Pekings tunnelbana
| Pekings tunnelbana 北京地铁 | |||
 Tunnelbaneskylt i Peking | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Plats |  Peking, Kina | ||
| Antal linjer | 20[1] | ||
| Antal hållplatser | 287[1][a] | ||
| Turtäthet | 2–3 min | ||
| Antal passagerare | 3 66 miljarder / år (2016)[2] 9,998 milj. / dag (2016)[2] | ||
| Organisation | |||
| Invigd | 1 oktober 1969 | ||
| Trafikoperatör | MTR Corporation | ||
| Tekniska fakta | |||
| Banlängd | 572 km[1] kilometer | ||
| Spårvidd | 1435 millimeter (Normalspår) | ||
| Matning | Strömskena | ||
| |||
Pekings tunnelbana (北京地铁; Běijīng dìtiě) betjänar Peking och dess förorter. Tunnelbanenätet har 287[1][b] stationer fördelade på 20[1][c] linjer och är totalt 572 km[1][d] lång vilket gör det till världens näst längsta tunnelbana efter Shanghais tunnelbana.[3] Tunnelbanenätet som öppnade 1969 är det äldsta i Kina[4] och byggs fortfarande ut i stor skala. Systemet är en av de allra mest trafikerade i världen och år 2016 gjordes 3,66 miljarder[2] resor i Pekings tunnelbana och dagligen i genomsnitt ca 10 miljoner. (2016).[2]
Historia
Pekings tunnelbana är Kinas äldsta, och planen för uppförandet lades fram 1953. Projektet godkändes 1965 av Mao Zedong, och byggnationen påbörjades samma år. Ett kontroversiellt inslag i uppförandet var demonteringen av Pekings stadsmur för det som idag är Linje 2.[5]
1 oktober 1969 var den första sträckningen färdigställd. Linjen gick 21 km från den nu stängda stationen Fushouling[6] över 16 stationer till Beijing Railway Station. 15 januari 1971 påbörjades försöksverksamhet från Gongzhufen till Beijing Railway Station. Under åren 1971 till 1975 (under slutet av kulturrevolutionen) var tunnelbanan stängd 398 dagar av politiska skäl.[5][7] 15 september 1981 övergick försöksverksamheten till fullskalig officiell drift och 1982 transporterades 72,5 millioner passagerare.[5]
20 september 1984 öppnade en ytterligare linje från Fuxingmen till Jianguomen. 1987 ändrades konfigurationen så att sträckningen väster ut från Fuxingmen blev Linje 1 och den slutna ringlinjen blev Linje 2.[5] 1990 hade tunnelbanan för första gången mer än 1 million passagerare per dag, och totalt 381 millioner passagerare under året.[5]
Inför OS 2008 öpnnades Linje 5, Linje 8, Linje 10 och Airport Express.[7] Pappersbiljetterna ersattes även med ett elektroniskt system och 2008 hade systemet 1,8 miljarder passagerare.[5] Utbyggnaden av systemet fortsatte i hög takt, och under åren 2007 till 2014 driftsattes 376 km spår,[8] vilket motsvarar längden av hela New Yorks tunnelbana.[9] Vid slutet av 2016 hade Pekings tunnelbana 19 linjer i drift och totalt 572 km spår.[1]
Biljettpriser
Prissättningen på biljetterna avgörs av färdsträckan.[10]
- 3 yuan (¥) för resor upp till 6 km.
- 4 yuan för resor 6 till 12 km.
- 5 yuan för resor 12 till 22 km.
- 6 yuan för resor 22 till 32 km.
- Ytterligare 2 yuan för varje ytterligare 20 km. utöver 32 km.
