Otello (opera, Rossini)

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om Rossinis opera. För Verdis opera med samma namn, se Otello (opera, Verdi). För andra betydelser, se Othello (olika betydelser).

Otello eller Moren från Venedig (italienska: Otello ossia Il moro di Venezia) är en opera i tre akter med musik av Gioacchino Rossini. Libretto av Francesco Berio di Salsa baserat på William Shakespeares drama Othello.

Historia

Operan uruppfördes den 12 december 1816 på Teatro del Fondo i Neapel och därefter i London 1822 och New York 1826.

Personer

  • Otello/Othello, en mor i Venedigs tjänst Tenor
  • Desdemona, Otellos älskade Sopran
  • Elmiro (Brabantio hos Shakespeare), hennes far och senator av Venedig Bas
  • Rodrigo, dogens son och Desdemonas avvisade uppvaktare Tenor
  • Iago/Jago, Otellos hemlige fiende Tenor
  • Emilia, Desdemonas förtrogna Sopran
  • Lucio, Otellos förtrogne Tenor
  • Dogen Tenor
  • En gondoljär Tenor

Officerare, soldater, folk Kör.

Handling

Operan utspelas i Venedig i slutet av 1400-talet.

Akt 1

Venedig, i slutet av 1400-talet. Venedigs folk hälsar Otello, som ledare av den venetianska flottan har de besegrat turkarna. Tillsammans med Iago, Rodrigo och Lucio närmar sig Otello Dogen, Elmiro och senatorerna: Venedig har återerövrat Cypern. Som enda belöning för segern säger Otello, som är en mor från Afrika, till dogen att han vill bli venetianare. Dogen accepterar förslaget och Otello jublar, övertygad om att nu finns det inget hinder för att gifta sig med Elmiros dotter, Desdemona. Även Dogens son, Rodrigo, är kär i Desdemona. Rodrigo lämnas ensam tillsammans med Elmiro och Iago, han frågar senatorn om några nyheter om hans dotter. Elmiro som skall springa efter Otello, svarar att hon har hamnat i ett mystiskt tillstånd av nedstämdhet. Rodrigo befarar att Otellos framgång vinner Elmiros beundran. Men Iago avslöjar att han har ett brev som kan förstöra allting för moren. I ett rum i palatset försöker Emilia, Desdemonas förtrogna, trösta Desdemona. Hon är upprörd, ett kärleksbrev som hon har skrivit till Otello, har kommit i hennes faders händer. Elmiro tror däremot att brevet är menat för Rodrigo. För att räkna med Otellos makt, har Elmiro beslutat att ge sin dotter till Rodrigo, Elmiro berättar för den unge mannen att han skall informera Dogen och Iago, så att de kan förbereda festligheterna. Han kallar in sin dotter och säger till henne att göra sig i ordning för ceremonin. Hon när hoppet att hennes fader efter Otellos seger bestämt sig för att de två skall gifta sig. Sedan i en magnifik sal i palatset, ber Elmiro Desdemona att gifta sig med Rodrigo istället. Hon tvekar och sviker. Plötsligt framträder Otello och avbryter ceremonin och säger att Desdemona redan är hans hustru, Desdemona bekräftar hans påstående till allas förfäran.

Akt 2

I Elmiros hus. Rodrigo försöker tala med Desdemona men hon talar om att hon redan är gift med Otello. Rodrigo planerar sin hämnd. Desdemona berättar för Emilia om vad som har hänt och de försöker lista ut vad Rodrigo planerar för hämnd och hindra planen. Otello i sin trädgård i sitt hus, han ångrar sitt beteende och ilska över Desdemona och undrar hur han ska närma sig henne. Iago anländer, som gör märkliga anspelningar och ger Otello Desdemonas brev, Iago får honom att tro att den är för Rodrigo. Rasande, svär Otello att han skall hämnas på Desdemona och Rodrigo medan Iago jublar. Rodrigo kommer in och utmanar Otello på en duell. Han accepterar gladeligen men Desdemona försöker stoppa dem. Hon manar dem bägge till lugn, men Otello vänder henne ryggen och Rodrigo tänker endast på hämnd, till slut lämnar Otello och Rodrigo platsen men lämnar Desdemona ensam kvar, som svimmar. Emilia kommer till hennes räddning och när hon återfår medvetandet är hon mycket upprörd över för vad som kan hända Otello och räds för hans liv. En kör av jungfrur och förtrogna försäkrar henne att Otello lever och är i säkerhet. Desdemonas lättnad är inte långlivad, Elmiro anländer och bittert närmar han sig henne. Fåfängt ber hon sin fader om förlåtelse.

Akt 3

Desdemona gråter desperata tårar i sin sängkammare medan Emilia försöker trösta henne. Plötsligt hör de en gondoljär som sjunger en sorgsen sång: Ej större smärta finnes än att tänka åter på förfluten sällhet i olyckstid. Desdemona känner sig olustig och påminns om hennes vän Isaura som dog för kärleken. Efter att ha sänt iväg Emilia ber Desdemona en bön, hon ber himmelen att ge tillbaka hennes älskade eller låta henne dö och kastar sig sedan i sängen och drar för draperiet. Otello kommer tyst in i rummet genom en hemlig dörr, hållande en lampa och en dolk. Att se sin hustru sova gör att han vacklar, tärd mellan kärleken till henne och törsten på hämnd. Desdemona kallar på sin älskare och, mitt i åskvädret, vaknar hon upp och ser Otello. Han anklagar henne men hon förklarar sig oskyldig, han tror henne inte och säger till henne att Iago har dödat Rodrigo. Desdemona påminner sig själv om att ha kallat Iago förrädare. Stormstyrkan har nu ökat sin kraft. Otello kastar sig över Desdemona och sticker dolken i henne och hon dör. Det knackar på dörren, det är Lucio som berättar för Otello att Rodrigo har dödat Iago, innan han dog avslöjade han sitt bedrägeri. Otello är nu desperat, Dogen kommer in och lovar honom sin förlåtelse, Elmiro talar om för Otello att han har tillåtelse att gifta sig med Desdemona. Rodrigo erbjuder Otello sin vänskap. Förstummad drar Otello undan draperiet till Desdemonas säng och visar upp hennes döda kropp och Otello begår självmord med samma dolk

Orkestrering

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Otello_(opera,_Rossini)&oldid=29945119”