Sirius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Sirius (olika betydelser).
Sirius A/B
Sirius position (vid pilen)
Sirius position (vid pilen)
Observationsdata
EpokJ2000
Stjärnbild Stora hunden
Rektascension 06t45m08,9s
Deklination -16°42'58"
Skenbar magnitud (V) -1,43/8,44
Stjärntyp
Spektralklass A1V/DA2
U-B-färgindex -0.05/-1.04
B-V-färgindex 0.00/-0.03
Variabeltyp Nej
Astrometri
Radialhastighet (Rv) -7,6 km/s
Egenrörelse (μ) RA: -546,01 mas/år
Dek.: -1223,08 mas/år
Parallax (π) 380,02±1,28 mas
Avstånd 8,58  (2,631 pc)
Absolut magnitud (MV) +1,47/+11,35
Detaljer
Massa 2,14/0,98 M
Radie 1,68/0,008 R
Luminositet 26,1/0,0024 L
Temperatur 9 900/25 200 K
Metallhalt 1 000/? %solen
Ålder 2-3 × 108 år
Andra beteckningar
α Canis Majoris, 9 CMa, HD 48915, HR 2491, BD -16°1591, Gl 119-052, GCTP 1577.00 A/B, GJ 244 A/B, LHS 219, ADS 5423, LTT 2638, HIP 32349.

Sirius (α CMa, α Canis Majoris, Alfa Canis Majoris), även känd som hundstjärnan, är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden. Från jorden sett är Sirius den klarast lysande stjärnan (bortsett från solen). Sirius ligger 8,6 ljusår från solen och är därmed en av de stjärnor som ligger närmast jorden.

Friedrich Wilhelm Bessel fastslog 1841 efter upptäckten av Sirius skenbara "vaggning" att Sirius måste ha en ännu inte upptäckt följeslagare. Denna upptäcktes 1862 av Alvan Graham Clark. Stjärnorna ligger på ett avstånd av 20 AE från varandra och gör ett varv kring varandra på 50 år. Den mindre stjärnan, Sirius B, är en vit dvärg.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Sirius är den starkast lysande stjärnan på stjärnhimlen, mer än dubbelt så stark som den näst ljusaste, Canopus. Den är dock inte lika ljus som Venus eller Jupiter. Sirius är synlig från i princip alla bebodda delar av jorden, det är bara från platser belägna på 73 grader nordlig bredd eller nordligare som stjärnan inte kan ses. Utgår man från stjärnbilden Orion är det lätt att lokalisera Sirius, genom att förlänga Orions bälte mot sydväst så hittar man stjärnan. Sirius bildar tillsammans med Betelgeuse och Procyon asterismen Vintertriangeln.

Historia och religion[redigera | redigera wikitext]

Sirius har spelat en betydande roll för många kulturer. Sålunda baserade sig den egyptiska kalendern på Sirius heliakiska uppgång, det första datum på året då den åter steg över horisonten. Ett flertal tempel var ägnade åt Sirius.

Sirius A (mitten) och den vita dvärgen Sirius B (nedanför till vänster). Bilden tagen av rymdteleskopet Hubble.
Sirius position på stjärnhimlen är lätt att hitta med utgångspunkt från stjärnbilden Orion.