Ordningsvakt

Från Wikipedia

En Ordningsvakt är i Sverige en person med förordnande av polismyndigheten att medverka till att upprätthålla allmän ordning, och som innehar flera polisiära befogenheter och skyldigheter under tjänstgöring. Ordningsvakter förordnas av Polismyndigheten för de uppdrag som kan behövas i tjänstgöring. Detta är områden som delas i grupper som regleras i LOV (Lagen om Ordningsvakter).

Sedan 1 januari 2015 blev nya förordnanden till ordningsvakter rikstäckande då Polismyndigheten gick igenom en omorganisering till en enhet.

Ordningsvakten har till uppgift att "...medverka till att upprätthålla allmän ordning" [1]. Områden där ordningsvakter kan tjänstgöra är till exempel kollektivtrafik, idrottsevenemang, krogar, tivolin, köpcentra, sjukhus, ambassader, domstolar eller mässor. Polisen är förmän till ordningsvakter, och ordningsvakter har i första hand lojalitet mot polisen. Ordningsvakter har rapporteringsskyldighet till polismyndigheten. Ordningsvakter utövar myndighet vid nyttjande av sina befogenheter, och måste alltid ha lagstöd för varje ingripande.

Ordningsvakter blandas ofta ihop med väktare och entrévärdar. Dessa yrken är ofta relaterade, men ändå åtskilda (ordningsvakter kallas ofta felaktigt för "dörrvakter" men är inte hållbart rent juridiskt, man syftar i så fall ofta till en entrévärd). En ordningsvakt har tillsatts istället för en polisman för att säkerställa ordning och laglydighet på platsen ifråga, och har utrustats med de nödvändiga polisära befogenheterna för detta. Polis tillkallas som regel endast i fall ett envarsgripande eller omhändertagande behöver fullgöras i form av att transportera de lagförda till ett förvaringsutrymme (såsom tillnyktringsenhet).

De tvångsmedel en ordningsvakt får använda sig av regleras i olika författningar, däribland polislagen, ordningsvaktsförordning (1980:589) samt RPS FAP 692-1 (2012:17). Ordningsvakten får utrustas med handfängsel, skjutvapen, hund, batong samt expanderbar batong (ej att förväxla med fjäderbatong) efter genomgången utbildning. En ordningsvakt får, om det behövs, använda våld enligt polislagen § 10, om det är nödvändigt för att ordningen skall upprätthållas, til exempel om han eller hon, med laga stöd, skall gripa, avlägsna eller omhänderta en person.

En ordningsvakt får även avvisa, avlägsna samt, om nödvändigt, omhänderta en person som stör den allmänna ordningen (PL 13) på det område där denne tjänstgör (LOV 2-3). Detsamma gäller om straffbelagd handling ska kunna avvärjas (exempelvis neka någon tillträde till viss plats eller visst område som man misstänker kan begå brott eller vara en fara för allmän ordning).

Utöver detta får en ordningsvakt bland annat:

- Omhänderta någon som enligt LOB inte kan ta hand om sig själv, eller utgör en fara för sig själv eller någon annan;

- Beslagta alkohol enligt 1958 års lag om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.;

- Avvisa eller avlägsna någon samt beslagta alkhohol enligt OL 3, 4 kap.;

- Gripa envar, som begått brott belagt med fängelse på bar gärning, flyende fot eller som är efterlyst för brott enligt OL 5 kap. eller RB 24:7;

- Beslagta bevismaterial (RB 27:4) i samband med ett envarsgripande enligt RB 24:7;

- Kroppsvisitera envar enligt PL 19 1 st. p. 1 vid ett envarsgripande enligt RB 24:7, avlägsnande enligt PL 13 eller omhändertagande enligt antingen PL 13 eller LOB;

- Gripa envar som begår brott mot 5 kap. OL;

- Använda våld enligt PL 29 -> PL 10 samt BrB 24:1, 24:2, 24:4, 24:5, 24:6, 24:8

Olika kategorier av ordningsvakter

  • Ordningsvakter anställda av auktoriserat bevakningsföretag arbetar oftast vid sjukhus, i olika köpcentrum, i kollektivtrafiken, i domstolar och liknande. Dessa ordningsvakter har oftast utbildning till väktare i grunden, samt innehar andra typer av säkerhetsutbildningar (offentligrättslig parkeringsvakt, civil eller militär skyddsvakt, personskyddsväktare, livvakt, polis)
  • Frilansande ordningsvakter. Dessa kan vara organiserade inom en ordningsvaktförening eller direkt anställda av arrangören. Dessa ordningsvakter arbetar som regel under 2 § LOV och är den vanligaste typen av ordningsvakt som man möter på krogar och evenemang.