Linjer
| Linje | Sträcka | Öppnad | Längd | Stationer | |
|---|---|---|---|---|---|
|
Linje 1 | Pingguoyuan ↔ Sihui östra | 1 oktober 1969 | 30,4 km | 23 |
|
Linje 2 | Xizhimen ↔ Pekings järnvägsstation ↔ Xizhimen (ringlinje) | 20 september 1984 | 23,0 km | 18 |
|
Linje 4 | Anheqiao norra ↔ Gongyixiqiao | 28 september 2009 | 27,3 km | 24 |
|
Linje 5 | Tiantongyuan norra ↔ Songjiazhuang | 7 oktober 2007 | 27,1 km | 23 |
|
Linje 6 | Haidian Wuluju ↔ Caofang | 30 december 2012 | 42,6 km | 26 |
|
Linje 7 | Pekings västra järnvägsstation ↔ Jiaohuachang | 28 december 2014[7] | 22,8 km[7] | 19[11] |
|
Linje 8 | Zhuxinzhuang ↔ Nanluoguxiang | 19 juli 2008 | 26,1 km | 18 |
|
Linje 9 | Nationalbiblioteket ↔ Guogongzhuang | 31 december 2011 | 15,6 km | 13 |
|
Linje 10 | Bagou ↔ Xiju ↔ Shoujingmao ↔ Bagou (ringlinje) | 19 juli 2008 | 57,0 km | 45 |
|
Linje 13 | Xizhimen ↔ Dongzhimen | 28 september 2002 | 40,4 km | 16 |
|
Linje 14 | Zhangguozhuang ↔ Xiju | 5 maj 2013 | 39,9 km[12] | 26 |
|
Linje 15 | Wangjing västra ↔ Fengbo | 28 december 2010 | 40,4 km[7] | 19[11] |
| 16 | Linje 16 | Beianhe ↔ Xiyuan | 31 december 2016[13] | 19,6 km[13] | 9[13] |
|
Batonglinjen | Sihui ↔ Tuqiao | 27 december 2003 | 18,1 km | 13 |
|
Changpinglinjen | Xi'erqi ↔ Nanshao | 30 december 2010 | 31,7 km | 12 |
|
Daxinglinjen | Gongyixiqiao ↔ Tiangongyuan | 30 december 2010 | 22,1 km | 11 |
|
Fangshanlinjen | Guogongzhuang ↔ Suzhuang | 30 december 2010 | 23,1 km | 11 |
|
Yizhuanglinjen | Songjiazhuang ↔ Ciqu | 30 december 2010 | 21,4 km | 13 |
|
Airport Express | Dongzhimen ↔ Terminal 3/Terminal 2 | 19 juli 2008 | 30,9 km | 4 |
| Totalt: | 552 km | 335 | |||
Framtida expansionsplaner
År 2020 planeras Pekings tunnelbanesystem vara utbyggt till en totallängd på mer än 1 000 km,[14] och kommer då med marginal att vara längre än Shanghais tunnelbana (som planeras vara ca 800 km samma år).[15]
Planerade expansionssteg:
- 2017 - Linje S1 / Mentougoulinjen, Ny linje (Pekings första maglevtåg) Fas I från Pingguoyuan öppnar med 8 nya stationer till Shimenying.[16]
- 2017 - Linje 6, Expandering från Haidian Wuluju öster ut med 5 nya stationer till Pingguoyuan.[17][18]
- 2017 - Linje 8, Expandering från Nanluoguxiang söder ut med 15 nya stationer till Wufutang.[17][18]
- 2017 - Linje 14, Förbinda östra och västra sträckningen från Beijing South Railway Station med 5 nya stationer till Xiju.[17][18]
- 2017 - Yanfanglinjen, Ny linje (Helautomatiserat förarlöst tåg) Fas I från Yancun North och 8 nya stationer till Yanhua.[17][19][18]
- 2018 - Linje 16, Fas II från Wanpingcheng till Xiyuan öppnar 19 nya stationer till totalt 50 km.[17][18][20][21]
- 2019 - ? New Airport Express, Ny linje, Från Caoqiao till Beijing Daxing internationella flygplats.[22]
- 2019 - ? Linje 19, Ny linje, för att betjäna New Airport Express.[23]
- 2020 - ? Linje 3, Ny linje Fas I från Dongsi Shitiao och 12 nya stationer till Caogezhuangbei.[17][18]
- 2020 - ? Linje 12, Ny linje från Sijiqingqiao till Jiuxianqiao Electronics City.[17][18]
- 2020 - ? Linje 17, Ny linje från Shaoyaoju till Future Science Park (med option på en gren till Beiya Gardens).[17][18]
- 2020 - ? Linje 18, Ny linje från Zhengchangzhuang till Xitaipingzhuang.[17]
- 2020 - Airport Express, Expandering från Beixinqiao till Dongzhimen.[17]
- 2025 - ? Linje 11, Ny linje från Moshikou till Wufangqiao East.[24]
Anmärkningar
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g] ”Beijing” (på engelska). Metrobits.org. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Beijing. Läst 16 januari 2017.
- ^ [a b c d] ”体验北京地铁：没有“最挤”只有更挤 小窍门多” (på kinesiska). 中国新闻网 Chinanews. https://www.chinanews.com/sh/2017/01-20/8130230.shtml. Läst 17 mars 2017.
