New Yorks tunnelbana
| New York Subway | |||
Lafayette station
|
|||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Plats |  New York |
||
| Antal linjer | 24 | ||
| Antal hållplatser | 468 | ||
| Turtäthet | 3 min | ||
| Antal passagerare | 5 milj / dag | ||
| Organisation | |||
| Invigd | 1904 | ||
| Trafikoperatör | MTA | ||
| Tekniska fakta | |||
| Linjelängd | 369 kilometer | ||
| Matning | Strömskena | ||
|
|||
_by_David_Shankbone.jpg)
New Yorks tunnelbana (engelska: New York City Subway), i New York i USA, är en av de största tunnelbanorna i världen. Den har 468 stationer vilket är fler än någon annan. Varje dag använder mer än 5 miljoner passagerare tunnelbanan.
Tunnelbanan drivs av Metropolitan Transportation Authority (MTA), som även driver pendeltågen LIRR och Metro-North.
Innehåll |
Historia [redigera]
New Yorks första kollektiva spårtrafik på Manhattan var högbanan (elevated trains) som öppnades redan 1868:
- Ninth Avenue Line 1868-1958 (South Ferry - Anderson-Jerome Avenue)
- Second Avenue Line 1875-1942 (South Ferry - 129th Street)
- Third Avenue Line 1878-1955 (South Ferry - Gun Hill Road)
- Sixth Avenue Line 1878-1938 (South Ferry - 58th Street)
New Yorks första kollektiva spårtrafik var högbanorna (Els, Elevated trains), liknande dem i Chicago. New York fick sin första högbana Ninth Avenue Line 1868 på Manhattans västra sida. 1875 öppnades Second Avenue Line som gick på östra sidan av Manhattan. 1878 öppnades Third Avenue Line och samma år öppnades även Sixth Avenue Line. Linjerna som trafikerades av tåg med strömskena gick på viadukter ovanför gatan. De ansågs störa omgivningen bl.a. vad det gällde buller och man ville därför ersätta dem med underjordisk tunnelbana.
Linjerna lades ner vid olika årtal och planerades ersättas med tunnelbana. Sixth Avenue Line ersattes helt av en tunnelbana under samma gata. Ninth Avenue Line ersattes av en närliggande tunnelbana. Då man rev Second Avenue Line 1942 så behöll man Third Avenue Line eftersom den var tänkt att finnas kvar medan man byggde tunnelbana under Second Avenue. Planerna ändrades och Second Avenue tunnelbanan byggdes aldrig av olika skäl. Till slut lades även Third Avenue Line ner utan att ersättas av tunnelbana. Denna östra sida Manhattan blev helt utan spårtrafik. Den enda tunnelbana på östra sidan blev Lexington Avenue tunnelbana, men den låg flera kvarter längre bort.
Den första tunnelbanan öppnade i oktober 1904 tillsammans med högbanorna hade Manhattan ett stort spårtrafiknät både under och över jord i 54 år. 1958 då den sista högbanan på Manhattan lades ner hade man bara tunnelbana kvar. Tunnelbanan expanderade och byggdes ut medan högbanorna avvecklades mellan 1938-1958. Den första tunnelbanelinjen ägdes av Interborough Rapid Transit Company (IRT). Brooklyn Rapid Transit Company (BRT), som tidigare hade byggt högbanor i Brooklyn, öppnade sin första tunnelbanelinje i juni 1908. BRT bytte senare namn till Brooklyn Manhattan Transit Company (BMT). IND, den stadsägda tunnelbanan, öppnade sin första linje 1932. I juni 1940 tog staden över IRT och BMT och började integrera de tre tunnelbanesystemen. Idag är BMT och IND svåra att urskilja, eftersom de byggdes med samma standarder. IRT, däremot, har något mindre tunnlar och därför kan inte BMT- eller IND-tåg åka i IRT-tunnlar. BMT- och IND-linjer har bokstavsbeteckningar och IRT-linjer har sifferbeteckningar.
Tunnelbanan idag [redigera]
Tunnelbanan används dagligen av ca 5,2 miljoner (2008) människor. Entréerna är markerade med runda lampor i grön eller röd färg. En typisk station har 122 till 213 meter långa perronger. Resenärerna når tunnelbanan genom trappor. För att kunna åka behöver man Metrokort, som säljs på stationerna. De som redan har ett Metrokort stämplar kortet och går sedan ner till perrongen. Banan är två-, tre- eller fyrspårig. Vid trespåriga och fyrspåriga banor är normalt två av spåren för lokaltrafik och det tredje för expresstrafik. Tågen är 46 till 183 meter långa. En regel är att IRT (de numrerade linjerna) har kortare tåg, medan IND och BMT-linjerna (de med bokstäver) har längre tåg.