Utbildning

Grundutbildning till ordningsvakt genomförs av Polismyndigheten och omfattar minst 80 timmar. Var tredje år skall en fortbildning genomföras som omfattar minst 20 timmar. Det är Rikspolisstyrelsen som beslutar om utbildningarna och dess innehåll, vilket sker i författningssamlingarna [2].

Sedan slutet av 2015 finns det även en förkortad ordningsvaktutbildning som för de som sedan tidigare har väktar- eller skyddsvaktutbildning. Även monopolet på utbildning till ordningsvakt är borttaget och företag får numera utbilda ordningsvakter, men förordandeansökan och tester måste fortfarande gå via Polismyndigheten.

Ordningsvaktens förordnande är personligt och således inte knutet till ett företag, utan till den enskilde ordningsvakten. Ordningsvakt har skyldighet att uppvisa förordnande och ID till polis eller inspektör från Länsstyrelsen, och är skyldig att uppvisa förordnande för enskild om det föranleds av tjänsteutövningen. På ordningsvaktsbrickan finns ett nummer, exempelvis AXXX.XXX/2016, som identifierar ordningsvakten. Detta nummer, inklusive det personregister som Polismyndigheten upprätthåller är sekretessbelagt och varje begäran om personuppgifter till Polismyndigheten behovsprövas mot myndighetens kvalificerade sekretesskyldighet. Förordnadenumret är en ordningsvakt skyldig att lämna ut om det inte misstänkts användas i brottsligt syfte

Ordningsvaktsbrickan har sedan december 2012 kompletterats med en enhetlig polisuniform för alla ordningsvakter i riket. På vänster bröst återfinns beteckingen "Ordningsvakt". På båda överarmarna finns polisens lilla riksvapen (med avsaknad av kronan) med två fasces vilande på en bädd av eklöv omgärdade av texten " Ordningsvakt". Oftast kompletteras detta även med reflextrycket "Ordningsvakt" på ryggen.

Ordningsvaktens befogenheter

Ordningsvakter agerar under flera olika lagstöd. Här presenteras de mest intressanta lagarna en ordningsvakt handlar efter.

En ordningsvakt får, liksom envar (vem som helst), gripa personer som begått "brott på vilket fängelse kan följa", om de påträffas på "bar gärning eller flyende fot" i enlighet med rättegångsbalken 24 kap § 7. I samband med gripande får även beslag enligt Rättegångsbalken 27 kap 4 § genomföras.

En ordningsvakt får avvisa, avlägsna eller omhänderta personer som stör den allmänna ordningen, eller utgör en omedelbar fara för denna, eller för att avvärja en straffbelagd handling i enlighet med Polislagen § 13.

En ordningsvakt skall omhänderta en person om denne är så pass berusad att han ej kan ta hand om sig själv, alternativt utgör fara för sig själv eller för andra i enlighet med "LOB", lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer.

En ordningsvakt får ta alkohol i beslag enligt 2 § första stycket 3 lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker.

En ordningsvakt får enligt 10 § polislagen (1984:387) använda våld i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, för att genomföra en tjänsteåtgärd, om:

2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller ordningsvakten annars möts av motstånd vid verkställandet av ett sådant frihetsberövande, 4. ordningsvakten med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken,

En ordningsvakt som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet skyddsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändigt av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas i beslag i enlighet med Polislagen § 19

En uppräkning av ordningsvakts samtliga befogenheter finns i Rikspolisstyrelsens "föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter" (FAP 692-1) RPSFS 2010:8:

"5 § Bestämmelser om en ordningsvakts befogenheter att använda tvångsmedel och våld finns i 1. 24 kap. 7 § och 27 kap. 4 § rättegångsbalken, 2. 24 kap. 1 och 5 §§ brottsbalken, 3. 2 § första stycket 3 lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker, 4. 14 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken, 5. 1 och 10 §§ lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade perso- ner m.m., 6. 10 § 2 och 4, 10 a, 13, 19 och 29 §§ polislagen (1984:387) och 7. 4 kap. 9 § ordningslagen (1993:1617)."

