Maglevtåg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maglevtåget Transrapid på försökssträckan i Tyskland

Maglevtåg (från engelskans "magnetic levitation") är en modern tågform, som använder magnetiska krafter, maglevteknik, som framdrivningsmetod. Maglevtåg finns i begränsad utsträckning i Japan, Kina och Tyskland. Maglevtåg som transportmedel kommer rimligtvis att bli vanligare framöver, när tekniken är mer utvecklad och mogen.[källa behövs]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Maglevtåg började utvecklas på 1960-talet. Eric Laithwaite utvecklade ett fungerande maglevtåg i Storbritannien och testade detta på en bana som var en engelsk mil lång. Hans forskning avslutades dock 1973 efter brist på forskningspengar och framgång. Det första kommersiella magnettåget för allmänheten öppnade officiellt 1984 i Birmingham, England. Det gick på ett 600 meter långt monorailspår mellan Birmingham International Airport och Birmingham International railway station, i hastigheter upp till 42 km/h. Systemet stängdes ner 1995 på grund av tillförlitlighetsproblem och designproblem.

På 1970-talet började Japan och Tyskland att forska i användandet av magnettåg och kunde påvisa resultat under 1990-talet. Kostsamma supraledare innebar dock att användandet av maglevtåg än så länge var begränsat.

Den högsta uppmäta hastigheten för ett magnettåg är 581 km/h, uppnått i Japan 2003 av JR-Maglev, 6 km/h snabbare än det konventionella TGV hastighetsrekordet. Det är långsammare än många flygplan, eftersom flygplan kan flyga på mycket högre höjder, där luftmotståndet är lägre och därmed kan högre hastigheter lättare uppnås.

Tekniken har dock potential att uppnå hastigheter - över 6400 km/h, om tågen går i vakuumtunnlar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]