New Yorks tunnelbana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
New York Subway
NYC Subway R160A 9237 on the E.jpg
Allmänt
Plats USA New York
Antal linjer 24
Antal hållplatser 468
Turtäthet 3 min
Antal passagerare 5 milj / dag
Organisation
Invigd 1904
Trafikoperatör MTA
Tekniska fakta
Linjelängd 369 kilometer
Matning Strömskena
Entrén till station 42 Street-Times Square.
South Ferry – Whitehall Street
Tunneltåg på Manhattan Bridge
Många linjer har 4 spår, två för lokala tåg samt två för express tåg
Coney Island

New Yorks tunnelbana (engelska: New York City Subway), i New York i USA, är en av de största tunnelbanorna i världen. Den har 468 stationer vilket är fler än någon annan. Varje dag använder mer än 5 miljoner passagerare tunnelbanan.

Tunnelbanan drivs av Metropolitan Transportation Authority (MTA), som även driver pendeltågen LIRR och Metro-North.

Historia[redigera | redigera wikitext]

New Yorks första kollektiva spårtrafik på Manhattan var högbanan (elevated trains) som öppnades redan 1868. Följande högbanor fanns på Manhattan:

  • Ninth Avenue Line 1868-1958 (South Ferry - Anderson-Jerome Avenue)
  • Second Avenue Line 1875-1942 (South Ferry - 129th Street)
  • Third Avenue Line 1878-1955 (South Ferry - Gun Hill Road)
  • Sixth Avenue Line 1878-1938 (South Ferry - 58th Street)

Högbanorna (Els, Elevated trains), liknande dem i Chicago och gick ovanför gatorna. New York fick sin första högbana Ninth Avenue Line 1868 på Manhattans västra sida. 1875 öppnades Second Avenue Line som gick på östra sidan av Manhattan. 1878 öppnades Third Avenue Line och samma år öppnades även Sixth Avenue Line. Linjerna som trafikerades av tåg med strömskena gick på viadukter ovanför gatan. De ansågs störa omgivningen bl.a. vad det gällde buller och man ville därför ersätta dem med underjordisk tunnelbana.

Linjerna lades ner vid olika årtal och planerades ersättas med tunnelbana. Sixth Avenue Line ersattes helt av en tunnelbana under samma gata. Ninth Avenue Line ersattes av en närliggande tunnelbana. Då man rev Second Avenue Line 1942 så behöll man Third Avenue Line eftersom den var tänkt att finnas kvar medan man byggde tunnelbana under Second Avenue. Planerna ändrades och Second Avenue tunnelbanan byggdes aldrig av olika skäl. Till slut lades även Third Avenue Line ner utan att ersättas av tunnelbana. Denna östra sida Manhattan blev helt utan spårtrafik. Den enda tunnelbana på östra sidan blev Lexington Avenue Line, men den låg flera kvarter längre bort.

Den första tunnelbanan, Lexington Avenue Line, öppnade i oktober 1904 mellan City Hall - Grand Central Station - 42nd Street (nuvarande Times Square – 42nd Street) och vidare norrut. Tillsammans med högbanorna hade Manhattan ett stort spårtrafiknät både under och över jord i 54 år. 1958 då den sista högbanan på Manhattan lades ner hade man bara tunnelbana kvar. Tunnelbanan expanderade och byggdes ut medan högbanorna avvecklades mellan 1938-1958. Den första tunnelbanelinjen ägdes av Interborough Rapid Transit Company (IRT). Brooklyn Rapid Transit Company, som tidigare hade byggt högbanor i Brooklyn, öppnade sin första tunnelbanelinje i juni 1908. BRT bytte senare namn till Brooklyn Manhattan Transit Company (BMT). IND, den stadsägda tunnelbanan, öppnade sin första linje 1932. I juni 1940 tog staden över IRT och BMT och började integrera de tre tunnelbanesystemen. Idag är BMT och IND svåra att urskilja, eftersom de byggdes med samma standarder. IRT, däremot, har något mindre tunnlar och därför kan inte BMT- eller IND-tåg åka i IRT-tunnlar. BMT- och IND-linjer har bokstavsbeteckningar och IRT-linjer har sifferbeteckningar.

Tunnelbanan idag[redigera | redigera wikitext]

Tunnelbanan används dagligen av ca 5,2 miljoner (2008) människor. Entréerna är markerade med runda lampor i grön eller röd färg. En typisk station har 122 till 213 meter långa perronger. Resenärerna når tunnelbanan genom trappor. För att kunna åka behöver man Metrokort, som säljs på stationerna. De som redan har ett Metrokort stämplar kortet och går sedan ner till perrongen. Banan är två-, tre- eller fyrspårig. Vid trespåriga och fyrspåriga banor är normalt två av spåren för lokaltrafik och det tredje för expresstrafik. Tågen är 46 till 183 meter långa. En regel är att IRT (de numrerade linjerna) har kortare tåg, medan IND och BMT-linjerna (de med bokstäver) har längre tåg.