Förordnande och tjänstetecken

Ordningsvaktsbrickan har sedan december 2012 kompletterats med en enhetlig uniform för alla ordningsvakter. Man blir tilldelad ett så kallat A-nummer i stil med AXXX.XXX/2014. Detta nummer är en ordningsvakt skyldig att lämna ut.

För att bli ordningsvakt skall en ansökan om utbildning samt förordnande som ordningsvakt ställas till polismyndigheten i det län där tjänstgöring avses. Polismyndigheten genomför en lämplighetsbedömning som inkluderar ett fysiskt test, prov i svenska språket och en psykologisk utvärdering med ett antal poliser. Därefter genomförs grundutbildning till ordningsvakt (som tar 2 veckor); ibland genomförs utbildningen på Polishögskolan. Efter godkänd utbildning utfärdas ett förordnande. Förordnandet är ett inplastat dokument, eller ett plastkort i ID-kortsformat, ofta infogat i en traditionell bricka, som talar om att man av Polismyndigheten utsetts som ordningsvakt. Ett förordnande är normalt giltigt i 3 år, men första gången man förordnas till ordningsvakt får man ibland en prövotid om ett år.

Detta förordnande är personligt och är som regel inte knutet till en arbetsgivare, exempelvis ett bevakningsföretag (såsom Securitas, G4S/AVARN eller NOKAS). Ordningsvakt har skyldighet att uppvisa förordnande och ID till polis eller inspektör från Länsstyrelsen, och är skyldig att uppvisa sitt förordnande för envar, om det föranleds av tjänsteutövningen (FAP 692-1 - RPSFS 2012:17 - § 7:3).

Uniform

I och med att Rikspolisstyrelsen utgav en ny version av FAP 692-1 (RPSFS 2010:8) beslutades att en gemensam uniform skall införas för landets samtliga ordningsvakter. Uniformen är snarlik polisens insatsuniform med skillnaden att den är i en något ljusare och gråare blå färg och att alla plagg saknar axelklaffar. Färgkoden på uniformen är NCS 7015-R90B. Uniformen ska göra det lättare att identifiera ordningsvakter och förtydliga deras ställning som myndighetsutövare under polisen.

Uniformsplagg

Alla plagg i uniformssystemet är i den speciella blå färg som RPS har beslutat, med undantag för skjortorna.

Uniformsutbudet innehåller:

  • Jacka med reflexer runt jackans nederkant och ärmar. Får ha huva.
  • Byxor med benfickor och reflexer runt nedre delen av benen. Får vara av modellen "hundförarbyxa", alltså sluta om kängskaften som t.ex. Försvarsmaktens Fältbyxa 90.
  • Raka byxor. Får förses med benfickor.
  • Overall med reflexer runt ärmarnas och benens nedre del.
  • Pikétröja.
  • Tröja med o-ringad hals. Av NATO-modell.
  • Tröja med v-ringad hals. Av NATO-modell.
  • Polotröja.
  • T-shirt.
  • Skjorta. Finns med kort eller lång ärm. Samma ljusblå färg som polisens skjortor.
  • Slips. Blå med säkerhetslösning för att minska strypningsrisk.
  • Kavaj. Denna skall ha ett kostymemblem under bröstets funktionsbeteckning. Kostymemblemet är ett runt tygmärke med samma motiv som emblemet i metall.
  • Kjol.
  • Båtmössa.
  • Mössa av kepsmodell.
  • Vintermössa av kepsmodell.
  • Reflexväst. Gul med blå platta med texten "ORDNINGSVAKT".
  • Reflexjacka. Gul med blå platta med texten "ORDNINGSVAKT".

Tjänstetecken till uniformen

De tidigare tjänstetecknen i metall (kallade "brickan") bäres ej till uniformen och upphör helt att gälla den 1 december 2012.

På jacka, kavaj, overall, pikétröja, tröja och skjorta bäres:

  • Ärmemblem på båda ärmar.
  • Funktionsbeteckning ovanför vänster bröstficka (el. motsv.).
  • Ryggtryck med texten "ORDNINGSVAKT". Detta är dock valfritt på kavajen, samt nato-tröja på grund av svårighet att fästa trycket på materialet.

På reflexjackan bäres endast ärmemblem på båda ärmar.

På båtmössa, keps och vintermössa bäres mössemblem. Detta är snarlikt ärmemblemen men i en mindre storlek.

På samtliga plagg som förses med ärmemblem får bevakningsbolags företagsemblem fästas under ärmemblemet på båda ärmar.

Se även

Referenser

Externa länkar