 CMa – Blue supergiant star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Omi02+CMa&submit=SIMBAD+search. Läst 6 juni 2017. 
  3. ^ [a b c] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), A System of photometric standards, 1, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, pp. 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G
  4. ^ [a b c d] ”Omi 2 CMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=5511. Läst 6 juni 2017. 
  5. ^ Garrison, R. F. (December 1993), "Anchor Points for the MK System of Spectral Classification", Bulletin of the American Astronomical Society, 25: 1319, Bibcode:1993AAS...183.1710G, hämtad 2012-02-04
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=33977. Läst 6 juni 2017. 
  7. ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  8. ^ [a b c d e f g h] Crowther, P. A.; Lennon, D. J.; Walborn, N. R. (January 2006), "Physical parameters and wind properties of galactic early B supergiants", Astronomy and Astrophysics, 446 (1): 279–293, arXiv:astro-ph/0509436, Bibcode:2006A&A...446..279C, doi:10.1051/0004-6361:20053685
  9. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  10. ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55: 429–438, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429
  11. ^ [a b] Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York: Dover Publications Inc, p. 130, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12
  12. ^ ε CMa as Aoul al Adzari or Prima Virginum (the first virgin), ο2 CMa as Thanih al Adzari or Secunda Virginum (the second virgin) and δ CMa as Thalath al Adzari or Tertia Virginum (the third virgin). η CMa should be Rabah al Adzari or Quarta Virginum (the fourth virgin) consistently, but it was given by the name Aludra, meaning the virgin (same meaning with Adhara (ε CMa) or Al ʽAdhārā)
  13. ^ Lefèvre, L.; et al. (November 2009), "A systematic study of variability among OB-stars based on HIPPARCOS photometry", Astronomy and Astrophysics, 507 (2): 11411201, Bibcode:2009A&A...507.1141L, doi:10.1051/0004-6361/200912304
  14. ^ Prinja, R. K.; Massa, D. L. (October 2010), "Signature of wide-spread clumping in B supergiant winds", Astronomy and Astrophysics, 521: L55, arXiv:1007.2744, Bibcode:2010A&A...521L..55P, doi:10.1051/0004-6361/201015252
  15. ^ Kaler, James B., "OMI-2 CMA (Omicron-2 Canis Majoris)", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-02-28

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]