Ingången till 23rd Street Station, Manhattan

Linjerna[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera sträckor som har tre eller fyra spår. Ett eller två spår används till express-tåg, som inte stannar vid varje station, två spår används till lokaltåg som stannar vid varje station. Det finns sammanlagt 20 tunnelbanespår på de fem nordsydliga linjerna under Midtown i centrala New York, eftersom varje linje har fyra spår. 10 spår trafikeras av expresståg samt 10 av lokala tåg.[1] Det finns flera stationer som är övergivna och nedlagda.

  Linje Sträcka
1 Broadway-7th Avenue Local Van Cortlandt Park-242 Street ↔ South Ferry
2 7th Avenue Express Wakefield-241 Street ↔ Brooklyn College-Flatbush Avenue
3 7th Avenue Express Harlem-148 Street-Lenox Terminal ↔ New Lots Avenue/42 Street-Times Square
4 Lexington Avenue Express Woodlawn ↔ Utica Avenue/New Lots Avenue
5 Lexington Avenue Express Eastchester-Dyre Avenue/Nereid Av-White Plains Rd ↔ Bowling Green/Brooklyn College-Flatbush Avenue
6 Lexington Avenue Local Pelham Bay Park/Parkchester ↔ Brooklyn Bridge-City Hall
6 6 Diamond Lexington Avenue Local / Pelham Express Pelham Bay Park ↔ Brooklyn Bridge-City Hall
7 Flushing Local Flushing-Main Street ↔ 42 Street-Times Square
7 7 Diamond Flushing Express Flushing-Main Street ↔ 42 Street-Times Square
A 8th Avenue Express Inwood-207 Street ↔ Ozone Park-Lefferts Boulevard/Far Rockaway-Mott Avenue/Rockaway Park-Beach 116 Street
B 6th Avenue Express Bedford Park Boulevard/145 Street ↔ Brighton Beach
C 8th Avenue Local Washington Heights-168 Street ↔ Euclid Avenue
D 6th Avenue Express 205 Street ↔ Coney Island-Stillwell Avenue
E 8th Avenue Local Jamaica Center-Parsons/Archer ↔ World Trade Center
F Queens Boulevard Express/6th Avenue Local Jamaica-179 Street ↔ Coney Island-Stillwell Avenue
G Brooklyn-Queens Crosstown Court Square ↔ Church Avenue
J Nassau Street Local Jamaica Center-Parsons/Archer ↔ Broad Street/Chambers Street
L 14th Street-Canarsie Local 8 Avenue ↔ Canarsie-Rockaway Parkway
M Queens Boulevard Local / 6th Avenue Local / Myrtle Avenue Local Forest Hills, 71 Avenue/Myrtle Avenue ↔ Middle Village-Metropolitan Avenue
N Broadway Express Astoria-Ditmars Boulevard ↔ Coney Island-Stillwell Avenue
Q Broadway Express Astoria-Ditmars Boulevard/57 Street-7 Avenue ↔ Coney Island-Stillwell Avenue
R Broadway Local Forest Hills, 71 Avenue ↔ Bay Ridge-95 Street
S 42th Street Shuttlle 42 Street-Times Square42 Street-Grand Central
S Franklin Avenue Shuttle Franklin Avenue ↔ Prospect Park
S Rockaway Park Shuttle Broad Channel ↔ Rockaway Park-Beach 116 Street
T Second Avenue Local 125th ↔ Hanover Square (Under byggnation mellan 2007-2016)
Z Nassau Street Express Jamaica Center-Parsons/Archer ↔ Broad Street

Utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

72nd Street station byggs på Second Avenue Line

Flushing Line byggs ut mellan Times Square och 34th Street och planeras att öppnas 2014/2015.

Karta över linje Q & T som ska trafikera nya Second Avenue-tunnelbanan.

Second Avenue Line är en helt ny tunnelbanelinje längs Second Avenue som håller på att byggas på Manhattan. Planen att bygga tunnelbana här har funnits länge eftersom denna del av östra Manhattan saknar tunnelbana, idag finns bara en linje på östra sidan fast närmare Central park. Längst ut på östra sidan av Manhattan fanns tidigare två högbanor Second Avenue Line och Third Avenue Line, men då dessa linjer revs byggdes aldrig någon ersättande tunnelbana. Detta ledde till att linjen som låg närmast, Lexington Avenue Line, blev New Yorks mest trafikerade linje. Nu ska den gamla planen på Second Avenue Line bli verklighet efter planering som funnit sedan tidigare delen av 1900-talet. Denna nya linje kommer att vara helt färdig ca 2020, men delar av linjen kommer att bli klara och öppnas för trafik tidigare. Redan 2007 började man bygga denna 13,6 km långa linje som helt kommer att gå under Second Avenue med 16 nya stationer.

Referenser i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.nycsubway.org/perl/caption.pl?/img/trackmap/pm_west_1.png

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]