Pallas-Teatern
Pallas-Teatern var en biograf vid Wallingatan 34 på Norrmalm i Stockholm. Biografen öppnade 1915 och upphörde redan 1918 för att bli teater. Lokalen öppnade på nytt 1934 som biograf under namnet Carlton och stängde 1940. I juni 1941 invigdes här en revyteater under namnet Scalateatern, som fortfarande (2015) existerar och som heter idag Scala.
Historik
Pallas-Teatern öppnade 1915 i ett nyuppfört bostadshus vid Wallingatan 34 som ritades av arkitekt Sam Kjellberg. Salongen var kvadratisk och hade 324 platser. Redan efter tre år upphörde biografverksamheten och istället blev det en ren teater utan några filmvisningar. Namnet Pallas-Teatern bibehölls men ändrades under spelsäsongen 1933-34 till Vaudeville-Teatern eller Elis Ellis-Teatern, som drevs av skådespelaren Elis Ellis.
Pallas-Teatern blir Carlton
I november 1934 blev lokalen åter igen en biograf, nu under namnet Carlton. Då hade den övertagits av Sandrews och byggds om fullständig under ledning av ”biografarkitekten” Björn Hedvall. Foajéns väggar var hållna i blå och salongens väggar gick i svagt mossgrön med kontrasterande fåtöljer som var klädda i rött tyg. Ridåns motiv var skapade av konstnären Gunnar Torhamn. Carlton hade 446 platser.
Till en början fungerade Carlton som Sandrews premiärbiograf, men blev därefter en andrahandsbiograf. Hösten 1939 hyrde Sandrews ut lokalen till en folkrörelseägd organisation som visade kvalitetsfilm. I juni 1940 stängde biografverksamheten och samma höst gjorde Sandrews om Carlton till en revyteater. I oktober 1941 ändrades namnet till Scalateatern. Sandrews behöll Scalateatern fram till 1974 då Fria Proteatern inträdde som ägare.
Uppsättningar (urval)
| År | Produktion | Regi |
|---|---|---|
| 1923 | Kusinen från Amörika eller De' va' småpotatis, revy Gideon Wahlberg |
Adolf Rangstedt[1] (gästspel från Södermalmsteatern) |
| 1923 | Hej, Karolina, revy Edvin Ray |
Willi Wells[2] |
| 1924 | Bättre dag för dag, revy Albin Erlandzon |
Willi Wells[3] |
| 1924 | Anna-Lenas friare Gideon Wahlberg[4] |
|
| 1924 | Kom till smörgåsbordet, revy John Botvid |
Willi Wells[5] |
| 1926 | Ray's rara rackarungar, revy Max Lander |
Gustaf Werner[6] |
Referenser
Noter
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 11. 25 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-25/229/11. Läst 28 december 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 15. 27 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-27/292/15. Läst 28 december 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 15. 17 februari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-17/s/15. Läst 28 december 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-04-25/112/9. Läst 27 juli 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 17. 18 oktober 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-18/285/17. Läst 28 december 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 26 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-26/230/7. Läst 2 augusti 2015.
Källor
- Berglund, Kurt (1993). Stockholms alla biografer: ett stycke Stockholmshistoria från 90-tal till 90-tal. Stockholm: Svenska turistföreningen. sid. 287. Libris 7611737. ISBN 91-7156-113-7
- Scala, historik.