- ^ ”World Metro Database” (på engelska). Metrobits.org. Arkiverad från originalet den 23 september 2010. https://web.archive.org/web/20100923072945/http://mic-ro.com/metro/table.html. Läst 3 november 2016.
- ^ ”The world’s top 10 busiest metros” (på engelska). railway-technology.com. http://www.railway-technology.com/features/featurethe-worlds-top-10-busiest-metros-4433827/. Läst 3 november 2016.
- ^ [a b c d e f] ”Beijing Subway History” (på engelska). Beijing-Travels.com. http://www.beijing-travels.com/beijing_guide/subway/history.html. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”The weird afterlife of the world's subterranean 'ghost stations'” (på engelska). Guardian News. https://www.theguardian.com/cities/2014/sep/25/-sp-world-subterranean-ghost-stations-tube-abandoned-underground. Läst 17 februari 2017.
- ^ [a b c d e] ”Timeline of the Beijing (China) Rail Transit Network” (på engelska). CityRailTransit. http://cityrailtransit.com/timeline/beijing_timeline.htm. Läst 3 november 2016.
- ^ ”Beijing’s Incredible Subway Expansion In One GIF” (på engelska). The Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/2014/12/29/beijing-subway-expansion_n_6389002.html. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”NEW YORK” (på engelska). Metrobits.org. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=New+York. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”Beijing Subway” (på kinesiska). TravelChinaGuide. https://www.travelchinaguide.com/cityguides/beijing/transportation/subway.htm. Läst 11 november 2016.
- ^ [a b] ”Beijing subway” (på engelska). eBeijing (Beijing Municipal Government). http://www.ebeijing.gov.cn/feature_2/BeijingSubway/. Läst 3 november 2016.
- ^ ”BEIJING” (på engelska). UrbanRail.Net. http://www.urbanrail.net/as/cn/beij/beijing.htm. Läst 3 november 2016.
- ^ [a b c] ”North Section of Beijing Metro Line 16 Opens for Passenger Service” (på engelska). Railway-News. Arkiverad från originalet den 18 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170118112123/https://railway-news.com/north-section-beijing-metro-line-16-opens-passenger-service/. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”Beijing opens four new subway lines” (på engelska). News 新华网. http://news.xinhuanet.com/english/china/2014-12/28/c_133883280.htm. Läst 18 februari 2017.
- ^ ”Shanghai Metro by 2020: 506 Stations, 804 Kilometres” (på engelska). Tracking China. http://en.trackingchina.com/2015/01/04/shanghai-metro-by-2020-506-stations-804-kilometres/. Läst 15 februari 2017.
- ^ ”Beijing's 1st maglev Line S1 to begin operating in 2017” (på engelska). Global Times. http://www.globaltimes.cn/content/1025699.shtml. Läst 16 januari 2017.
- ^ [a b c d e f g h i j] ”BEIJING SUBWAY (北京地铁)” (på engelska). Tracking China. http://en.trackingchina.com/metro/beijing/. Läst 6 november 2016.
- ^ [a b c d e f g h] ”Beijing subway plan 2021” (på engelska). https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c5/Beijing-Subway-Plan_en.svg. Läst 6 november 2016.
- ^ ”Unmanned metro to launch in 2017” (på engelska). CHINADAILY.com.cn. http://www.chinadaily.com.cn/china/2016-07/28/content_26249647.htm. Läst 6 november 2016.
- ^ ”BEIJING METRO LINE 4, DAXING LINE, LINE 14 AND LINE 16” (på engelska). MTR. https://www.mtr.com.hk/en/corporate/consultancy/bjmtr.html. Läst 6 november 2016.
- ^ ”Beijing Subway Line 16” (på engelska). TravelChinaGuide. https://www.travelchinaguide.com/cityguides/beijing/subway-line16.htm. Läst 6 november 2016.
- ^ ”China's fastest subway starts construction in Beijing” (på engelska). China Daily. http://www.chinadaily.com.cn/china/2016-12/27/content_27792438.htm. Läst 19 februari 2017.
- ^ ”北京地铁2020年规划图高清大图 三条地铁直通河北（内附最新版首末班各站时间表）” (på kinesiska). Bendibao 本地宝. http://bj.bendibao.com/traffic/201558/187039.shtm. Läst 19 februari 2017.
- ^ ”北京地铁11号线” (på kinesiska). Baidu 百度. https://baike.baidu.com/item/北京地铁11号线/5249472#1. Läst 16 augusti 2017.
Externa länkar
- Officiell hemsida
Wikimedia Commons har media som rör Pekings tunnelbana.
| ||||||||