Linjerna [redigera]
Det finns flera sträckor som har tre eller fyra spår. En eller två spår används till express-tåg, som inte stannar vid varje station, två spår användas till lokaltåg som stannar vid varje station. Det finns flera stationer som är övergivna och nedlagda.
| Linje | Sträcka | |
|---|---|---|
| 1 | Broadway-7th Avenue Local | Van Cortlandt Park-242 Street ↔ South Ferry |
| 2 | 7th Avenue Express | Wakefield-241 Street ↔ Brooklyn College-Flatbush Avenue |
| 3 | 7th Avenue Express | Harlem-148 Street-Lenox Terminal ↔ New Lots Avenue/Times Square-42 Street |
| 4 | Lexington Avenue Express | Woodlawn ↔ Utica Avenue/New Lots Avenue |
| 5 | Lexington Avenue Express | Eastchester-Dyre Avenue/Nereid Av-White Plains Rd ↔ Bowling Green/Brooklyn College-Flatbush Avenue |
| 6 | Lexington Avenue Local | Pelham Bay Park/Parkchester ↔ Brooklyn Bridge-City Hall |
| 6 | Diamond Lexington Avenue Local / Pelham Express | Pelham Bay Park ↔ Brooklyn Bridge-City Hall |
| 7 | Flushing Local | Flushing-Main Street ↔ Times Square-42 Street |
| 7 | Diamond Flushing Express | Flushing-Main Street ↔ Times Square-42 Street |
| A | 8th Avenue Express | Inwood-207 Street ↔ Ozone Park-Lefferts Boulevard/Far Rockaway-Mott Avenue/Rockaway Park-Beach 116 Street |
| B | 6th Avenue Express | Bedford Park Boulevard/145 Street ↔ Brighton Beach |
| C | 8th Avenue Local | Washington Heights-168 Street ↔ Euclid Avenue |
| D | 6th Avenue Express | 205 Street ↔ Coney Island-Stillwell Avenue |
| E | 8th Avenue Local | Jamaica Center-Parsons/Archer ↔ World Trade Center |
| F | Queens Boulevard Express/6th Avenue Local | Jamaica-179 Street ↔ Coney Island-Stillwell Avenue |
| G | Brooklyn-Queens Crosstown | Court Square ↔ Church Avenue |
| J | Nassau Street Local | Jamaica Center-Parsons/Archer ↔ Broad Street/Chambers Street |
| L | 14th Street-Canarsie Local | 8 Avenue ↔ Canarsie-Rockaway Parkway |
| M | Queens Boulevard Local / 6th Avenue Local / Myrtle Avenue Local | Forest Hills, 71 Avenue/Myrtle Avenue ↔ Middle Village-Metropolitan Avenue |
| N | Broadway Express | Astoria-Ditmars Boulevard ↔ Coney Island-Stillwell Avenue |
| Q | Broadway Express | Astoria-Ditmars Boulevard/57 Street-7 Avenue ↔ Coney Island-Stillwell Avenue |
| R | Broadway Local | Forest Hills, 71 Avenue ↔ Bay Ridge-95 Street |
| S | 42th Street Shuttlle | 42 Street-Times Square ↔ 42 Street-Grand Central |
| S | Franklin Avenue Shuttle | Franklin Avenue ↔ Prospect Park |
| S | Rockaway Park Shuttle | Broad Channel ↔ Rockaway Park-Beach 116 Street |
| T | Second Avenue Local | 125th ↔ Hannover Square (Under byggnation mellan 2007-2015) |
| Z | Nassau Street Express | Jamaica Center-Parsons/Archer ↔ Broad Street |
Second Avenue Local [redigera]
Second Avenue Local är en helt ny tunnelbanelinje längs Second Avenue som håller på att byggas på Manhattan. Planen att bygga tunnelbana här har funnits länge eftersom denna del av östra Manhattan saknar tunnelbana, idag finns bara en linje på östra sidan fast närmare Central park. Längst ut på östra sidan av Manhattan fanns tidigare två högbanor Second Avenue Line och Third Avenue Line, men då dessa linjer revs blev byggdes aldrig någon ersättande tunnelbana. Detta ledde till att linjen som låg närmast Lexington Avenue-linjen blev New Yorks mest trafikerade linje. Nu ska den gamla planen på Second Avenue-tunnelbanan bli verklighet efter planering som funnit sedan tidigare delen av 1900-talet. Denna nya linje kommer att vara helt färdig ca 2020, men delar av linjen kommer att bli klara och öppnas för trafik tidigare. Redan 2007 började man bygga denna nya 13,6 km långa linje som helt kommer att gå längs med Second Avenue med 16 nya stationer.
Referenser i populärkultur [redigera]
- I filmen The taking of Pelham 123 från 1974 kapas ett tunnelbanetåg på väg till Pelham.
- I filmen Teenage Mutant Ninja Turtles från 1990 attackeras April O'Neil, spelad av Judith Hoag, i tunnelbanan av Shredders Fotsoldater innan hon räddas av en av de fyra sköldpaddorna och hjälps till deras kloak.
- I filmen Teenage Mutant Ninja Turtles II: The Secret of the Ooze från 1991 bor sköldpaddorna i en gammal övergiven tunnelbanestation.
- I filmen Die Hard - Hämningslöst placeras en bomb på ett tunnelbanetåg. McClane och hans (ofrivillige) partner måste förhindra att den exploderar.
- I tredje säsongen av serien Seinfeld från 1992 finns ett avsnitt med namnet "The Subway" som nästan helt utspelar sig i tunnelbanan.
- I andra säsongen av serien How I met your mother sitter Barney Stinson i New Yorks tunnelbana med "sovande ben" så att han inte kan gå. Han ringer sin kompis Ted Mosby och säger "Ted, I've seen where the subway turns! You don't wanna see where the subway turns..."
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör New Yorks tunnelbana.
- MTA, New York City Transit
- Port Authority of New York and New Jersey, PATH
- New York Underground: The Anatomy of a City - bilder från tunnlarna.
